Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 16 maj 1936 - Stockholms flygplats, av Tord Ångström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
TekniskTidskrift
trycket mot marken från stillastående eller rullande
maskin är 3—3,5 kg/cm2 men kan vid särskilt stora
maskiner uppgå till 4 kg/cm2. De tyska maskiner,
som gå i trafik på utlandet, väga normalt 9,5—10
ton, de största 22 ton. De 3-motoriga franska
maskinerna väga med last 11,8 ton, övriga äro lättare.
Fokkermaskinerna väga 16,5 ton och de 4-motoriga
tyska Junkermaskinerna med dubbla framhjul 24 ton.
Den svenska maskinen "Lappland" har en vikt av
13 ton. Inom den närmaste framtiden bör man räkna
Fig. 3. Den 100 m långa hangarfronten med elektriskt manövrerade
portar.
med 20 tons maskiner, varav 9 ton på vartdera
framhjulet och 2 ton på bakhjulet. Det totala hjultrycket
vid landning är normalt 1,5 till 2,5 gånger större än
det statiska trycket, men kan under speciella
förhållanden bliva 4—o gånger större. Trycket från
bakhjul eller sporre beräknas uppgå till ca 10 % av
flygmaskinens hela vikt.
Den totala jordmassan uppgår till omkring 301 500
m:i, varav omkring 115 400 m3 s. k. matjord, dvs.
översta jordlagret till 25—30 cm djup, som efter
kraftig gödsling ansetts användbart såsom matjord.
Denna fick i vissa fall först läggas i upplag och
därefter utbredas men är i ovanstående massa räknad
blott en gång. Vid arbetets planläggning måste
hänsyn tagas till att sprängstensfyllning och plansprängt
berg skulle täckas av först 30 cm lera och ovanpå
denna 20 cm matjord.
Sedan matjorden utbretts, vidtog finjusteringen
och beredningen för sådd i samband med riklig
gödsling. Spridningen av gödsel skedde med maskin, och
totalt har ca 2 900 m3 huvudsakligen ko- och
hästgödsel tillförts eller kommer att tillföras, dvs. ca 8,3
liter/m2. Jorden har bearbetats i följande ordning
med olika redskap: plog, fjäderharv (kultivator),
planeringssladd, gödselspridare, tallriksharv,
frösånings-maskin, lättharv, Cambridgevält och Yiktoriavält.
Till besåning av ca 35 hektar inköptes enligt
anvisning av föreståndaren för Svenska betes- och
vallföreningen, doktor A. Elofsson, Ultuna, följande
frösorter:
Vitklöver 260 kg
Humleluzern 190 „
Timotej 600 „
Hundäxing 500 „
Ängssvingel 300 „
Rödsvingel 400 „
Hårdsvingel 350 „
På grund av hinder genom bergsprängning, ändring
av marknivån i samband med utläggning av
startbanor samt regnig väderlek ända från början av
september kunde år 1935 av ovan nämnda 35 hektar
endast 20 hektar besås. Återstoden av sådden skall
ske våren 1936.
De största bergmassorna har man haft å fältets
östra delar, där enbart det stora bergpartiet i
sydöstra sidan innehöll ca 100 000 m3. Hela bergmassan
är enligt beräkning 121386 m3. För ca 25 000 m3
har handborrning kommit till användning, i övrigt
maskinborrning.
Till rullningsbanor, expeditionsplattform, dränering
och tillfartsväg åtgå ca 45 000 m3 makadam av olika
sorteringar, varav ca 36 500 m3 krossats under år
1935. Utom två mindre endast kortare tid använda
stenkrossar uppställdes i januari 1935 tre större, av
vilka en skall kvarstå så länge sprängning pågår,
medan de övriga stoppades i september.
Dräneringssystemet är utfört i tre etapper. År
1930, då det ännu ej var definitivt bestämt, att
området skulle användas som flygfält, anlades av
arbetslöshetskommittén ett huvuddräneringssystem,
baserat på vanlig åkerdränering. Åren 1933—34
kompletterades detta med sekundärledningar och
sug-ledningar. Som grund för beräkningarna användes
en tillrinning av 4 sekundliter per hektar. Sedan
kom hösten 1934 beslutet om hårdgjorda
rullningsbanor och expeditionsplattform av betong. Från
dessa har räknats med en tillrinning till ledningarna
av 60 sl/har, vilket gjort icke blott att längs alla
rullningsbanor 6"—-9" av avloppsledningar måste
nedläggas utan även, att den stora samlingsledningeii
måste kompletteras med en ny sådan, större än den
gamla.
I samråd med luftfartsmyndigheten, Statens
arbetslöshetskommission och A.-b. Aerotransport
utarbetade flyghamnsstyrelsen och arbetslöshetskommittén
i oktober 1934 ett förslag till hårdgjorda start- och
landningsbanor, till vars genomförande medel
beviljades av stadskollegiet den 22 november och av
Statens arbetslöshetskommission den 4 december
samma år. Förslaget var baserat på samtidig
bort-sprängning av bergshöjden å fältets sydöstra del.
Omkring det till flygfält upplåtna området, ca 175
Fig. 4. Stationsbyggnaden i förgrunden och den första hangaren i
bakgrunden.
hektar, har uppsatts staket av galvaniserat flätverk,
utfört med 50 mm maskor av 3,4 mm järntråd lika
med staketet omkring flygfältet i Malmö. Nätets
höjd är 1,7 m med två taggtrådar ovanför, så att hela
stakethöjden blir 2 m. Stolparna, placerade på
3 m avstånd, äro av T-järn 50 X 50 X 6 mm.
Staketets längd är 6 288 m.
Mot slutet av år 1933 tillsattes en särskild
delegation bestående av representanter för staden och
staten med uppdrag att utreda frågan om flygplatsens
vid Bromma utrustande med byggnader. Anlägg-
Ängsröe 350 kg
Krypven 150 „
Engelskt rajgräs 400 „
Renlosta 300 „
Kamäxing 50 „
Foderlosta 500 „
234
25 april 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
