Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 16 maj 1936 - Tekniska synpunkter på svenska flygvapnets utveckling, av Bo Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
18 april 1936 237
Fig. 1 visar "Britain
First". Jämföres den med
fig. 2, som visar Boulton
a. Pauls "Overstrand",
vilken fortfarande tillverkas,
får man en uppfattning om
de senare årens
utveckling i England.
"Over-strands" hastighet är ca
270 km/h.
Mot de anförda
siffrorna på bombflygplans
hastighet kommer möjligen
den anmärkningen att
riktas, att dessa värden
endast gälla några av de
allra modernaste
flygplanen, och att det
övervägande antalet existerande bombplan, som regel ej göra
större fart än 230—330 km/h. Gentemot en sådan
anmärkning måste bestämt framhållas, att det vore
oriktigt att värdesätta en eventuell motståndares
flygvapen efter de flygplantyper, som idag huvudsakligen
ingå i hans luftflotta. Det är visserligen sant, att vi,
om ett krig just nu skulle bryta ut, med ali
sannolikhet under krigets första skede skulle få att göra med
fientliga bombflygplan, som ha en hastighet av
knappt 300 km/h. Detta isynnerhet om vårt
luftförsvar, luftvärnsartilleri och jaktflygplan är av
så otillräcklig omfattning och kvalitet, att
bombflygplan med måttlig hastighet ostörda kunna flyga
in över landet och fullfölja sina uppdrag. Men lika
säkert är att vi dessutom komma att få känning av
fiendens snabbaste och modernaste bombplan, även
om dessa för närvarande, huvudsakligen av
ekonomiska skäl, endast i mindre utsträckning ingå i
det fientliga flygvapnet. Det är nämligen så, att ett
flygvapen aldrig till 100 procent kan bestå av de
senast konstruerade flygplantyperna. Detta av två
skäl. För det första representerar ett flygplan och
inte minst ett bombplan ett så pass betydande
kapitalvärde, att det vore ekonomiskt orimligt att skrota
ner det, innan det tjänstgjort ett visst antal år och
uppnått en viss grad av förslitning. Denna
praktiska livslängd varierar givetvis men kan angivas till
ca 7 år. För det andra måste en flygplantyp
tillverkas i en viss omfattning och därmed under en viss
tid, för att konstruktions- och verktygskostnaderna
cj allt för tungt komma att belasta varje exemplar
av typen. Denna tillverkningsperiod kan normalt
uppskattas till 3 à 4 år. Medräknas tiden för
utprovning av en ny typ kommer man till en
tidsperiod av bortåt 12 år från den första provflygningen
av "prototypen" till dess det sista exemplaret av
typen blivit utrangerat.
Dessa ekonomiska synpunkter komma vid ett
krigsutbrott att skjutas åt sidan. Man kan vara
förvissad om att när vid krig den omfattande
apparaten för tillverkning av krigsflygplan i mångdubblad
skala vid en stor del av den tidigare fredsindustrien
sättes igång, så blir det flygplan av modernaste
konstruktion och som kanske vid krigsutbrottet ännu äro
under utprovning, som bliva föremål för produktion.
Härav följer att man vid värdesättandet av
motståndarens flygplantyper måste räkna med att det
fientliga landet förfogar över eller åtminstone kort efter
Fig. 2. Boulton and Paul "Overstrand". Hastighet ca 270 km/h. Man får en uppfattning om de senaste
årens flygtekniska utveckling i England genom jämförelse av denna bild med fig. 1.
krigsutbrottet kommer att förfoga över de
modernaste flygplantyper, som för närvarande stå att
uppbringa. Det är härvid uppenbarligen av underordnad
betydelse, om just nu världens modernaste bombplan
existerar i ett land, som vi ej rimligen kunna råka
i krig med, exempelvis U. S. A. Yi veta nämligen
inte huruvida ej en lika bra eller bättre flygplantyp
projekterats eller redan är under tillverkning i det
ev. fiendelandet. Man finner alltså att bedömningen
av en motståndares resurser ifråga om
bombflygplanens kvalitet helt enkelt bör utgöra en beräkning
eller ett konstaterande av de egenskaper, först och
främst hastighet och tillsats vikt, som ett flygplan på
flygteknikens nuvarande ståndpunkt överhuvudtaget
kan uppnå.
Denna viktiga slutsats leder tanken osökt in på
den närliggande frågan om vilka flygtekniska
framsteg vi ha att vänta i framtiden. En möjlighet att
för de närmaste åren med en viss säkerhet förutsäga
detta ligger i att extrapolera en till dato beräknad
kurva över utvecklingen i det ena eller andra
avseendet. Fig. 3 visar dels en kurva över
världsrekorden i hastighet sedan 1903 och dels en ungefärlig
kurva över snabba bombplans hastighet. Den senare
kurvan antyder, att det möjligen inom o år och med
3. Hastighetsrekorden samt snabba bombplans ungefärliga
hastighet intill år 1936.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
