- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Allmänna avdelningen /
247

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 23 maj 1936 - Träbearbetningsmaskiner, av P. E. Werner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 59. Torno-transportrulle.

Fig. 58. Utlastningsbana. Fig. 60. Skruvrulle.

TekniskTidskrift

Fig. 57. Staplingsapparat av moderniserad äldre typ.

torna. Både utlastningsbanor och spår ligga
vinkelrätt mot kaj linjen.

Den numera vanligaste konstruktionen av
utlast-ningsledningar visas i fig. 58, där på en träställning
kedjedrivna rullar av det utseende fig. 59
åskådliggör, placerade cirka 1,5 m från varandra, utgöra
transportorganet. Rullen löper på kullager, dess
axel lägges fast i sidstyckena, flänsen vid ena änden
håller plankan i rätt läge därigenom, att rullen
lägges fast något snett i träställningen. Tandhjulet är
vanligast avsett passa till Ewarts kätting nr 60.

Längst ned mot kajen slutar utlastningsbanan med
några skruvrullar av det utseende fig. 60 anger. Vid
det att plankan hejdas mot en skärm, medan
skruvrullarna arbeta, föres hon åt sidan parallellt, skruvas
av från banan och glider ned på ett sluttande plan
till ett s. k. sorteringsbord, där den slutgiltiga
sorteringen sker och längdmåttet på varje stycke sättes.

På lösgående kullagerrullar i sorteringsbordet
skjutes den märkta ("avritade") plankan i sin
längdriktning fram till justerverket, fig. 61, där den kapas av
efter märkena medelst en balanscirkelsåg och skickas
på några rullar över kajkanten ned i utlastnings-

Fig. 61. Justerverk och sorteringsbord.

pråmen, där skeppningsmärkena stämplas på virkets
ändar.

Den allmänna sammanställningen av ovannämnda
maskiner framgår av fig. 62 i plan och sidovy,
varjämte fig. 63 ger en del detaljer från ett Sv.
Maskinverkens justerverk.

I det lilla hus, som omsluter justerverket, finnes
den elektriska motor, vilken driver både själva
kapsågen och hela transportbanan genom utväxling till
dennas transportrullar. Dessutom drives en s. k.
frammatningsrulle, som genom tryckning mot en
hävarm höjes över bordsplanet och ger rörelse åt
plankan fram till kapsågen samt förbi densamma.

Utlastningsbanorna byggas numera alltid
stationära, men justerverken antingen stationära, dvs. ett
för varje bana, eller flyttbara på hjulunderrede från
den ena utlastningsbanan till den andra. Detta
senare sker för att minska anskaffningskostnaderna,
eftersom i regel justering och utlastning äger rum
från ett färre antal banor än hela antalet i bräd-

23 maj 1936

247

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 5 23:24:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936a/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free