Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 18 april 1936 - Valfångst, av Axel Norling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
Fig. 16. Sektion av en modern De Laval oljeseparator.
Valoljan pumpas direkt från kokarna via en
utjämningstank till separatoranläggningen och
separeras vid en temperatur av 90—95°C eller samma
temperatur, som oljan har, när den kommer från
kokarna. Genom att i separatorn kontinuerligt
inleda en viss mindre kvantitet varmt saltvatten
tillsammans med oljan, bringas äggviteämnena i
valoljan att koagulera och uttvättas, samtidigt med att
fasta föroreningar, som annars skulle stanna i
separatorkulan, avlägsnas eller spolas ut med vattnet.
Oljan från limvattnet, om uttagits i en speciell
limvattentank, renas även med separatorerna och
blir vanligen av samma höga kvalitet. Kvaliteten
hos den separerade valoljan håller sig praktiskt
taget konstant och undergår ingen fettsyrestegring
vare sig under transporter eller vid längre tids
lagring.
Stora summor ha tidigare gått förlorade för
valfångsten genom fettsyrestegring i oljan under
transporter i tropikerna och oerhörda förluster skulle ha
uppstått genom värdeminskning, om den under
säsongen 1930/31 producerade oljan, som måste
lagras i åratal, innan den kom till användning, ej varit
separerad.
Man kan således med fullt fog instämma i
uttalanden från norska valexperter, att De Laval
valoljeseparatorer varit en av de bästa uppfinningar
som gjorts för valfångsten under de senaste 10 åren.
Sverige har således även härigenom gjort en stor
insats inom valoljeindustrien.
Säsong Antal valar Antal fat olja Oljans värde Per ton £ = Totalt, sv. kr.
1925/26 14219 783 307 34 - 89 000 000’
1926/27 12 665 872 362 30 — 87 000 000
1927/28 13 775 1 037 372 31 107 000 000
1928/29 20 341 1 631340 29 — 158 000 000
1929/30 30 167 2 546 759 26 — 220 000 000
1930/31 40 201 3 608 348 15 — 180 000 000
1931/32 9 572 808 560 13 — 35 000 000
1932/33 24 327 2 449 625 13 — 106 000 000
1933/34 26 087 2 395 541 11 — 90 000 000
1934/35 31913 2 505 000 10 — 90 000 000
Antalet fångade valar i Södra ishavet under olika
säsonger ävensom antalet fat med olja, som
producerats, och ungefärliga värdet därav framgår av
nedanstående tabell.
Säsongen 1931/32 lågo de norska båtarna hemma,
och 1932/33 var fångstproduktionen reducerad enligt
träffad överenskommelse.
Valoljans användning.
Ända till början av 1900-talet användes oljan
huvudsakligen till tvål-, såp- eller ljustillverkning, och
detta är ännu fallet med den till Amerika försålda
valoljan. Sedan emellertid den av Sabatier och
Normann år 1902 uppfunna hydrerings- eller
härdnings-processen börjat användas, varigenom flytande oljor
kunna förvandlas till fasta fetter och fisklukten
fullständigt avlägsnas, har valoljan blivit användbar för
margarin- eller näringsindustrien.
Hydreringsmeto-dens upptäckt och kommersiella tillämpning torde
således vara anledningen till att den stora
valoljeindustrien med sina ofantliga flytande kokerier nått
sin nuvarande stora omfattning.
Margarintrusten i Europa, Unilevers, som själv
äger ett par flytande kokerier, har hittills varit den
förnämste köparen av valolja, vilken efter
undergången härdningsprocess använts som en av
råvarorna vid margarinframställning. Upp till 30 %
valfett har ingått i margarinet.
Den stora amerikanska oljekoncernen Procter &
Gamble har även varit köpare av stora kvantiteter
valolja, men då den amerikanska lagstiftningen icke
tillåter försäljning av margarin delvis framställt av
valolja, användes oljan i Amerika huvudsakligen
för framställning av såpa och tvål av förstklassig
kvalitet. Man arbetar emellertid på att försöka få
en lagändring till stånd i Amerika, och skulle detta
lyckas och margarintillverkningen bli fri, öppnas
oerhörda marknader för valoljan.
I Tyskland har även under de senaste åren den
stora margarinfirman Brinkmann och Mergel i
Hamburg, som står utanför margarintrusten, börjat med
en s. k. låghärdningsmetod, genom vilken ända upp
till 80 % valolja kan användas som råvara i
margarinet eller för framställning av ett ersättningsfett.
Tack vare sin stora vitaminhalt har valoljan även
fått en viss användning inom
patentmedicintillverk-ningen och den begagnas även vid framställning av
kosmetiska preparat.
På landstationer produceras i viss utsträckning
guano eller gödningsmedel av det urkokta eller inre
oljerika valköttet. Det stora utrymme, som en
dylik produktion tager i anspråk, och det i jämförelse
med oljeframställningen mindre ekonomiska utbytet
ha gjort, att någon guanofabrik icke installerats på
flytande kokerier.
Under de senaste åren har man emellertid på
några kokerier börjat experimentera med tillverkning
av fodermjöl, konservinläggning av valkött samt
framställning av vallevertran och köttextrakt, allt
med lovande resultat.
Ehuru valfångsten för närvarande ej ger samma
lysande ekonomiska resultat som tidigare, torde dock
framtidsutsikterna för denna verksamhet vara goda
och speciellt kan Norge räkna med stora inkomster
under många år framåt.
180
25 april 1936 180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
