Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 18 juli 1936 - Några ord om den mekaniska verkstadsindustriens utveckling under de senaste 75 åren, av E. A. Forsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 4. Remingtons första skrivmaskin.
lien fordrade, och vad praktiken kunde åstadkomma
så stark, att ett genombrott måste ske. Den gamla
"klassiska" verkstadstekniken var ej längre
tillräcklig, utan en utveckling efter nya linjer måste taga
sin början. Ett nytt liv måste ingjutas i den gamla
hederliga verkstadstekniken. Genombrottet tog sin
början för ungefär 75 år sedan och det är denna nya
era inom industrien, jag nu skall försöka något
närmare belysa.
Jag nämnde nyss, att stora nya uppslag, t. e.
ångturbinen, väntade på att kunna realiseras. Tyvärr
blev det dock ej dessa fredliga framsteg, som
när-tnast gåvo upphov till den moderna tekniken. Det
är ett beklagligt faktum, att just mänsklighetens
största olycka — kriget — ofta på ett avgörande
sätt bidragit till att framtvinga de tekniska
framstegen. Detta är kanske dock ej så underligt. Den
oerhörda påfrestning ett krig innebär, framtvingar en
kraftkoncentration, som i fredstid ej är möjlig.
Itisker tagas, som man under lugna förhållanden ej
liar rätt utsätta sig för, och de ekonomiska
faktorer, som under normala tider reglera utvecklingen,
förlora sin dominerande betydelse. Den nu levande
generationen har haft endast allt för goda tillfällen
att erfara detta — på gott och ont. Den nya
verkstadsteknikens uppkomst står även i tydlig relation
till ett stort krig — det amerikanska inbördeskriget.
När detta utbröt, stod militärväsendet i det
fredliga Amerika ej så särdeles högt vare sig i
organisatoriskt eller tekniskt avseende. De flesta och bästa
officerarna tillhörde Sydstaterna, som också därför
i början hade överhanden. För Nordstaterna, var det
ett livsvillkor att förbättra sin militära organisation,
men framför allt att utnyttja den fördel de hade däri,
att praktiskt +aget hela verkstadsindustrien låg i
deras händef. De hade härigenom helt andra
möjligheter än fienden att föröka och förbättra sitt
krigs-material, och denna överlägsenhet visade sig i
längden vara avgörande — alldeles som i våra dagar.
Det gällde framför allt att framställa handgevär av
bakladdningstyp (Peabody och möjligen andra), vilka
just vid denna tid börjat komma i bruk, och härvid
framträdde med tvingande styrka kraven på
massfabrikation och utbytbarhet. Lösningen på dessa
problem fann man genom införandet av fräsmaskinen.
Denna betydde ett radikalt framsteg inom
.verkstadstekniken och betecknar början av dennas moderna
skede. De första fräsmaskineriia voro ju av enkel
och klen konstruktion, men de fyllde dock på ett
utmärkt sätt sitt omedelbara ändamål — att skaffa
Nordstaternas armé riklig tillgång på ett överlägset
vapen.
Man skulle kanske ha trott, att när kriget var
över och behovet av nya armégevär upphörde, så
skulle fräsmaskinen bliva arbetslös, men även nu
besannade sig den gamla regeln, att en ny teknik
skapar nya behov. Begreppet massfabrikation hade
kommit för att stanna. När en gång möjligheten av
massfabrikation var given, bröt det lös en störtflod
av nya uppfinningar, som väl legat latent i
spekulativa hjärnor och blott syntes ha väntat på
möjligheten att materialisera sig i sinnevärlden.
Verkstadsindustriens uppgift blev nu ej i ali huvudsak att
framställa stora tunga maskiner, stationära
ångmaskiner, sjömaskiner, lokomotiv, textilniaskiner,
såg-maskiner m. m., utan blev allt mer inriktad på att
tillverka mindre massartiklar, som tidigare varit
alldeles okända. Det är egendomligt att tänka sig, att
vid denna tid — slutet av 1860-talet —■ som ju dock
ej är så oerhört avlägsen, och då livet i mångt och
mycket löpte på i stort sett samma sätt som nu,
man var i fullständig avsaknad av nästan allt det.
som ger vår nuvarande tid dess säregna prägel.
Goda och förhållandevis snabba ångbåtar plöjde
floder och hav, ett utvecklat järnvägsnät genomkorsade
Europa, men ännu hade ingen människa sett en
symaskin, en skrivmaskin, en räknemaskin, en veloci
ped, en telefon — för att nu inte tala om en
kinemato-grafapparat, en bil eller en radio.
Men dessa den moderna tidens karaktärsväxter
började på att komma. Tidigt kom t. e. skrivmaskinen.
Den första praktiskt användbara sådana torde ha
varit Remingtons. Den var ganska olika våra dagars
skrivmaskiner, men den fyllde ett behov och fick
snart många efterföljare. Fig. 4 visar en av
Remingtons första maskiner. Sedan början blivit gjord,
följde i en aldrig sinande ström de otaliga större Och
mindre masstillverkade maskiner och apparater, som
nu synas oss oumbärliga i det dagliga livet, på
kontor och i affärer — och ej minst vid de mekaniska
verkstäderna.
Givetvis ställde denna snabba frammarsch av mäss*
fabricerade artiklar allt större fordringar på
tillverkningstekniken. Roten och upphovet —
fräsmaskinen — genomgick en snabb utveckling, och redan
tidigt voro dess båda huvudtyper planfräsmaskinen
och universalfräsmaskinen bragta till en hög grad av
fulländning. Maskinens utomordentliga lämplighet
för tillverkning av kugghjul o. d. insågs omedelbart
och det dröjde inte länge, förrän de automatiska
kugghjulsfräsmaskinerna sågo dagen. Men även den
gamla hederliga svarven måste anpassas efter
masstillverkningens krav. Så uppstod revolversvarven. 1
sin första form bestod dènsaihma av en vanlig svarv,
på vilken var monterat ett vridbart huvud,
innehållande de olika verktyg, som fordrades för de särskilda
arbetsoperationerna. Ganska snart infördes
emellertid förbättringar och specialkonstruktioner, som
möjliggjorde ett snabbare och mera noggrant arbete.
Revolversvarven i sin tur ledde helt naturligt till den
342
18 juli 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
