- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Allmänna avdelningen /
417

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 29 aug. 1936 - Några nyheter inom cellulosa- och pappersindustrien, av J. Vestergren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TE KM 1 SK Ti DS KRIFT

tvättfiltratet kan eventuellt föras tillsammans med
moderluten eller starkfiltratet.

Aktiebolaget Finshyttan, Finnshyttan, som under
de senare åren levererat olika maskiner för
cellulosafabriker och sliperier, har fört i marknaden
avvatt-ningsfilter, som med sina nykonstruktioner erbjuda
vissa fördelar. Tvenne sådana filtra äro sedan ett
år tillbaka i arbete vid Korsnäs cellulosafabriker för
förtjockning av massan före kollergångarna. De
arbeta vardera med en kapacitet av 60 ton pr 24
timmar. Avvattningen sker från ca 1 % till 20 à 22 %.

Filtrerna, vilka bygga på den vanliga
urvattnar-cylinderns arbetssätt utan vakuumsugning, hava en
betydande avvattningsförmåga. Då konstruktionen
även tillåter stora rördimensioner för bakvattnet,
kunna de arbeta med stor utspädning på den
ingående massan.

Bakvattnet avledes över filtrets golvplan, varför
det kan användas utan pumpning i underliggande
avdelningar i fabriken. Det sätt, varpå massabelägget
bildas gör, att massan efter filtret ej är så fast och
tätt filtat som vid vakuumfiltra, något som är till
fördel t. e. när filtret arbetar före kollergångar.

Biffarsilen, en art centrifugalsil med stillastående
cylindrisk silmantel, länge känd vid sulfit- och
sulfatfabriker, har under senaste år varit föremål för
moderniseringar. Sålunda bygges slungkroppens gavel
öppen i utloppsändan i och för införande av
spädvatten i trumman. Slungmanteln är försedd med
invändiga lister och med rader av spritshål medförande
en jämn tillförsel av spädvatten Över hela silmanteln.
Vid utskottsgaveln är dessutom anbragt en
spritsanordning, vilken med spritsvatten av 2 atm. tryck
bespolar hela periferien av silmantelns sista del.
Genom denna speciella anordning av späd- och
sprits-vattentillförseln ernås effektiv silning över hela
silmantelns längd och periferi, effektiv tvättning av
utskottet, så att ytterst ringa mängd fiber medföljer
utskottet, samt att mindre perforering kan användas
i silens sista zon, där utskottet från hela silén
samlas och tvättas, varigenom förebygges, att
föroreningar drivas genom silén. Fig. 28 visar utseendet
av Biffarsilen, som tillverkas av Aktiebolaget
Svenska maskinverken, Södertälje.

En kamkvarn, Biffar kvistsönderdelare, tillverkas
av samma firma och har fått användning vid olika

Fig. 28. Biffarsil.

Fig. 29. Biffar kvistsönderdelare.

sulfit- och sulfatfabriker. Konstruktionen är
följande: ett vinghjul roterar i ett stillastående hus, i
vilket man insatt en bur, vars periferi består av
skarpkantade stålstavar, ställda så, att den främre
kanten (eggen) av en efterföljande stav ligger något
innanför den bakre kanten av den föregående staven
och med ett litet mellanrum mellan stavarna, så att
en öppning bildas. Genom rotorn drivas kvistarna
mot stavarnas skarpa kanter och sönderdelas därvid.
Massan rinner ur genom spalterna mellan stavarna
och blir alltså silad.

För vidare defibrering av den från kamkvarnen
kommande massan kan användas Biffar-sil-kvarn,
numera omkonstruerad och försedd med samma slags
spädvattenanordning, som den moderna Biffarsilen.

Vid den äldre typen av erkensatorn drevs massan
mot den vertikala trummans väggar och bildade ett
massabolster på den undre kammarens vägg. I detta
bolster inpressades de grova föroreningarna. Den
därefter inträngande massan steg längs efter
massa-bolstret uppåt och kom in i den andra kammaren, på
vars väggar bildades ett nytt massabolster, som
upptog de finare och specifikt lättare föroreningarna.

Erkensatorn utföres nu i en ny konstruktion, typ
III, som har större produktionsförmåga. I denna typ
har man tre kamrar i stället för två i föregående
typ. Kamrarna stå icke över varandra utan ligga
koncentriskt. Motorn är upphängd under
erkensatorn. Fiberförlusten uppgives vara nästan ingen i
den nya typen. Sedan massan strömmat genom den
sista kammaren, bringas den till vila, och flytande
eller lätta föroreningar, såsom kork, trä, gummi,
harts, oljedroppar o. d., bortskaffas genom ett
skum-ningsrör. Produktionen vid typ III är omkring
dubbelt så stor som vid typ II. Numera tillverkas
särskild typ av erkensatorer för att rengöra kaolin.

Sturtevant Mill Co. i U. S. A. har konstruerat en
kvarn, som skall lämpa sig för målning av mycket
smörjig massa vid hög koncentration eller av
mindre smörjig massa med icke avkortade fibrer vid
lägre koncentration.

Kvarnens utseende visas i fig. 30 a, och av fig. 30 b
framgår anordningen av slagarmarna. Kvarnens

15 aug. 1936

417

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:32:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936a/0427.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free