Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 28 mars 1936 - De intellektuella yrkenas rekrytering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
28 MARS UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 13
o
1 9 3 6 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 66
INNEHÅLL: De intellektuella yrkenas rekrytering. — Rebelliska nomenklatursynpunkter. — Ledningen av
försvarsväsendets byggnads- och fastighetsförvaltning. — Notiser. — Litteratur. — Tekniska föreningar.
— Sammanträden.
De intellektuella yrkenas rekrytering.
Teknologföreningens svar på kungl,
remissen rörande tillströmningen till de
intellektuella yrkena har följande lydelse:
Sedan kungl. maj:t genom nådig remiss den 15
november 1935 berett Svenska teknologföreningen
tillfälle att avgiva underdånigt utlåtande över
sakkunnigas "Betänkande i anledning av tillströmningen till
de intellektuella yrkena" (Statens offentliga
utredningar 1935/52) har föreningens styrelse anmodat
särskilda kommitterade att underkasta nämnda
betänkande granskning och däröver avgiva yttrande.
Kommittén, som utgjorts av direktör Gösta
Klemming, överingenjör Ragnar Liljeblad, professor
Gudmund Borelius, överingenjör Henry Brahmer och
rektor fil. dr Waldemar Hallström med civilingenjör
Folke Nordlund som sekreterare, har till styrelsen
Inkommit med utlåtande i ärendet. På grundval av
detta får föreningen härmed i underdånighet anföra
följande.
Ifrågavarande utredning synes närmast ha
motiverats av de farhågor för uppkomsten av ett
intellektuellt proletariat i vårt land, som framkommit på
grund av det stora antal personer, som för
närvarande avlägga studentexamen. De sakkunniga
sammanfatta situationen översiktsvis å sid. 369—371
och konstatera, att om det antal tjänster, för vilka
studentexamen eller högre kompetens kräves, icke
absolut taget växer, så komma endast 43 studenter
av 100 att finna anställning. Å andra sidan
föreligger en i viss mån analog situation för alla yrken
— ej blott de intellektuella — i det att mot 100
personer, som ingå i de arbetsföra åldrarna, svarar
endast 60, som avgå därur. Situationen förefaller
alltså, ytligt sett, att vara ett stycke svårare för
studenter än för den ungdom, som utbildar sig för de
yrken, som ej ha intellektuell karaktär. Ett av de
utmärkande dragen i den utvecklingsprocess, som
vårt samhälle just nu befinner sig uti, är emellertid,
att behovet av intellektuellt utbildad arbetskraft,
både absolut och relativt taget, är statt i växande.
Ser man därför saken på längre sikt, torde ovan
anförda siffror knappast ge anledning till någon
utpräglad pessimism för de intellektuellas del, även om
dagens svårigheter bland vissa kategorier av dem
kunna vara stora nog.
De sakkunniga ha därför, och på goda grunder,
lagt huvudvikten vid att föreslå åtgärder för att
söka åstadkomma den riktiga fördelningen av den
studerande ungdomen på de olika levnadsbanorna
och utformat sin undersökning och sina förslag här-
efter. De ha utfört eller låtit utföra omfattande
statistiska och andra undersökningar av stort värde, och
dessa undersökningar ha lett dem till den slutsatsen,
att förhållandevis alltför många studenter ägna sig
åt universitetsstudier, som förbereda för
ämbetsmannabanorna, men att allt för få förbereda sig för
de fria yrkena, varvid särskilt åsyftas ingenjörs- och
affärsmannayrkena. För ingenjörsyrkets
vidkommande anser sig svenska teknologföreningen kunna
bekräfta, att en viss utökning av de tekniska
läroanstalternas produktion av såväl högskolebildade
ingenjörer som sådana med lägre utbildning torde
kunna anses väl motiverad. Hela samhällslivets
snabba utveckling i tekniskt avseende, för
närvarande särskilt markerad av den inom industrien
pågående rationaliseringsprocessen, kräver utan
tvivel en ökad tillgång på tekniskt utbildad arbetskraft
av såväl högre som lägre kompetens.
Den högre tekniska undervisningens utvidgning
synes emellertid icke möjlig utan en ökning av
lärar-krafternas antal och de utrymmen, som stå till
förfogande för laboratorier, hör- och ritsalar. För detta
ändamål måste anslag beviljas av statsmakterna.
Starka strävanden i denna riktning hava också gjort
sig gällande. Frågan om ombildningen av Chalmers
tekniska institut i Göteborg till en teknisk högskola
har på sistone aktualiserats genom att de för
utredning härav tillkallade sakkunniga avgivit sitt
betänkande i ämnet. Parallellt med denna omvandling
till högskola föreslås också en väsentlig ökning av
antalet årligen nyintagna studerande. Samtidigt
härmed föreligga från tekniska högskolan
anslagskrav för en utvidgning av l/yggnadskomplexet vid
Valhallavägen, som bl. a. skulle möjliggöra
överflyttning av de båda lägre årskurserna från de äldre
lokalerna vid Drottninggatan till huvudkomplexet. Även
i samband härmed skulle antalet intagna studerande
pr år kunna avsevärt ökas.
Båda dessa strävanden skänker svenska
teknologföreningen på ovan anförda grunder sitt fulla stöd.
Det antal högskolebildade ingenjörer, som årligen
kunna utexamineras, sedan dessa planer
förverkligats, jämfört med tidigare förhållanden, framgår av
följande översikt:
De sakkunniga ha i sitt betänkande sammanfört
civilingenjörerna med de från Chalmers tekniska
institut i Göteborg utexaminerade under den
gemensamma beteckningen "högskolebildade ingenjörer".
Med bibehållande av denna beteckning ger ett
studium av den i betänkandet framlagda statistiken vid
11 april 1936
141
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
