Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 37. 12 sept. 1936
- Tekniska bibliotek och centralisering av upplysning om teknisk litteratur, av Hilda S. Lindstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Tidskrift
| 12 SEPT. | UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN | HÄFTE 37 |
| 1936 | CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD | ÅRG. 66 |
INNEHÅLL: Tekniska bibliotek och centralisering av upplysning om teknisk litteratur, av bibliotekarien
Hilda S. Lindstedt. — Några synpunkter på normbestämmelser för ventilmotstånd, av civilingenjör Gösta
Winberg. — Sammanträden. |
Tekniska bibliotek och centralisering av upplysning
om teknisk litteratur.
Av bibliotekarien HILDA S. LINDSTEDT.[1]
Laboratorieutrustning och facklitteratur betyder
för den naturvetenskapligt-tekniske forskaren vad
hacka och spade, regn och solsken är för
jordbrukaren. Kunskap om tidigare rön och upptäckter är en
nödvändig betingelse för ett framgångsrikt
forskningsarbete och denna kunskap står i första hand att
inhämta i den vetenskapliga och tekniska
facklitteraturen, som utgör en integrerande del av
laboratorieutrustningen.
Huru stor del av forskarens tid, som åtgår för
litteraturstudier inom det naturvetenskapligt-tekniska
området, torde vara svårt att angiva, och torde i
varje fall vara olika alltefter olika ämnesområden
ävensom vara beroende av individuella förhållanden.
Wilhelm Ostwald lär hava ansett att 3/4 av allt
vetenskapligt arbete åtgår för litteraturstudier.[2] Huruvida
denna proportion kan anses vara allmängiltig t. e. för
den kemiska forskningen, för vilken vetenskapsgren
Ostwald i främsta rummet var representant,
undandrager sig mitt bedömande. Jag kan emellertid
konstatera, att de årliga kostnaderna för den vid Tekniska
högskolans bibliotek och institutioner för budgetåret
1934/1935 anskaffade kemiska litteraturen uppgick
till sammanlagt ca 10 500 kr. eller ungefär 1/4 av hela
kostnaden ca 42 000 kronor för till högskolans
bibliotek och institutioner allt som allt inköpt
facklitteratur. Om, såsom det i 1935 års Chalmerskommitté
framhålles, den kemiska industrien med avseende på
produktionsvärde intager det främsta rummet bland
vårt lands olika industrigrenar, kan dock angivna
proportion icke förvåna.
Med den särskilt under de två sista decennierna
över hela världen alltmer ökade
forskningsverksamheten, betingad av vetenskapens och teknikens
snabba utveckling, den hårda produktionskonkurrensen
länderna emellan samt nödvändigheten av varje lands
självförsörjning, har följt en motsvarande ökning av
den litteratur av olika art, vari forskningsresultaten
meddelas.[3] Detta har resulterat i en litteraturflod,
som stigit över alla bräddar och ju mäktigare denna
litteraturflod väller in på de
naturvetenskapligt-tekniska och industriella områdena, desto svårare är det
för den enskilde forskaren i laboratorier och
verkstäder att hinna med att själv granska och sovra den
litteratur som berör hans eget, låt vara än så
avgränsade fackområde. Och en bibliotekarie i våra dagar,
som med de till buds stående, vanligen alltför knappa
medlen försöker gallra, samla, ordna och eljest på
bästa sätt bidraga att nyttiggöra för fackmannen
denna alltjämt växande litteraturproduktion, kan icke
annat än med oro se framtiden an.
Till beredande av lättnad för forskaren att finna
sig tillrätta inom den nuvarande till synes kaotiska
litteraturproduktionen, vilken för att överhuvudtaget
kunna tillgodogöras för forskningen måste av
fackmännen genomgås och gallras, har — ofta i
samgåendets tecken — ett mer eller mindre kontinuerligt
fullföljt, synnerligen värdefullt såväl internationellt
som nationellt litteraturgransknings- och
sovringsarbete igångsatts på olika ämnesområden, vilket
särskilt vad de kemiska vetenskaperna beträffar torde få
anses hava åstadkommit ett utomordentligt resultat.
Jag tänker här närmast på det på ca 40 specialisters
regelbundna medverkan baserade, redan 1830
grundade refererande organet "Chemisches Zentralblatt",
alla kemisters oumbärliga uppslagsverk, och de år
1907 resp. 1908 startade amerikanska och engelska
parallellpublikationerna "Chemical abstracts" och
"British chemical abstracts". Inom andra
ämnesområden hava lika betydelsefulla referattidskrifter
utgivits såsom, för att blott nämna några exempel, på det
fysikaliska området "Physikalische Berichte",
"Physical review", "Science abstracts", på det
mineralogiska området "Mineralogical abstracts", "Jahrbuch
(Neues) für Mineralogie etc. (Referatenteil)", på det
ingenjörsvetenskapliga området "Building science
abstracts", "Ceramic abstracts", "Engineering
abstracts", "Glastechnische Berichte", "Metallurgical
abstracts", "Zeitschriftenschau für das gesamte
Bauingenieurwesen" osv. Till de periodiska
litteraturöversikterna av största värde för den tekniske
forskaren höra även sådana indexerande publikationer som
"Engineering index" — även utgiven i form av
kartotek —, "Industrial arts index", "Technische
Zeitschriftenschau", ävensom "Repertorium
[1] Föredrag hållet vid Teknisk litteraturdag i Stockholm
den 16 jan. 1936.
[2] Dr A. Predeek i ett anförande vid "Ausserordentl.
Hauptversammlung des Deutschen Verbandes
technisch-wissenschaftl. Vereine", Berlin, d. 8 nov. 1929.
[3] Bradford, S. C., The organization of a library service
in science and technology. (I. D. Rapports. Congrès,
Copenhague 1935.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:28 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936a/0449.html
