Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 16 maj 1936 - Stockholms flygplats, av Tord Ångström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 2. Snedbild av Bromma flygplats. Från luften kan man knappast tveka rörande flygplatsens belägenhet.
tisk, användbar flygplats till överkomliga kostnader.
Det är endast det första utbyggnadsskedet som nu
avslutas, men redan härmed är det möjligt att
upptaga lufttrafik på Stockholm. Arbetena på andra
utbyggnadsskedet, som framför allt innebära
bortsprängandet av en i fältets sydöstra del inskjutande
bergshöjd, pågå emellertid ocli beräknas i huvudsak
bliva avslutade innevarande år.
Fältarbetena hava bedrivits under ledning av
major Einar Berger, som beträffande dessa i tekniskt
avseende lämnat en detaljrik och intressant
redogörelse innevarande år i Kommunalteknisk tidskrift.
Vi ha i det följande i en del avseenden använt E.
Bergers redogörelse.
Kostnaderna för kommitténs arbeten äro uppdelade
mellan staten och staden sålunda: Statens
arbetslöshetskommission lämnar 90 % bidrag till
reservarbetslöner och 50 % till kvarblivande material, körslor
och arbetsledning men intet bidrag till hjälpmaterial,
maskindrift, resor m. m., vilka helt bekostas av
staten. Man hade från början räknat med att statens
bidrag efter nämnda beräkningsgrunder skulle uppgå
till ca 75 % av totalkostnaden för ifrågavarande
arbeten, men i verkligheten blir det knappast 60 %.
Normgivande för ackordssättningen vid arbetena
har varit den av Statens arbetslöshetskommission
fastställda reservarbetslönen, som f. n. är 8 kronor
per 8 timmars arbetsdag.
De efter framställning från flyghamnsstyrelsen vid
olika tidpunkter för kommitténs arbeten beviljade
anslagen äro:
Första utbyggnaden (planering) .. 1 400 000 kronor
Andra utbyggnaden (bergpartiet) 1 600 000 „
18 april 1936
233
Rullningsbanor och
stationsplattform ......................... 900 000 kronor
Tillfartsväg .................... 253 000 „
Inhägnad (arbetskostnad) ........ 60 000 „
Beläggning av ytan mellan två
rullningsbanor ................... 98 000 „
Schaktning och sprängning av
rörgravar för belysning m. m..... 32 000 „
Summa 4 343 000 kronor
Arbetsstyrkan å flygfältet har i medeltal uppgått
till 211 man år 1933, 230 år 1934 och 512 år 1935,
max. 750 år 1935. Platsbefälet har utgjorts av en
posthavande ingenjör, tillika distriktsingenjör för
kommitténs övriga arbeten i Bromma och Spånga,
2—5 verkmästare, 2—6 utsättare och en redogörare
med biträde. Konstruktionsarbetet har verkställts å
kommitténs huvudkontor.
Redan tidiga överläggningar mellan
luftfartsmyndigheten och A.-b. Aerotransport inriktade
uppmärksamheten på angelägenheten av att vidtaga åtgärder
för att säkerställa flygplatsens markbeskaffenhet
särskilt vid tjällossning och under regnperioder. Enda
möjligheten att erhålla trygga förhållanden i detta
avseende är anordnandet av hårdgjorda start- och
landningsbanor i enlighet med samma system som i
stor utsträckning kommit till användning i Amerika.
Stockholms flyghamnsstyrelse beslöt i november
1934, att även Brommafältet skulle förses med dylika
banor.
Vid val av beläggning hade man att taga hänsyn
till vikten av de maskiner, som kunde beräknas att
gå i normal trafik. En undersökning i Malmö,
Amsterdam och Berlin gav följande resultat: normala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
