Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 13 juni 1936 - Tekniska föreningar - Skånska ingenjörsklubben, av F. M. - Flottans Ingenjörsförening, av H. Q. - Tekniska föreningen i Karlskrona, av H. Q. - Tekniska föreningen i Västerås, av H. S. - Tekniska föreningen i Gefle - Skånska ingenjörsklubben, av F. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Skånska ingenjörsklubben
höll den 23 april under ordförandeskap av
bergsingenjör Inge Erichs ett talrikt besökt sammanträde på
Kungsparkens restaurang i Malmö. Till ordinarie
klubbmedlemmar hade styrelsen invalt ingenjörerna Herman
Eklund, Olof Ericson, Erik Johansson, Yngve de Joung,
Knut Sandwall, Olov Tunell och Knut Wiberg, major
Ernst Lundmark, arkitekt Tage Møller, direktörerna
Wilhelm Schmitz och Ivar Sjöström samt
civilingenjörerna Nils Ander, Gunnar Andersson, Allan Eklund,
Anders Forsberg, John Frostberg, Gunnar Gudmundson,
SVen Hiärne, Äke Malmquist och Henning örtendahl.
Aftonens föredrag hölls av överingenjören Tarras
Sällfors om "Rationalisering av ett industriföretag".
Talaren uppdelade problemet i ett flertal delproblem:
planering och materielkontroll, förbättring av
arbetsförhållandena, arbetets mekanisering och specialisering,
transportanordningar, arbetsstudier, standardisering, flytande
tillverkning, eliminering av säsongvariationer,
självkostnadsberäkningar. Huvudparten av föredraget ägnades
åt planering av arbetet samt arbetsstudierna. För
vinnande av resultat med de sistnämnda rekommenderade
talaren för den som utför undersökningen att uppställa
för sig själv en serie frågor att besvara, såsom: Är
arbetet nödvändigt? Utföres det med större noggrannhet
än som är nödvändig? Är materialet lämpligt? Är
lokalen på lämpligt sätt upplyst, uppvärmd och ventilerad?
osv. Efter föredraget, som väckte livligt intresse,
samlades åhörarna till gemensam supé med efterföljande
samkväm.
F. M.
Flottans Ingenjörsförening
höll ordinarie vårsammanträde tisdagen den 28 april
1936 ä sjöofficersmässen i Karlskrona under
ordförandeskap av marindirektör T. Herlin.
Till medlemmar i föreningen invaldes e.
mariningenjör O. Björling samt ingenjör S. A. Hedvall. Ars- och
revisionsberättelserna för 1935 föredrogos och
godkändes.
Sedan föreningsangelägenheterna avhandlats, anslöto
sig till sammanträdet ett stort antal medlemmar från
Tekniska föreningen i Karlskrona. Föredrag hölls
därvid av länsarkitekt O. Lundgren från Växjö över ämnet
Bostaden och stadsplanen. Det intressanta föredraget,
som illustrerades med talrika skioptikonbilder, följdes
av en livlig diskussion samt gemensam supé, vid vilken
mariningenjör S. H. Hedström höll ett intressant ocli
roande kåseri över flygplankryssaren Gotlands
vinterexpedition 1935—1936.
ff. Q.
Tekniska föreningen i Karlskrona
höll tisdagen den 28 april 1936 sammanträde under
ordförandeskap av civilingenjör L. O. Skantze. I föreningen
invaldes civilingenjör A. Rosén, biträdande
länsarkitekten K. A. Larsson och vice brandchefen S. Rohlén. Till
föreningens representant vid Svenska
teknologföreningens 75-årsjubileum den 19 och 20 maj utsågs
civilingenjör Skantze. Sedan diverse föreningsangelägenheter
avhandlats, anslöto sig mötesdeltagarna till Flottans
ingenjörsförenings sammanträde.
ff. Q.
Tekniska föreningen i Västerås
höll sitt sista vårsammanträde den 5 maj på stadshotellet
i Västerås, varvid förekom bland annat val av
valnämnd. Ordföranden hade utsett ingenjör Martin
Helén, sammankallande, lektor Einar Zachrisson,
disponent Omar Hallström samt ingenjör Axel Lindkvist, och
föreningen valde nu ytterligare ingenjör Oscar Hellman,
distriktsingenjör Simon Håål och ingenjör Håkan
Kristiansson.
Föredrag hölls av civilingenjör Axel Rosell,
Stockholm, om "Luftkonditionering". Föredraget har varit
infört i Teknisk tidskrift, h. 25, allm. avd. 1935 .
ff. S.
Tekniska föreningen i Gefle
hade sammanträde å Grand hotell den 9 maj 1936.
Föredrag hölls av byråingenjör Axel Larsson,
Stockholm, över ämnet: "Om elektrifieringen av statens
järnvägar."
Vid ångdrift slösas med kol, ty endast 7 à 8 procent
av kolets energi utvinnes som nyttig dragkraft. Vid
elektrisk drift är motsvarande verkningsgrad 50 à 60 %.
Sveriges rikedom på vattenkraft inbjöd tidigt till
praktiska försök med eldrift. De första experimenten
gjordes redan 1905—1907 utanför Stockholm och 1915 var
Riksgränsbanan färdig. Denna elektrifiering utfördes
på entreprenad, sedermera ha alla elektrifieringsarbeten
utförts av S. J. i egen regi. Med Göteborgs- och
Malmölinjerna, den i år färdiga Ångelinjen och de om ett år
färdiga sträckorna Uppsala—Gefle och
Laxå—Charlot-tenberg kommer 3 350 bankilometer eller 5 400
spårkilometer att vara elektrifierade, motsvarande 43 % av
S. J:s hela spårnät, och på dessa linjer framgår inte
mindre än 80 % av trafiken. Från ett 30-tal
omformarestationer levereras 200 000 hkr. Strömleveransen
uppgår till 500 mill. kWr pr år, vilket motsvarar ungefär
650 000 ton kol. Järnvägarna förbruka ungefär 8 % av
i landet tillverkad kraft, vore ali vår vattenkraft
utbyggd skulle siffran bliva 1,5 %.
Talaren beledsagade sitt föredrag med ett stort antal
ljusbilder. Medelst kartor och ritningar åskådliggjordes
kraftens väg från kraftverk till elektrolok,
elektrifieringsarbetets olika faser samt de olika loktypernas
konstruktion. I anslutning till föredraget visades en
film från utförda arbeten.
Talaren avtackades med livliga applåder. Supé och
angenämt samkväm följde.
Skånska ingenjörsklubben
företog den 15 maj gemensamt med Tekniska föreningen
i Hälsingborg en bilutfärd med damer till Skånska
ättiksfabriken i Perstorp. De besökande, till antalet
överstigande 200, bjödos vid framkomsten på rikliga
förfriskningar och visades sedan omkring i de olika
anläggningarna. Tillverkningarna, som äro mycket
mångsidiga, grunda sig på de omgivande lövskogarna, där
särskilt boken dominerar. Enklare produkter äro sågat
virke, träkol och tjära. Mera förädlade varor äro
golvparkett och möbler, men den mest intressanta
tillverkningen är isolit, av vilken alla möjliga
föremål pressas. Även ättikan, amylacetatet och
formalinet tilldrogo sig de besökandes uppmärksamhet.
Slutligen gjordes en liten tågresa per smalspårig
järnväg genom skogarna till de stora karpdammarna. Efter
återkomsten utdelades paket med husgeråds- eller
prydnadssaker av isolit. Därpå reste både gäster och
värdfolk till Röstånga gästgivaregård, där en animerad
middag intogs. Tal höllos av de båda föreningarnas
ordförande resp. bergsingenjör I. Erichs och överingenjör
E. Schön samt direktören i Skånska ättikfabrikens
aktiebolag ingenjör O. Wendt. För damerna höll
ingenjör T. Westberg ett lyckat anförande i versifierad form.
Det besvarades med stor framgång av fru Stella
Rydholm. Efter middagen följde samkväm med dans ocli
säng. Hemfärden anträddes vid midnatt.
F. M.
80-2
13 juni 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
