Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 21 mars 1936 - Litteratur - Katalog över periodiska publikationer tillgängliga i bibliotek i Stockholm och Uppsala ..., av Albert Predeck - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningen. Extra allmänt sammanträde, av Fmn. - Insänt: Ingenjören och försvaret, av H. Åkermark, Y. Schoerner, Carl S:son Schmidt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
tek. Recensenten riktar emellertid en uppmaning till
författarinnan och de utgivande svenska instanserna att
ställa medel i beredskap, så att det påbörjade verket
genom nytryck och utvidgning verkligen bliver det
standardverk som det genom sin disposition och sitt
utförande är ägnat att bliva.
Berlin, januari 1936. Albert Predeek.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Svenska teknologföreningen.
Extra allmänt sammanträde hölls å föreningens lokal
den 5 mars. V. ordf. direktör Sten Westerberg
presiderade och hälsade välkomna närvarande inbjudna gäster,
representerande Tekniska högskolan och Chalmers
tekniska instituts styrelser samt rektorerna professorerna
Kreüger och Hultin.
Till ledamöter i föreningen invaldes på styrelsens
tillstyrkan: bergsingenjör Karl Gustaf Wallin,
Djursholm; civilingenjörerna Anders Ossian Jörgensen,
Stockholm; Erik Albert Brecke, Hässleholm; John Harry
Viktorsson, Stockholm; Nils Alfred Lindgren, London
E. 17; ingenjörerna Lennart Johan Karl Nelson,
Henriksdal, Stockholm; Bror Holker Kristoferson,
Göteborg; Erik Nordmark, Södertälje; stadsingenjör
Töre Erik Thorngren, Skellefteå; överingenjör Elis
Helmer Nilsson, Eskilstuna; kaptenen v. Gen.-stab. Fale
Faleson Burman, Stockholm; kaptenen v. K. flottan Carl
Thure Esaias Tegnér, Stockholm; disponent Ernst Oscar
Emanuel Ström, Gävle.
Myntdirektör Alf Grabe inledde därefter diskussionen
om "Organisationen av den högre tekniska
undervisningen" med ett i häfte 11 återgivet anförande. I
diskussionen, som kommer att senare refereras, deltogo
professorerna Kreüger, Hultin och Hubendick, major H. von
Heidenstam, direktör R. Liljeblad, direktör Erik Olson,
fil. dr G. Dalén, direktör A. Björklund, direktör
Hemming Johansson, rektor A. Goldkuhl, professor Pallin,
civilingenjörerna R. Thorburn och K. A. Wessblad samt
ingenjör Chr. Sylwan och inledaren.
Föreningen uppdrog åt styrelsen att vidtaga de
åtgärder styrelsen fann lämpliga för att söka befordra de
under diskussionen framkomna önskemålen. Fmn.
INSÄNT
Ingenjören och försvaret.
Med efterföljande trenne inlägg som
tillkommit efter diskussionen i rubricerade
fråga avslutar Teknisk tidskrift
behandlingen av detta ämne för denna gång.
Red.
Amiral H. Åkermark. Då jag icke såsom eljest
brukligt är haft tillfälle att i förväg få taga del av
innehållet i ingenjör Schmidts föredrag och detta i vissa
delar innehåller nedsättande uttalanden om bl. a.
mariens nuvarande tekniska organisation, vilka
uttalanden kunna komma att skada riksförsvaret, anhåller jag
att utöver vad jag vid sammanträdet i
teknologföreningen anförde upplysningsvis få meddela följande
att den av herrar Olsson, Schmidt och Carlberg i vissa
avseenden omsorgsfullt utförda expertisen dock ifråga
om ett flertal fällda omdömen angående försvarets
nuvarande tekniska organisation visar att nämnda herrar
icke hava den kännedom om den nutida krigsmaterielens
teknik, framställning, vård och användning, som är
nödvändig för att rätt bedöma sagda organisations värde,
varigenom också värdet av det av dem utförda arbetet i
hög grad förringats;
att med anledning härav försvarskommissionen på
sin tid tillkallade två framstående industriledare —
doktor Hammar vid Götaverken och ingenjör Berthelius
vid Separator —, vilka från föregående utredningar inom
flottan voro väl förtrogna med dess tekniska
organisation, för att tillsammans med militära tekniska
experter (ingenjörer och officerare) granska den av de tre
förstnämnda herrarna gjorda utredningen jämte därtill
hörande förslag;
att resultatet av denna granskning blev, att det
Schmidtska förslaget till centralisering av försvarets
tekniska ledning ej föranledde försvarskommissionen att
avgiva något förslag till ändring av marinens
nuvarande tekniska organisation;
att denna sistnämnda organisation är föremål för
alltjämt fortgående modernisering, varvid dock med hänsyn
just till strävan att freds- och krigsorganisationerna,
såsom ingenjör Schmidt också framhållit, böra i möjligaste
mån överensstämma, moderna industriprinciper icke i
alla delar kunna komma till användning, men där så är
möjligt dock tillämpas;
att marinen vid framställning av sjökrigsmaterielen,
såväl fartyg som annan materiel, samarbetar med stora
delar av den moderna svenska tekniska industrien i en
omfattning som ingenjör Schmidt, att döma av hans
uttalanden i sitt föredrag, icke synes hava tillräcklig
kännedom om;
att flottans ingenjörer äro utvalda och utbildade med
synnerlig omsorg samt specialiserade en var inom sitt
område, varigenom synnerligen goda resultat erhållits
vid marinens såväl fartygsbyggnader som tillverkning
av torpeder, minor, artilleriammunition och oljor m. m.
Marinöverdirektör Y. Schoerner. Föredragshållaren
angav, att förhållandet mellan arbetare och
administrativ personal vid Karlskrona örlogsvarv var 3,5. Jag vet
inte, hur han kommit till denna siffra. Den lägsta
siffran erhålles, om man medräknar såväl militär,
civil-militär som civil personal, men man kommer dock icke
ner till 3,5.
Det är emellertid att märka, att varvets verksamhet
icke är enbart industriell utan även omfattar
depåverksamhet och utbildning. En betydande administrativ
personal erfordras sålunda för förråd av olika slag, artilleri-,
torped- och minammunition, utredningseffekter och
material såväl för verkstadsdriften som för rustning av
fartyg och för på expedition varande fartyg. Å de till
varvet förlagda fartygen även de, å vilka intet arbete
utföres, och som sålunda ligga i depå, finnas uppbördsmän,
underofficerare, vilka ha tillsyn över och vården av var
sin uppbörd, artilleri-, maskin-, timmermans- etc., dvs.
den till respektive detaljer hörande materielen. En
dylik underofficer, som sålunda kan räknas som
administrativ, liar ofta icke alis några arbetare sig
underställda. Vidare äro till varvet förlagda
utbildningskurser, varjämte officerare och ingenjörer (extra
mariningenjörer) ditkommenderas för sin utbildning.
Det är uppenbart, att en dylik beräkning av
förhållandet mellan arbetare och administrativ personal är
värdelös vid jämförelse med privatindustrien. Ett
uppdelande av personalen på verkstadsdriften och
depåverksamheten vid beräkningens utförande är emellertid svår att
utföra, och man får nog nöja sig med
försvarskommissionens omdöme (del III, sid. 93), att varvens
organisation med hänsyn till varvsdriftens nuvarande omfattning
synes vara upplagd efter ekonomiskt riktiga linjer. Den
av föredragshållaren angivna siffran är tydligen
kommen från den av honom omnämnda expertisen på 1 500
normalsidor. Det må i detta sammanhang givas
uttryck åt en stilla undran, vad värde dylika expertiser
kunna ha. Mig veterligt var det endast ing. Carlberg, som
lokalt skaffade sig upplysningar och expertiserna ha
aldrig underställts respektive myndigheter för granskning.
14 mars 1936
139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
