Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 28. 11 juli 1936 - Bestämning av dammpartiklar i luft, av Gustaf Ljunggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
11 JULI UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 28
O
1 9 3 6 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 66
INNEHÅLL: Bestämning av dammpartiklar i luft, av docent Gustaf Ljunggren. Signe Odefelt †. —
Sällsynt amerikansk utmärkelse åt svensk ingenjör. — Notiser. — Tekniska föreningar.
Bestämning av da mmpartiklar i luft.
Av docent GUSTAF LJUNGGREN,
Medicinskt-kemiska institutionen, Lund.
Under de senaste åren har allt större
uppmärksamhet riktats åt do skador, som kunna uppkomma
inom olika industrier genom inandning av
dammpartiklar. I vårt land har denna fråga aktualiserats
genom den nya lagen angående försäkring för vissa
yrkessjukdomar, vari förordnats att den sjukdom,
som uppkommer genom inandning av stendamm,
stendammlunga, silikos, skall räknas som
ersättnings-berättigad yrkessjukdom.
Silikosen har visat sig vara av betydligt större
omfattning än man tidigare antagit och den har fört med
sig en mängd svårlösta problem. I Tyskland t. e. är
silikosen den yrkessjukdom, som kräver de flesta
offren. Enligt statistiska uppgifter från
Reichsver-sicherungsamt utgjorde under åren 1929—1934 de
er-sättningsberättigade fallen av silikos mer än 50 %
av totalantalet ersatta yrkessjukdomsfall.
Vad som i hög grad försvårat utarbetandet och
införandet av profylaktiska åtgärder mot silikos, är
bristen på exakta kunskaper om de fundamentala
faktorer, som framkalla silikosen och inverka på dess
förlopp.
Genom beslut den 5 juli 1935 bemyndigade kungl.
maj:t Socialstyrelsen och Medicinalstyrelsen att för
uppgörande av ett program för bedrivande av
vetenskapliga forskningar i Sverige rörande silikos
uppdraga åt en delegation att i Tyskland studera det där
bedrivna arbetet för utforskande och förebyggande av
nämnda yrkessjukdom. Till medlemmar i nämnda
delegation förordnades chefen för Socialstyrelsens
arbetarskyddsbyrå byråchefen Erik V. Gabrielson,
tillika ledare för delegationen, förste
byråingenjören hos Riksförsäkringsanstalten H. Hising, med.
lic. T. Bruce, Stockholm, samt undertecknad. Under
en del av resan åtföljdes delegationen dessutom av
statsgeologen dr N. Sundius, som med understöd från
Svenska nationalföreningen mot tuberkulos företog
en studieresa i samma syfte.
Delegationen besökte under sistlidna november
månad ett stort antal tyska fabriker, gruvor och
stenbrott ävensom vetenskapliga institutioner, sjukhus
och museer, som erbjödo något av intresse på
silikos-forskningens område.
Det rikliga materiel, som samlats, är sammanfattat
i en officiellt avgiven rapport.1 I det följande skall
redogöras för metoderna för bestämning av
dammpartiklar, varvid erfarenheter från Tyskland jämförts
med erfarenheter från England, dit undertecknad för
detta ändamål på uppdrag av Nationalföreningen mot
tuberkulos i juli 1934 företog en studieresa, samt
kompletteras med egna utredningar.
I den vetenskapliga forskningen rörande silikos har
under de senaste åren den kvantitativa och
kvalitativa dammanalysen alltmera trätt i förgrunden.
Allt damm är icke lika farligt. Organiskt damm, kol,
gips, cement, basiska silikater m. fi. kunna anses
som ofarliga, under det att andra dammsorter,
huvudsakligen fri kiselsyra men även sericiter, asbest
m. fi., äro farliga, men över de närmare
förhållandena rörande koncentration och tidsförhållande råder
ännu stor oklarhet.
En sida av den tekniska profylaxen, åt vilken
betydande uppmärksamhet ägnades i Tyskland, var
just dammätningen i arbetslokalerna. Även om ett
enhetligt system och allmännare normer för
undersökningar av denna art ännu saknades, var man
likväl på det klara med betydelsen av åtgärder av detta
slag såsom kontroll av de vidtagna profylaktiska
anordningarna och såsom säkrare basis för bedömande
av dammrisken.
Olika ’principer för dammanalytiska undersökningar.
Fullständiga undersökningar på arbetsplatserna gå
ut på att bestämma den mineralogiska och kemiska
sammansättningen av dammpartiklarna, deras antal,
form och storlek och den tid vederbörande utsättes
för detta damm samt sedermera en konfrontation
mellan dessa undersökningar och erfarenheterna från
kliniska undersökningar av arbetarna samt även från
djurförsök.
Vid de arbeten, som hitintills utförts, har man
huvudsakligen haft två olika måttstockar på risk-
i Erfarenheter rörande den tekniska profylaxen
publiceras av byråchef Gabrielson i tidskriften Arbetarskydd nr 6,
1936, de medicinska frågorna av dr Bruce i Nordisk hygienisk
tidskrift.
20 juni 1936
331
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
