Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 16 maj 1936 - Tekniska synpunkter på svenska flygvapnets utveckling, av Bo Lundberg - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTi dskrift
Östersjön är ingenstädes bredare än ca 350 km,
bortsett från Finska viken.
Ifråga om våra möjligheter att medels egna
luftangrepp försvåra fiendens flygverksamhet har man
dessbättre anledning att hysa en viss optimism.
Våra dagars utveckling mot mycket höga hastigheter
och den minskade hastighetsmarginalen mellan
jaktplan och bombplan ha uppenbarligen ökat
förutsättningarna för den svagare makten att göra sig
gällande mot den starkare. Det absoluta "herravälde i
luften", som under och långt efter världskriget
ansågs vara målet för luftkrigföringen, torde ingen stat
numera räkna med att kunna uppnå. Härtill
bidrager även i hög grad den fulländning, som
blind-flygningstekniken redan uppnått och som gör det
möjligt för ett flygplan att i skydd av moln eller
dimma osedd ta sig fram till sitt mål.
Första villkoret för att vi skola kunna begagna
oss av de ökade chanser som utvecklingen givit de
svagare makterna, är givetvis, att de tekniska
möjligheterna härtill bliva tillfullo utnyttjade. Det är ur
denna synpunkt inte nog med att vi förfoga över ett
av moderna maskiner uppbyggt bombvapen. Minst
lika nödvändigt är, att flygplanen både konstrueras
och tillverkas inom landet. Om landets flygindustri
endast är baserad på licenstillverkning av utländska
konstruktioner, kunna våra flygplantyper för det
första aldrig vara i nivå med utlandets, helt enkelt
emedan de bästa flygplantyperna ej frigivas för
licensbygge förrän de äro minst ett par år gamla.
Men ännu viktigare är det faktum, att om vi ej under
fredstid själva konstruera våra flygplan, så ha vi
knappast några möjligheter att följa med i den
flygtekniska utvecklingen, som i krig säkerligen kommer
att försiggå i ännu hastigare tempo än under
nuvarande fredsförhållanden. Man kan anse att
försvarets huvuduppgift i fred är att genom sin blotta
existens avhålla en fientligt sinnad nation från
angrepp. Utan tvivel kommer vårt flygvapen att
betraktas med större respekt, om man vet, att vi äro
i stånd att efter ett krigsutbrott komma fram med
egna förbättrade nykonstruktioner, än om vi endast
kunna fortsätta licensbyggnad av flygplantyper,
vilkas egenskaper av alla äro i detalj kända och
snabbt bliva alltmer omoderna.
Det torde inte råda någon tvekan om att
möjligheter föreligga att få till stånd en inhemsk
flygindustri med tillräcklig produktionskapacitet. Detta
bestyrkes även av undersökningar, som gjorts både av
Ingeniörsvetenskapsakademien och
Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap. Det finns ej
heller någon anledning att betvivla att denna
flygindustri även kan grundas på egen
konstruktionsverksamhet. De konstruktiva problem, som möta
inom flygtekniken, äro ingalunda enkla men torde
dock ej vara av svårare art än fallet är och har varit
på många områden, där den svenska industrien tack
vare egna konstruktioner med framgång konkurrerat
med andra länder och t. o. m. i många fall tillkämpat
sig en ledande ställning.
Vid den nyanskaffning av flygplan, som den
planerade utbyggnaden av det svenska flygvapnet
omfattar, är det troligen nödvändigt att det mest
trängande behovet av modern materiel täckes genom
direkta köp från utlandet. Men det är samtidigt av
den största betydelse, att det tillfälle till uppbyg-
gande av en självständig inhemsk flygindustri, som
flygvapnets utvidgning innebär, även blir tillfullo
tillvarataget. Att i Sverige konstruerade och byggda
flygplan till att börja med måste betinga en viss
merkostnad i jämförelse med priserna inom den av
omfattande statsbeställningar och ofta av statsanslag
gynnade utländska flygindustrien är naturligt. Detta
måste dock anses vara av underordnad betydelse, på
grund av den väsentligt ökade krigsberedskap, som
uppnås genom skapandet av en självständig svensk
flygindustri.
Referenser.
1. Die Weltluftrüstungen, Deutsche Luftwaeht, Ausgabc:
Luftwehr nr 1—3, 1936.
2. Berechnung des Oberflächenreibungswiderstandes
schnel-ler Plugzeuge, av S. Hoerner, Luftfahrtforschung, nr 6
1935.
3. Some Notes ön Aircraft Possibilities, av F. S. Barnweil,
The Journal of the Royal Aeronautical Society, mars 1936.
Ekonomisk översikt.
Fondbörsen i New York kunde i början av april
registrera toppnoteringar, men därefter också ett ganska
kraftigt kursfall såsom en reaktion efter den oavbrutna
starka stegringen under omkring ett år. Den politiska
situationen och de ökade riskerna för guldvalutorna ha
måhända också i viss mån bidragit till kursfallet. Det
vill synas som om presidentvalet skulle som vanligt
medföra en ökad osäkerhet på börsen, även om
produktionen och varuomsättningen icke ger anledning till
minskad stabilitet i kurserna. Ett omval av Roosevelt
förmodas leda till att han kommer att fortsätta den
sociala politik, som han hittills fört och som
endast ifråga om fackföreningarnas tvångsorganiserande
visat sig icke överensstämma med konstitutionen. Den
genomförda pensionslagstiftningen kommer under de
närmaste åren att automatiskt kraftigt stegra
omkostnaderna för industrien. Omläggningen av
inkomstbeskattningen, så att den drabbar de större inkomsterna
hårdare, torde i förening med förutnämnda
sociallagstiftning också ogynnsamt påverkat aktiemarknaden under
april.
Federal Reserve Boards produktionsindex visar en
fortsatt nedgång med en poäng till 94 beroende på att
indextalet för mineral sjunkit från 101 till 94, medan
däremot det för fabrikat stigit från 93 till 94. För denna
senare stegring svarar till största delen den kraftiga
höjningen av indexsiffran för automobiler från 91 till
110. Under första kvartalet i dess helhet har
tillverkningen utgjort l,os mot 1,06 mill. vagnar året förut. De
föreliggande uppgifterna för april ge vid handen, att
denna månadstillverkningssiffra torde komma att
uppgå till omkring 0,50 mill. Den överstiger med andra
ord fjolårets högsta månadssiffra, den för april, med
dryga 5 proc. och detta trots den omtalade
säsongsomläggningen, som innebär att april i år är den sjunde
månaden sedan säsongens början, medan den normalt
är den fjärde och avgjort livligaste. Under de sju
gångna månaderna av innevarande säsong har försålts
2,66 mill. vagnar mot 2,61 under de sju första
månaderna för 1935 års modell. Medan säsongen normalt
varar åtta månader, återstår det att se, om i år
ytterligare fyra livliga säsongmånader kan läggas till de
gångna sju eller om säsongen skall mattas tidigare än
normalt och sluta före augusti. Verkningarna av
säsongsomläggningen kunna fullt bedömas först sedan
dess inverkan på höstsäsongen i år konstaterats.
Bilindustriens stora sysselsättning motsvaras givetvis av
dylik hos producenterna till de många råvaror och halv-
240
25 april 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
