Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 2 maj 1936 - Om erhållande av vatten genom borrning i fast berg, av Gustaf T. Troedsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 13. Sprickzon i sandstenen vid Laröd N om
Hälsingborg. Förf. foto.
Det artesiska trycket ar så pass starkt, att
åtskilliga borrhåll leverera sitt vatten utan pumpning. Så
är fallet med flera gamla borrhål inom stadsområdet.
Där pumpning äger rum, sänkes naturligtvis
grundvattenytan i omgivningen (fig. 17). Detta är
särskilt fallet med gruvorna, vilka ju måste hållas
läns-pumpade. Hur långt gruvpumpningen sträcker sina
verkningar i omgivningen, är ej bekant, men vore
av intresse att taga reda på. Ett gammalt borrhål i
trakten mellan Höganäs och Hyllinge, på resp. 11
och 9 km avstånd från dessa gruvor, beröres i varje
fall icke av gruvpumpningen, ty det ger sedan år
1871 utan avbrott 3 000 1/tim. vatten genom
självtryck. Ett borrhål nära Viken, utfört av
Höganäsbolaget, hade diametern 25 cm och ett vattenstånd
av 3 m under markytan. Då en pumpning med
sugpump företogs, sjönk vattenståndet till 5 m under en
pumpningsperiod på 17 timmar. Pumpen tog 18 000
1/tim. Då detta var hela dess kapacitet, vet inan ej,
hur stort tilloppet i verkligheten var. Borrhålet var
då 150 m djupt. Det fördjupades sedan till 268 ni,
Fig. 14. Lias-sandsten med strömskiktning, tydlig på vittrad yta.
N om Hälsingborg. Förf. foto.
men nådde ändå ej till bottnen av lias, vilken i denna
trakt ligger synnerligen djupt. Borrningen utfördes
emellertid ej för vattnets skull utan för undersökning
av berggrunden, varför vattenmätningar icke blevo
metodiskt utförda.
En mängd borrhål, utförda för industrier,
trädgårdar och jordbruk, visa, att betydande vattenmängder
finnas i berggrunden. Men ett veikligt mått på
vattenkapaciteten får man endast genom att taga del av
pumpningen i gruvorna-
År 1927, då Billesholms och Hyllinge gruvor ännu
voro i arbete, var hela uppfordringen inemot 15 mill.
m3 eller 1 678 200 1/tim., dvs. 4 ggr Hälsingborgs
vattenbehov. Sedermera har genom rationalisering av
gruvdriften, varvid dels Billesholms ocli Hyllinge
gruvor nedlagts, dels brytningen i största möjliga
utsträckning förlagts till väl dränerade delar av
gruvfälten, vattenuppfordringen kunnat reduceras nästan
till hälften eller 908 400 1/tim. Under hela den tid
gruvbrytningen varit i gång — Höganäs sedan slutet
av 1700-talet — har ingen minskning av
vattentillrin-ningen i gruvorna konstaterats. Man kan därför
antaga, att det som pumpas upp, sedan gruvan en tid
varit i arbete, till största delen utgöres av infiltrerat
nederbördsvatten (fig. 18).
Olika beräkningar ge vid handen, att 17 à 18 %
av nederbörden infiltreras i denna berggrund. Om
detta är riktigt, så skulle det 425 km2 stora område,
som kan komma i fråga för Hälsingborgs stads
vattenhushållning, kunna vid permanent pumpning ge en
vattenmängd tillräcklig för en stad 10 ggr så stor som
Hälsingborg.1
Man skulle alltså våga påstå, att Hälsingborgs stads
vattenfråga skulle med fördel kunna lösas genom
borrningar.
Här måste jag emellertid tillägga, att i mitt
uppdrag icke ingick någon kostnadsberäkning. Det
förefaller som om ett eller två borrhål pr år skulle räcka
för att möta den årliga stegringen av stadens
vatten-konsumtion.
Det skulle föra för långt att här även ingå på
vattnets beskaffenhet. Typen är i stort sett densamma
som ramlösa vattnets: svagt alkaliskt, fritt från kalk
och järn. Statens järnvägar, som äger de större ban
linjerna i gruvområdet, bruka sätta sina pannstens-
i Dvs. ca 40 mill. m3 vatten pr år. Jfr ovan Köpenhamn,
som erhåller 47 mill. m’ från en areal av 530 km2.
Fig. 15. Vallåkraformationen. Vattentäta, isolerande lerlager emellan
rät och kågeröd. Margreteberg, N om Höganäs. F.örf. foto.
212
2 maj 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
