Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 18 juli 1936 - Några ord om den mekaniska verkstadsindustriens utveckling under de senaste 75 åren, av E. A. Forsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig 2. Great. Westerns maskin.
villkor. Likaledes fanns där en smedja, som av Watt
snart utrustades med ånghammare. Smideskonsten
är ju den äldsta järnbearbetningsmetoden, och för
framställning av axlar, stänger m. m. var smidet
självfallet. Utom dessa urgamla arbetsmetoder
förekom med säkerhet svarvning och borrning. För
träbearbetning och väl även för metallbearbetning i
mindre skala voro ju dessa arbetssätt sedan länge
kända, och det låg nära till hands att utveckla dem
så, att de passade för större järnföremål. Däremot
är det tvivelaktigt, om maskiner för planbearbetning
från början voro representerade, ehuru de nog
tämligen snart kommo till. Det är nämligen ett
karakteristiskt drag för de äldre ångmaskinerna, att man
sökte undvika stora, plana ytor och ville reda sig
med rundbearbetade maskinelement. Watt själv
ansåg ju parallellogrammen som sin kanske förnämsta
uppfinning, och denna hade till uppgift endast att
styra kolvstångens övre ända (approximativt)
rätlinigt. Det kan tyckas egendomligt, att han för detta
ändamål måste tillgripa en så svårtillgänglig
konstruktion i st. f. någon — som man skulle tycka —
närmare.till hands liggande gejdanordning, sådan
som ännu i dag användes på de med balansmaskiner
utrustade amerikanska flodångarna. Man vet ju, att
Watt ganska snart uppfann även gejdstyrningen, och
den infördes också tämligen snart åtminstone på
mindre maskiner. Det kan vara av intresse att veta,
att den vid Boulton och Watts verkstäder byggda
ångmaskin, som användes på Fultons första ångbåt
Clermont, hade gejdstyrning såsom synes av fig. 1.
Denna är en fotografi av den replik av Clermont,
som byggdes till Hudson-Fulton jubileet. Orsaken
till att parallellogramstyrningen uppfanns och en
lång tid var dominerande för större maskiner var
med säkerhet svårigheten att bearbeta stora, plana
ytor. Dessa svårigheter voro naturligtvis mycket
besvärande om ej annat så för slidernas och slidplanens
skull, och det är därför mera än sannolikt, att redan
på ett ganska tidigt stadium hyvelmaskiner kon-
struerades och kommo till användning.
Därmed hade maskintekniken också
uppnått en viss grad av avslutning.
Visserligen utvecklades arbetsmaskinerna
ständigt så väl vad storlek som noggrannhet
beträffar, men något principiellt nytt
tillkom ej. Verkstadsindustrien var skapad
och hade nått en utveckling, som till
fredsställde tidens krav.
Vad kunde då denna ursprungliga
verkstadsteknik åstadkomma? Ja, sanner
ligen, det var inga småsaker. Såsom
typiska exempel på, vad denna teknik
var mäktig, kunna anföras de stora
sjö-ångmaskiner, som under
adertonhundratalets första hälft sågo dagen. Fig. 2
visar en genomskärning av ångmaskinen
på Great Western, som år 1838 inledde
den regelbundna transatlantiska
ångbåtstrafiken, och fig. 3 propellermaskinen på
den berömda Great Eastern. Den teknik,
som kunde åstadkomma dylika kolossala
och likväl eleganta konstruktioner, måste
lia vår största respekt. Man kan säga, att
under en ganska lång period
konstruktionstekniken och tillverkningstekniken
höllo jämna steg. Vad den förra fordrade, kunde den
senare åstadkomma.
Men småningom började detta gynnsamma
förhållande att störas. Ingenjörs vetenskapen gick framåt
och uppställde ständigt större krav på tillverkningen,
och i den mån dessa krav ej längre kunde
tillfredsställas, hindrades utvecklingen. Det var samma
förhållande, som man senare så ofta haft tillfälle att
iakttaga — i stort och smått. Teorien går före, men
ofta kunna de nya uppslagen ej realiseras på grund
av att de ställa för stora fordringar på
verkstadstekniken. Det kan i detta samband vara intressant
att erinra sig, att redan omkring mitten av
adertonhundratalet de grundläggande teorierna för
ångturbinerna voro kända och framlagda i bl. a. ett flertal
patentskrifter, men det dröjde ett halvt sekel, innan
de kunde omsättas i praktiken.
Småningom blev denna spänning mellan vad teo-
Fig. 3. Great Easterns propellermaskin.
18 juli 1936
.341
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
