- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Allmänna avdelningen /
178

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 18 april 1936 - Valfångst, av Axel Norling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Ti dskrift

Fig. 10. Underkäken med valtänder
av en spermacetval.

Fig. 11. Käktienet av en blåval.

"klarningskassar", där den fick stå ca 20 timmar
för klarning, innan den fördes ned till oljetankarna.

Limvattnet släpptes ut i ej ön och graksen rakades
ned i de s. k. graksekassarna, där den fick stå så länge
som möjligt med hänsyn till vidare produktion, så
att oljan, som samlat sig på ytan, försiktigt kunde
skummas av.

Sedermera infördes ångkokning av grakse i slutna
kokare under 30 till 40 lbs tryck, då ett merutbyte
av olja på 6—15 % av späckmängden kunde
erhållas. Graksen fördes medelst elevatorer eller
kraftiga centrifugalpumpar i förbindelse med
ång-injektorer till slutna kokare och kokades 3 à 4
timmar.

Ovannämnda metod att koka späckolja i öppna
kokare gav en fin och ljus olja, men metoden var
mycket oekonomisk ifråga om ångförbrukning och
därav följande bränsleförbrukning. Man har därför
numera övergivit denna kokningsmetod och
använder densamma som för kött och ben, dvs. kokning i
slutna kokare under tryck.

Presskokarna för kött och ben ha formen av runda
behållare av ca 8 fots diameter och 12 à 14 fots
höjd samt dimensionerade för att arbeta vid ett
övertryck av 60 lbs. per kvadrattum. Bottnen och
överdelen äro tallriksformade. Upptill finnes ett ovalt
ifyllningshål på ca 34 à 38" med innanför anbragta
svängbara lock av gjutstål, genom vilket benen och
köttet stoppas in efter att ha sågats respektive
styckats i lämpliga bitar. Vid nedre änden av
cylindern finnes anbragt en luckkarm av gjutstål samt
lock i storlek 24" X24". Locket manövreras medelst
en mindre, på kokarens mantel anbragt krän.
Kokarna äro i nivå med den nedre kanten på
luck-karmen utrustade med en stadig, sektionelit
perforerad silplatta för att hindra kött och ben att
komma ned i bottensektionen, varifrån limvattnet
utblåses.

Limvattnet ledes till en större tank, försedd med
ånguppvärmning, där den medföljande oljan
avskiljes.

På varje kokare finnes nära silplattan en
oljeledning, som leder till olje- och vattentanken, och genom

vilken oljan blåses från kokaren. Köttkokarna äro
försedda med 5 rader perforerade lösa hyllor eller
"rister" med 2 fot och 4 tums mellanrum, lagda i
sektioner.

Förutom presskokarna användas även s. k.
Hartmann- eller Kvaerne-apparater vid utkokning av
såväl ben och kött som späck. Konstruktionen
varierar något alltefter utkokningsmaterial men
principen är densamma.

Apparaten består av en horisontalt liggande, rund
behållare och en vertikalt stående, cylindrisk
olje-utskiljare. Inuti den horisontala behållaren finns en
perforerad, cylindrisk innertrumma med hela gavlar.

När apparaterna skola användas, fyllas
innertrum-morna i de horisontella behållarna med kött, späck
eller ben, som skall kokas. Därefter påsättes
topplocket och apparaten fylles med ånga av 60 lbs.
tryck. Den perforerade innertrumman sättes i sakta
rotation från 2—4 varv per minut och rotorn i
olje-utskiljaren sättes likaledes i gång. På grund av
ångan och den perforerade trummans stadiga rotation
blir innehållet i trumman extraherat, så att det går
genom de talrika, ca 3/4" stora hålen i trumman, och
blåses därefter tillsammans med den utkokta oljan,
limvattnet etc. genom röret och utblåsningsventilen
i apparatens botten in i oljeskiljaren genom
diffusörer. I oljeutskiljaren äger separeringen av den
kokta massan rum, alltefter den specifika vikten hos
de olika beståndsdelarna, dvs. de fasta
beståndsdelarna, kött, ben etc., falla till botten, över dessa
befinner sig limvattnet, medan oljan flyter överst
och synes i observationsglaset. Oljan blåses
vartefter genom därför anordnade ventiler och rör till
oljemottagningstankarna.

Proceduren på ett flytande kokeri är generellt
som följer.

Sedan valfångarna avlämnat valarna vid det
flytande kokeriet, förtöjas de vid sin stjärtända,
varvid de en och en bringas i position. En wire från
fickvinschen, som är placerad i aktern, ledes ned och
ut på slipen och fastgöres vid tågslingan runt valens
stjärtända. Vinschen arbetar, tills valens stjärt
kommit ordentligt upp på slipen, under det att
den tunga trossen från endera eller båda 40
tonsvinscharna drages ned i slipen, varefter de grova
stropparna läggas runt stjärten och den stora wiren

Fig. 12. Valen drages upp på kokeriets arbetsdäck genom slipen i aktern.

178

25 april 1936 178

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 5 23:24:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936a/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free