Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 12 sept. 1936 - Tekniska bibliotek och centralisering av upplysning om teknisk litteratur, av Hilda S. Lindstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
technicum", utg. av Nederlandsch Instituut voor
documentatie en registratur m. fl.
Men icke ens denna betydelsefulla
referenslitteratur är tillräcklig för våra dagars starkt specialiserade
och av det egentliga laboratoriearbetet strängt
upptagna forskare och ingenjörer, vilka ofta måste
anlita medhjälpare endast för genomgående och
rådfrågning av denna för forskarens behov dock särskilt
sammanställda och tillrättalagda
upplysningslitteratur. Dels sakna nämligen dessa referatpublikationer
ofta enhetlighet vid urval och uppställning och deras
syften och innehåll gripa in i varandras. Dels
upptaga de i regel icke innehållet i de otaliga
monografiserier, dissertationer, firmapublikationer och
andra fristående arbeten, som numera utgivas och
kunna hava största betydelse. Dels kan källmaterialet,
som en forskare inom ett specialområde önskar
rådfråga, vara spritt i en mängd olikartade tidskrifter
och andra publikationer, vilka därtill ofta måste
sökas på olika bibliotek och institutioner eller kanske
icke äro tillgängliga inom det egna landet. Dels
slutligen medföra även de skilda språken och
inadvertenserna inom den tekniska nomenklaturen avsevärda
hinder för litteratursökaren att finna sig till rätta.
Det är sålunda stora svårigheter som äro lagda i
de tekniska forskarnas väg och som de måste
övervinna för att kunna fullfölja sitt viktiga arbete med
gott resultat. Då det därtill — såväl från
nationalekonomisk som privatekonomisk synpunkt — är av
yttersta vikt, att de, som arbeta på de tekniska
vetenskapernas utveckling och näringslivets
främjande, "icke förspilla tid eller penningar på
undersökningar av frågor, vilka till äventyrs redan blivit
bearbetade i större eller mindre omfattning på annat
håll",[1] har man överallt i världen (icke blott i
Amerika, utan även särskilt i England, Frankrike,
Holland, Tyskland etc. och slutligen även i Ryssland
och Danmark) sökt bringa forskaren ytterligare hjälp
genom att — vanligen i anslutning till de större
biblioteken, såsom den högre tekniska
undervisningens, de stora ingenjörssammanslutningarnas eller
industrikorporationernas bibliotek — organisera
särskilda centraler för förmedling och distribuering av
litteraturupplysning och -forskning. Dessa centraler,
eller "clearing-services" eller hur man nu kallar dem,
verkställa på uppdrag litteraturundersökningar
berörande angivet specialämne, ävensom
expertöversättningar samt förteckningar över inom visst
område tillgänglig litteratur m. m. Dessutom utgiva de
icke sällan själva periodiska litteraturöversikter,
abstraktpublikationer, nyhetsbulletiner,
tidskriftsindex, patentunderrättelser m. m. i form av antingen
tryckta eller på annat sätt mångfaldigade periodiska
skrifter, monografiserier, kartotek etc. Även de
större industriföretagen med egna, ordnade bibliotek
upprätta dylika litteraturinformationstjänster för
sina ingenjörer och laboranter. Slutligen äro de
enskilda patenttjänsterna att hänföra till denna
kategori litteraturinformationer.
Det är givet att förutsättningen för att dylik
facklig informations- och förmedlingsverksamhet skall
kunna effektivt bedrivas är så vitt möjligt omedelbar
tillgång till fullständiga samlingar av det viktigaste
källmaterialet på området, samt att såväl
ingenjörsutbildad som bibliografiskt och bibliotekstekniskt
skolad personal ställes till förfogande. Denna
verksamhet måste därföre vara intimt knuten till ett
stort huvud- eller centralbibliotek för de tekniska
vetenskaperna med så fullständiga samlingar som
möjligt av de viktigaste facktidskrifterna och
uppslagsverken, dissertationer, patentskrifter, monografiserier
och specialarbeten m. m. På de orter — vanligen
befolknings- och bildningscentra —, där de såsom bas
för en centraliserad litteraturupplysningsverksamhet
erforderliga litteratursamlingarna icke lämpligen
kunnat sammanföras i ett enda bibliotek, har man
sökt grunda en centralorganisation genom bl. a.
upprättande av centralkataloger i huvudbiblioteket över i
övriga medverkande bibliotek befintlig litteratur, t. e.
samlingar tillhörande patentverk, stats- och
kommunala departement, verk och institutioner, nationella
föreningar, sällskap, industriföretag,
undervisningsanstalter etc. Sådant samarbete mellan
centralbiblioteket och de samverkande specialbiblioteken på
området inskränker sig icke blott till upprättande av
samkataloger över tillgänglig tidskrifts- och
boklitteratur av icke konfidentiell natur och samregister över
litteraturkällorna, specialforskningsinstanser och
översättningsexperter, utan även så vitt möjligt och
lämpligt genom användande av enhetliga
bibliografiska och klassifikatoriska metoder samt adekvat
nomenklatur och terminologi.[2][3][4]
Huru äro förhållandena i Sverige med avseende på
teknisk litteraturupplysning och -förmedling?
Liksom överallt annorstädes i världen, så har även
i Sverige särskilt under de två sista decennierna ett
snabbt ökat expansionsbehov och krav på större
effektivitet inom den vetenskapligt-tekniska och
industriella biblioteks- och
litteraturinformationsverksamheten gjort sig gällande. För rätt bedömande av
den nuvarande situationen i dessa avseenden, vilken
tyvärr måste betecknas såsom ogynnsam, torde
inledningsvis vissa historiska fakta och synpunkter böra
framhållas.
Först må då erinras om hurusom de särskilda
undervisningsanstalterna och institutionerna för de
tekniska vetenskaperna äro av betydligt yngre datum
än de rent vetenskapliga, de gamla universiteten och
vetenskapliga institutionerna. Men å andra sidan
kan man säga att de förra såsom regel
utkristalliserats ur de senare och att i överensstämmelse
därmed de tekniska vetenskapernas litteratur utbrutits
ur den tidigare gemenskapen med den rent
vetenskapliga. Att sådan gemenskap existerade, därom
vittnar nogsamt bl. a. den äldre vetenskapliga
tidskriftslitteraturen.[5]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
