Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 21 mars 1936 - Insänt: Ingenjören och försvaret, av H. Åkermark, Y. Schoerner, Carl S:son Schmidt - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
För att komma in i alla de skiftande förhållanden, som
den omfattande verksamheten vid ett örlogsvarv
uppvisar, kräves något annat än skrivbordsstudier av torra
skriftliga redogörelser. Vilken av herrar experter har
för övrigt någon erfarenhet från varvsdrift, som är något
helt annat än mass- eller serietillverkning?
I fråga om principerna för kostnadernas bokföring ber
jag få nämna att numera påföres omkostnadskontot ali
avlöning för arbetsledande personal med undantag av den
på militär eller civilmilitär stat uppförda.
Avskrivning förekommer visserligen icke men i viss
mån ersättes dylik därav, att ett visst belopp tillföres
omkostnadskontot för förnyelse av maskinutrustning o. d.
Föredragshållaren framförde önskemålet om
samarbete redan i fredstid mellan de organ, vilka i krig skola
handhava materialanskaffning och föreslog
försöksmobilisering på det industriella området. Det må
framhållas, att flottans fartygsbyggnad i krig avses uppdragas
åt samma varv och verkstäder, vilka under fred utföra
dessa arbeten och att ett ständigt samarbete här pågår,
vårföre igångsättning av mobiliseringsbyggnad på detta
område i nämnt avseende är relativt lätt. Villigt skall
erkännas, att en hel del planeringarbeten här återstår
att utföra men härför erfordras arbetskrafter —
ingenjörer — och pengar, och kan föredragshållarens
framhållande härav leda till resultat, så har han dock
åstadkommit något gott.
Det må tilläggas att det nämnda samarbetet även
ofta berör industrifrågor av organisatorisk art, i vilka
råd gärna sökes hos industriens män.
Civilingenjör Carl S:son Schmidt. Efter mitt föredrag
"Ingenjören i försvarets tjänst" ha vissa tillägg till den
efter föredraget följande diskussionen gjorts i form
av-insändare. Intill dess jag inför annat forum måhända
får tillfälle att ytterligare belysa i mitt föredrag berörda
frågor, vill jag här endast anföra följande:
Ehuru ej hörande till den sakliga diskussionen, vill
jag först beröra en av amiral Åkermark antydd
etiketts-fråga. Amiral Åkermark säger, att han icke som
"brukligt är" fått "tillfälle att i förväg taga del av innehållet
i mitt föredrag". Att utsända föredraget till alla
vidkommande myndigheter har ej varit möjligt; i
förevarande fall har jag dock genom personligt besök
föredragsdagen informerat amiralens närmaste man,
marinöverdirektören, på dennes begäran om det huvudsakliga
innehållet i mitt föredrag.
I övrigt vill jag för fullständighetens skull
förutskicka, att jag i det följande endast kommer att bemöta
de väsentligaste sakliga diskussionsinläggen men
däremot ej kommer att uppehålla mig vid de uttalanden
som avse att ifrågasätta kompetensen hos dem som
verkställt omtalade utredningar.
Att dr Hammar och överingenjör Berthelius skulle
ha granskat våra utredningar är för mig en fullkomlig
överraskning. Vi ha i alla händelser ej givits tillfälle
att bemöta de erinringar, som dessa herrar kunna ha
gjort. Hur ter sig för övrigt det utlåtande, som herrar
Hammar och Berthelius avgivit till
försvarskommissionen? Eller har måhända aldrig något dylikt avgivits?
Amiral Åkermark framhåller, att vårt förslag "ej
föranledde försvarskommissionen att avgiva något förslag
till ändring av marinens nuvarande tekniska
organisation". Jag undrar, om ej marinen är att beklaga till
att dess talesmän i försvarskommissionen ej velat vinna
densamma för ett förslag till omläggning av marinens
förvaltningsorganisation. Intresset för en sådan
omläggning skulle säkerligen kunnat väckas hos
kommissionen; i alla händelser ha våra organisationsprinciper
i många och viktiga avseenden kommit till tillämpning
inom de båda andra försvarsgrenarna.
Amiralen framhåller vidare, att flottans ingenjörer
äro "utbildade" och "specialiserade en var inom sitt
område", även beträffande fartygsbyggnader. Jag
140
underströk i mitt efter föredraget följande
diskussionsinlägg, att den militärtekniska utbildningen inom
marinen säkerligen var tillfredsställande. Jag drog
däremot i tvivelsmål och gör det fortfarande, huruvida
en militär vore lämpligaste chefen för en verkstad eller
ett varv.
Amiral Åkermark gör gällande, att mina "uttalanden
kunna komma att skada riksförsvaret". Jag förmodar,
att jag kan bortse från den tydningen av amiralens
uttalande, att ett blottande av missförhållanden är till
skada för den sak det gäller. Återstår att söka andra
grunder för amiralens uppfattning. Jag kan då icke
finna någon annan än, att de organisationsprinciper, jag
gjort mig till tolk för, äro oriktiga eller kunna förleda
vederbörande till en felaktig omläggning av
organisationen. Emellertid har varken amiral Åkermark eller
övriga insändare kunnat i sak vederlägga mitt
konstaterande av nu rådande missförhållanden. Lika litet ha
de bevisat, att de av mig framlagda
organisationsprinciperna utesluta ett tillgodoseende av förnuftiga krav i
militärtekniskt och ekonomiskt hänseende.
Till sist skulle jag vilja säga mina ärade opponenter,
att vi nog äro alla lika villiga att gagna riksförsvaret,
det är blott ifråga om sättet för ett sådant gagnande
som vi ännu ej förstå varandra. Mina opponenter giva
mig intrycket av att allt för mycket hylla satsen: "Det
är bra som det är", jag menar, att på stället marsch
inom förvaltningsorganisationerna långtifrån på ett
ekonomiskt sätt effektivt främjar den militärtekniska
utvecklingen. Vem av oss som härvid skadar eller gagnar
riksförsvaret, det är frågan.
SAMMANTRÄDEN
Svenska teknologföreningen.
Extra allmänt sammanträde hålles i konserthusets lilla sal
lördagen den 28 mars 1936 kl. 19,30. Ärenden: 1)
Inval. — 2) "Stadsplaneiiämndens förslå// I ill tunnelbanor
och stadsplan för Nedre Norrmalm samt
stadsplanekontorets tioårsplan", föredrag av stadsplanedirektör A1 b.
Ij i 1 i e n b e r g. — Efter sammanträdet gemensam supé å
Svenska teknologföreningens lokal (pris 3 kr. per person,
inkl. servisavg.). Anmälan om deltagande i supén torde, då
utrymmet är begränsat, ske senast den 2fi mars.
Avdelningen för Kemi och bergsvetenskap kallas till
ordinarie sammanträde tisdagen den 31 mars 1936 kl. 19,30
(precis) å föreningens lokal, Brunkebergstorg 20,
Stockholm. Ärenden: 1) Val av justeringsmän för
protokollet. — 2) Inval. — 3) Inkomna skrivelser. — 4)
"Utvecklingen av den kemiska industrien i Storbritannien
under de sista 20 ären och dess nuvarande läge", föredrag
på engelska språket av f. d. parlamentsledamoten och
presidenten i Society of Chemical Industry W. J. U. W o o
1-c o c k, London. — Supé och samkväm. — Svensk-engelska
föreningens herrar ledamöter inbjudas närvara.
Tekniska förbundet i Borås håller med anledning av
öppnandet av Svenska slöjdföreningens utställning’ "Vårt
bohag" sammanträde med damer å Stadshotellet lördag-en
den 21 mars kl. 19,00 (precis). Föredrag av verkst. dir.
i Svenska slöjdföreningen, dr Ake Stavenow:
"Konstindustrien och nutiden" samt av fru Elsa Gullberg:
"Textil stil." Båda föredragen illustreras med
skioptikonbilder. Efter sammanträdet gemensam supé; pris inkl.
pilsner, kaffe och servis 5 kr.
Ingenjörsföreningen i Halmstad sammanträder å Grand
hotell i Halmstad lördagen den 21 mars 1936 kl. 7 e. m.
Medlemmarnas damer och vänner inbjudas att med sin
närvaro hedra sammanträdet. Program: 1)
Protokolljustering. — 2) Inval. — 3) Föredrag av civilingenjör
Artur Eriksson, Borås: "Konstsilke och dess
tillverkning." Föredraget belyses med skioptikonbilder. —
4) Supé, dans och samkväm. Klädsel: smoking. Pris för
supé, öl, vin och kaffe 4 kr.
14 mars 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
