Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 30 maj 1936 - Teknisk-vetenskaplig litteraturupplysning (Dokumentation), av Albert Predeek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
sprungliga i arbetet skiljas ut från det blott
härledda, osjälvständiga eller värdelösa.18 3)
Upplysningarnas tempo. Det är nödvändigt att de utkomma
så snart som möjligt efter originalartikeln. Intervall
på två månader och därutöver äro för stora för
praktikens behov. Informationsavdelningen strävar
därför efter att kunna utgiva kartoteken och
förteckningarna var fjortonde dag, vilket naturligtvis först
kan åstadkommas när organisation och personal nått
erforderlig standard.10 4) Referatet. Referatet skall
icke ersätta originalartikeln utan fästa
uppmärksamheten på den och föranleda ett närmare studium.
Referentens uppgift är icke att kritisera artikeln utan
att analysera innehållet. Den kritiska hållningen
skall ådagaläggas genom urvalet i vad som meddelas
och vad som undertryckes. Det anses icke
erforderligt att referenten också är specialist inom
ifrågavarande fackområde, informationsavdelningens
uppfattning är snarare, att en vetenskapligt, praktiskt
och bibliografiskt skolad ingenjör också måste vara i
stånd att sätta sig in i andra ämnesområden än sitt
eget.20
Informationsavdelningens
litteraturupplysnings-tjänst kompletteras av litteraturanskaffningstjänsten.
Kartotekabonneuten behöver endast uppgiva de
önskade titlarna efter deras ordningsnummer för att
inom 48 timmar få originaluppsatserna i positiva
fotokopior till självkostnadspris. Därtill kan han
genom lån begagna sig av bibliotekets övriga
litteratur. Avgifterna äro mycket låga och ligga långt
under de av andra dokumentationsorgan
debiterade,-1 detta på grund av att informationsavdelningen
från början upprättats såsom en allmännyttig
institution, som ser sin främsta uppgift i att göra de
i ett stort tekniskt bibliotek vilande skatterna
tillgängliga i så vida kretsar som möjligt.
En sådan dokumentationstjänst, som här skildrats
i vad den rör några av teknikens områden, kan
endast arbeta med ett stort tekniskt bibliotek som
bas. Ingen annan institution förfogar på samma sätt
över litteraturmaterialet i sin helhet eller över de för
dettas undersökning och framläggande oumbärliga
bibliografiska hjälpmedlen. Ingen annan institution
förstår heller att så utnyttja dessa hjälpmedel som
ett bibliotek.22 Dess källsamlingar av äldre och nyare
bok- och tidskriftslitteratur, stora samlingar av
allmän och speciell litteratur, dess löpande accession av
nyhetstryck av alla slag och från alla länder, ger
biblioteket a priori övertaget. Därtill komma så de
olika kartoteken och repertorierna, som uppstå genom
den dokumentariska verksamheten själv och som
bliva källor för framtida upplysningar. I
informationsavdelningen vid Berlins högskolebibliotek föras
självfallet samtliga kartotek i flera exemplar och
efter olika synpunkter, likaså utnyttjas för
kartoteken de utförda förgranskningarna.23 Det behöver
knappast framhållas, att informationsavdelningen
beständigt strävar att samla förteckningar,
bibliografier och referatmaterial, varhelst den kan erhålla
dem. Därvid ägnas särskild uppmärksamhet icke
blott åt de stora och dyrbara utan lika mycket åt de
små svåråtkomliga och ofta just på denna grund
särskilt värdefulla organen. Denna "bibliografiska
apparat"’ kommer så småningom att utveckla sig till
ett synnerligen viktigt hjälpinstrument, som i likhet
med alla dylika samlingar kommer att bli unik i sitt
slag och utgöra förutsättning för en effektiv och
uttömmande dokumentation.24
Nästan ännu viktigare är emellertid att
informationsavdelningen förses med lämplig personal. Det
mångsidiga och ansvarsfulla arbetet med
litteraturgranskning och -upplysning fordrar högt kvalificerad
personal. Bibliotekarien eller bibliografen enbart är
därtill lika litet ägnad som den litteraturtekniskt
oskolade ingenjören. Först en förening av bådas
egenskaper skapar den utmärkte "dokumentalisten".
Denna nya typ av "litteraturingenjör" existerar f. n.
icke och betydelsen av detta yrkesarbete är i vida
kretsar misskänt och underskattat, emedan litterärt
arbete alltjämt betraktas som en improduktiv, passiv
verksamhet, Biblioteksarbetet isynnerhet förefaller
nämligen ingenjören vara en sysselsättning som man
kan ägna sig åt utan särskilda förkunskaper, mer som
en hobby. Man har svårt att göra klart för sig vilken
fond av kunskaper och kvalifikationer, som fordras
för att vara en dokumentalist i den här angivna
meningen: grundliga fackkunskaper, praktisk
erfarenhet, såvitt möjligt fördjupad genom vistelse i
utlandet, kunskaper i huvudspråken och om möjligt i
ett eller annat mindre känt språk; en grundlig
biblio-grafisk och biblioteksteknisk skolning och slutligen
förmåga att formulera och göra utdrag. Det är klart
att sådana personer inte påträffas alltför ofta, men det
är absolut nödvändigt att taga itu med utbildningen
till detta nya ingenjörskall. Ansatser därtill lia
gjorts i Amerika och England. Vid grundandet av
Office internationale de Chimie i Paris år 1934
dryftades också planen att inrätta en École nationale de
Documentation för att utbilda specialister.25. Detta
må vara den kommande utvecklingen förbehållet;
tillsvidare skulle det vara fullt tillräckligt om de
tekniska högskolorna och deras bibliotek själva ville
taga hand om utbildningen av "litteraturingenjörer"
(eller vad man vill kalla dem) och ge assistenter
eller stipendiater tillfälle att gå igenom
utbildnings-kurser och få praktik vid en sådan
informationsavdelning.26 Så utbildade krafter skulle utan tvivel
finna en god utkomst inom industrien.
De tekniska biblioteken äro visserligen de rikaste
fyndorterna för källskrifter men icke de enda. Hur
omfattande ett tekniskt centralbiblioteks
litteraturbestånd än kan vara, kan det icke vara dess
uppgift att bevaka alla teknikens områden med sin
upplysningstjänst, Arbetsfördelning och samarbete
mellan alla för den tekniska litteraturen och dess
utnyttjande intresserade institutioner är rationellare än
en anhopning av alla medel och arbetskrafter på en
enda plats. Frågan om "dokumentationstjänstens"
organisation måste besvaras olika i varje enskilt
land. I stora industriländer, såsom exempelvis
Tyskland eller Storbritannien, kan det vara
ändamålsenligt att upprätta dokumentationsavdelningar på
flera platser ocli för skilda grenar av tekniken. I
andra länder, vilka liksom Sverige förfoga över en
högt utvecklad men icke alltför differentierad
industri, torde det vara bättre att utgå från någon
lämplig institution och kring denna samla de
förhandenvarande medlen och krafterna. Ett naturligt
centrum för en sådan ordning är landets största
tekniska bibliotek vid Tekniska hög-skolan i Stockholm.
De mest gynnsamma förhållanden föreligga, ty det
litteraturupplysningsorgan, som anläggcs, skulle upp-
264
30 maj 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
