Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 29 aug. 1936 - Några nyheter inom cellulosa- och pappersindustrien, av J. Vestergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
|H
b
Fig. 30. Cellulosakvarn. Sturtevant Mill Co.
rotor har en hastighet av 1 800—3 600 varv.
Ändarna av slagarmarna befinna sig på ett avstånd av
30 cm från rotorns axel. Slagarmarna äro
jämförelsevis tunna, 6—12 mm, och stå på ett avstånd av 12—25
mm från varandra.
Massan, som kommer till kvarnen med en
koncentration av exempelvis 25 %, faller oavbrutet ned i
kvarnen och bearbetas där av slagarmarna samt
utdrives genom slitsar i utgångsöppningen, på figuren
markerade med s. Man kan låta massan passera
snabbare eller långsammare genom kvarnen genom att
reglera tillopps- och avloppsöppningarna. Ävenledes
kan man reglera omloppstalet. Om massan skall
malas mindre smörjig med bibehållen fiberlängd,
tillsättes mera vatten i kvarnen. Massan går oavbrutet
genom kvarnen och man kan även limma och färga
i kvarnen, om limmet och färglösningen tillsättes
kontinuerligt. Massan kan från kvarnen gå direkt
till pappersmaskinen.
Harald Boedecker har redogjort för några
försök som anställts för att utröna, i vilken grad
acidi-teten, dvs. pH-talet, inverkar på limningseffekten vid
limning av kraftpapper.1 Försöken hava visat, att
vid limning av ofärgat kraftpapper erhåller man
limhållfasthet vid ett pH-tal av ca 5,5. Vid färgat
papper inträder däremot ett annat förhållande.
Basiska färger fordra visserligen ej alun för fixering
av hartset på fibern, men vissa färger, t. e. saftbrunt
och papierbraun behöva alun för att fixeras.
Saft-brunt är en alkalisniälta av brunkol och utfälles först
vid ett pH-tal av 4,4—4,5. Om målningen av
kraftmassa sker i surt medium, motsvarande pH 4,5,
sjunker emellertid styrkan hos papperet med 8—10 %,
jämfört med målning i ett alkaliskt medium pH 8—9,
och vid den efterföljande limningen sjunker styrkan
ytterligare med 3—4 %. Aluntillsatsens ofördel-
1 Pappers- och trävarutidskrift för Finland 1935, 1 050.
aktiga inverkan på styrkeegenskaperna visar sig icke
vid målningens början utan först vid fortskridande
målning. Detta beror därpå, att målningen i alkaliskt
medium kraftigare befordrar fiberns svällning, vilket
återverkar förmånligt på papperets styrka.
Dessutom försiggår målningen i alkaliskt medium
snabbare. Tillsatsen av alun bör alltså ske vid
målningens avslutande. — De bästa resultaten hava erhållits
med lim, innehållande 35 % friharts.
Vid beredningen av hartslim måste man taga
hänsyn så väl till det använda fibermaterialet som till
bearbetningsprocessen och därefter inställa sitt
kokningsrecept. Efter Gillets metod,1 som medger en
variation av frihartshalten mellan 10—80 %, sker
kokningen av limmet i en helt öppen och indirekt
uppvärmd kokare. 400—700 kg harts kunna försåpas
på omkring 5 timmar. Kokningen utföres i två
omgångar. Först försåpas hartset med en bestämd
mängd soda och natriumbikarbonat. Det senare
verkar som buffert. Härigenom blir
försåpningspro-cessen likformigare. De avgående stora mängderna
kolsyra åstadkomma en god blandning och
homogenisering av det fria hartset och resinatet. Då hartset
har smält och kolsyreutvecklingen avtagit, tillsättes
ammoniak, som försåpar den ännu icke försåpade
delen av hartset. Ammoniumrecinatet dispergerar
det fria hartset samt verkar som skyddskolloid och
stabiliserar på så sätt limmjölken.
Det färdiga limmet löses under kraftig omröring i
kallt vatten. Temperaturen bör icke överstiga 60°.
Därefter filtreras emulsionen. Dispersionen är driven
så långt, att emulsionens jämvikt icke stores av salter,
som förekomma i fabrikationsvattnet. Inga fällningar
avsättas och emulsionen är beständig i kyla och i
ljus.
Prof. Gerngross konstaterar 25 % hartsbesparing
vid användande av metoden. Kornstorleken hos
hartsdelarna visade sig vara mycket mindre än i
vanligt hartslim.
På den vanliga fourdriniermaskinen likasom även
på s. k. cylindermaskinen sker pappersformningen
genom fri avrinning av vattnet ur massablandningen.
Först när papperet är format, kommer banan på lång-
i Der Papierfabrikant 193 5, 105.
Fig. 31. Pappersmaskin för vakuumformning.
418
29 aug. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
