Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 30 maj 1936 - Teknisk-vetenskaplig litteraturupplysning (Dokumentation), av Albert Predeek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
växa i Tekniska högskolans, Ingenjörs
vetenskapsakademiens och Tekniska litteratursällskapets hägn,
alltså under de korporationers auspicier, vilka
representera teknisk vetenskap och teknisk praxis!
Förverkligandet av en sådan plan är varken svårt
eller dyrbart. Först och främst synes en
förstärkning av bibliotekets finanser och personal vara
erforderlig — en nödvändighet, som f. ö. i lika hög
grad föreligger för Berlins högskolebibliotek, ja
kanske för alla högskolebibliotek i Europa •— samt
därutöver anställande av 2—3 ingenjörer för att taga
hand om de uppgifter, som härovan beskrivits.
Därtill behöves en omsorgsfull planläggning av det hela
och ett förståndigt val av områden, som i första hand
skola bearbetas, samt en överenskommelse mellan de
till samarbete beredda biblioteken, instituten och
industriföretagen om arten och omfånget av bidragen
och det ömsesidiga utbytet. Litteratursällskapet i
Stockholm har vid sitt bildande satt sig ett högt men
också tacksamt mål före. Må sällskapet förunnas
att i förening med högskolan och industrien
åstadkomma något förebildligt.
Dr Albert Predeek.
Bibliotheksdirektor
der Technischen Hochschule Berlin.
1 Man har beräknat antalet årligen i världen utkommande
teknisk-naturvetenskapliga tidskrifter till — 35 000, och
antalet av den periodiska pressen publicerade artiklar till nära
1% mill. Inom varje specialområde måste följaktligen många
tusen artiklar utgå, av vilka naturligtvis det stora flertalet
kunna vara oväsentliga eller värdelösa, men som ändock på
något sätt måste förtecknas och refereras.
2 "Index Bibliographicus" uppger i sin 2 :a uppl. 1933 omkr.
300 periodiska gransknings- eller referatblad ; nu uppgår
antalet, inberäknat de privata förteckningarna osv., med
säkerhet till 500 eller mera.
3 I detta hotade läge befinner sig t. e. det av
internationella institutet för dokumentation i Haag utgivna
"Reper-torium technicum". Till och med den amerikanska
"Enginee-ring Index", den största tekniska bibliografien i världen,
kunde 1933 endast genom grundandet av ett nytt bolag med
ett kapital av 160 000 $ utgivas för de följande 5 åren. Den
av världskraftkonferensen 1931 grundade och på tre språk
utgivna energibibliografien, "Power and Fuel Bibliography",
indrogs sommaren 1935; likaså den norska bibliografiska
tidskriften "Pi", som endast kunde existera 1% år. För
övrigt anger dock inte ens Engineering Index med sina 50 000
referat mer än ca 7 % av världslitteraturen inom teknikens
hela område.
* Det efter decimalklassifikationen ordnade
universalreper-toriët i Science Library i South Kensington, London,
omfattar f. n. ca 2 mill. kort och växer årligen med ytterligare
ca 150 000. Brysselinstitutets kartotek för DK innehåller —
15 mill. titlar och hänvisningar!
5 Tekniska högskolans bibliotek i Berlin har gjort ett antal
statistiska beräkningar över olika fackorgans "dubbelarbete"
("overlapping") och funnit, att t. o. m. i de fall, där mer
än tre organ bearbeta samma område, var antalet av de i
alla organen upptagna artiklarna förhållandevis ringa, för
gruppen "svagströmsteknik" (7 referatblad) 15—20 %.
® Typer för dylika informationsorgan må här nämnas:
den brittiska industriens Research Associations med sina
specialinstanser och Information Departments (t. e. British
Non-Ferrous Metals Res. Ass., London), litteraturavdelningarna
vid AEG och Siemens-Schuckert Werke i Berlin, Information
Dept. vid Metropolitan Vickers i Manchester (som för
forskningsändamål årligen utgiver ca 200000 £ !) eller
upplysningsavdelningen vid Verein Deutscher Eisenhüttenleute i
Dusseldorf. — Såsom statligt informationsorgan i stor stil må
nämnas "Ryska centralinstitutet för teknisk-vetenskaplig
upplysning vid folkkommissariatet för den tunga industrien"
(Citein-So), som förfogar över en stor medarbetarstab och
betydande medel.
’ Ledaren av en mycket stor industriell referensavdelning
i Berlin lämnade den obestridliga uppgiften att hans var
fjortonde dag i tusentals exemplar till stora och mindre
industrier gratis utsända referenslistor ur den utländska
litteraturen endast intresserade ett fåtal, som på grund av dessa
titelförteckningar önskade få genomse fotokopior av
originaluppsatserna.
8 I de 40 till "Unionen för industriellt rättsskydd" hörande
länderna bliva av de årligen ca 360 000 patentansökningarna
icke mindre än 160 000 avslagna såsom icke patenterbara eller
såsom icke nya. Det för avslagna ansökningar, för icke
livsdugliga patent och förlorade patentprocesser förbrukade
kapitalet torde år efter år uppgå till millioner.
s Redan år 1908 grundades i USA "Association of Special
Libraries", en förening till vilken numera ca 4 000
specialbibliotek och informationsavdelningar höra. Alldeles liknande
uppgifter, nämligen distribution av "fact information", har
den år 1925 i England grundade "Association of Special
Libraries and Information Bureaux (Aslib) förelagt sig. -—
Jfr de mycket innehållsrika förhandlingsmeddelandena
("Pro-ceedings of the... Conference of Aslib").
10 Dessa strävanden utgå särskilt från Internationella
institutet för dokumentation i Haag (IID). — Jfr
mötesförhandlingarna för den vartannat år hållna konferensen (1935 :
Köpenhamn).
11 Här måste framhållas den i England och Amerika
existerande "specialbibliotekarien", på vilkens utbildning för
tjänsten vid specialbiblioteken Special Libraries’
organisation och bibliotekariernas yrkessammanslutningar lägga stor
vikt. Dock lägges där huvudvikten på "bibliotekarien", under
det att för dokumentativ verksamhet det kommer an på
bib-lioteksutbildad teknisk forskningspersonal.
12 Inom "patentförgranskarnas" skrå finnes knappast
några högskolebildade ingenjörer. Det är sammansatt av
dilettanter, amatörer, tekniker och företrädare av alla
möjliga andra yrken, vilka med tiden visserligen kunna hava
skaffat sig ansenlig erfarenhet men på intet sätt äro
systematiskt utbildade därför. I Tyskland håller avgjort en
förbättring på att ske genom förgranskarnas sammanslutning
till en särskild yrkesgrupp.
13 Till och med stora, ledande tidskrifter hava ofta
påfallande dåliga register. — Pollard och Bradford hava fäst
uppmärksamheten på registrens otillräcklighet: The
Inade-quacy of the alphabetical subject index (7 Conf. of Aslib,
1930, sid. 39/54). — Vidare: H. H. Johnson, Existing types
of indexes to technical periodicals (5 Rep. Aslib, 1928, sid.
48 ff).
i* Fackingenjörerna vid informationsavdelningen äro
hemmastadda i sammanlagt 8—9 språk !
15 För studerande och dem som arbeta på
doktorsavhandlingar osv. står informationsavdelningen på detta sätt icke
till förfogande.
16 Referaten för verktygsmaskiner och
träbearbetningsmaskiner utgivas 2 ggr i månaden i form av förteckningar
(Adrematryck) om ca 35 referat; endast den utländska
litteraturen beröres. (Träbearbetningsförteckningarna äro f. n.
indragna.) Svetsningskartoteket utkommer likaledes 2 ggr i
månaden (format 10 X 15 cm) med ca 40 à 50 kort åt gången.
Kartoteket för elektroteknik ävenledes 2 ggr i månaden
(format 7,5 X 12,5 cm) med 130 à 150 kort pr gång. — Ett
kartotek för "Regionplanering och motortrafik" är under
förberedelse.
l’ Lancaster-Jones och Bradford vid Science Library i
South Kensington hava påvisat, att det allsidiga utnyttjandet
av litteraturen vid centrala institutioner är 2 à 3 gånger så
produktivt som vid ett specialinstitut, där endast en bråkdel
av litteraturen kan nås.
is Dubbelpublikationer spela i tekniken en stor roll. Man
kan iakttaga att meddelanden och redogörelser över viktiga
forsknings- eller konstruktionsresultat utkomma samtidigt
eller kort efter varandra i de mest olikartade tidskrifter. T. e.
under tiden jan.—sept. 1931 publicerades i 9 tidskrifter
uppsatser om ångpanneväsendet å tillsammans 1 128 sid. Därav
voro 79,3 % originalarbeten, 10,9 % dubbelpublikationer och
9,8 % bearbetningar (hämtat från VDI-Nachrichten 1932).
lf Tidsintervallerna för de vetenskapliga referatbladen
ligga mellan 2 mån. och ett år.
20 Detta överensstämmer med resultaten av en rundfråga
år 1932 från den engelska Aslib: jfr Scientific and technical
abstracting, a report ... presented by A. A. Eldridge, in: 9
Conf. of Aslib, 1932, sid. 83 ff.
21 Kartoteksabonnemangen betinga t. e. icke högre pris än
de ledande facktidskrifterna.
22 Även i de med rikliga medel utrustade industribiblio-
30 maj 1936
265
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
