Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 12 sept. 1936 - Tekniska bibliotek och centralisering av upplysning om teknisk litteratur, av Hilda S. Lindstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förra såsom bästa utvägen att vinna det åsyftade
målet med framhållande av de påtagliga fördelarna
för högskolan av en utveckling av dess bibliotek till
tekniskt centralbibliotek. Kommerskollegium
framhöll angelägenheten av att den föreslagna
utredningen snarast möjligt komme till stånd och att det
på grund av den alltmer skärpta konkurrensen vore
mera än någonsin av vikt att från det allmännas sida
särskild hänsyn toges till det tekniska
forskningsarbetets behov av nödiga hjälpmedel. "Ty",
fortsätter Kollegium, "ett välordnat tekniskt
biblioteksväsen hör otvivelaktigt till förutsättningarna icke blott
för ett framgångsrikt bedrivande av grundläggande
studier, utan även och i än högre grad för
självständig verksamhet till ernående av framsteg på
ifrågavarande område."
Akademiens framställning avsåg i första hand
upprättande av ett välutrustat tekniskt-vetenskapligt
bibliotek, vilket ansågs böra redan vid starten
förfoga över en boksamling om ca 200 000 volymer. Det
kan till jämförelse nämnas, att Tekniska högskolans
bibliotek ännu efter en tidrymd av över 100 år, varav
de senaste 15 åren kännetecknats mer än någonsin
av det tekniska forskningsarbetets
utomordentliga utveckling, endast omfattar ca 75 000 volymer,
i vilken siffra ca 40 000 dissertationer, småskrifter
m. m. inräknats såsom 4 000 volymer. Riktlinjer för
ett tekniskt centralbibliotek i Sverige av den
föreslagna omfattningen framlades av mig i ett föredrag
den 8 okt. 1921 i Sv. teknologföreningen och 15
mars 1922 i Ingeniörsvetenskapsakademien samt
sedermera i en till chefen för ecklesiastikdepartementet
avlämnad berättelse över en studieresa år 1921 till
U. S. A.[1] Den kort därpå inträdande ekonomiska
depressionen i landet torde emellertid då hava
utgjort den huvudsakliga orsaken till att den begärda
utredningen icke av kungl. maj:t anbefalldes.
Centralbibliotekstanken synes dock icke därför
hava helt undanskjutits och vissa för dess
förverkligande förberedande och grundläggande åtgärder
hava sedan dess blivit vidtagna.[2] Det viktigaste
steget mot målet utgjorde såsom ovan nämnts,
givetvis statsmakternas beslut år 1928, varigenom
högskolans bibliotek erhöll en för ett centralbiblioteks
verksamhet och storlek lämplig byggnad, utrustad
bl. a. med såväl en läsesal för 66 studieplatser,
särskilda forskarrum och avskilda studieplatser även i
bokmagasinen, som reproduktionsavdelning,
bokbinderi samt lokal för en framtida
litteraturinformationscentral.[3] Men dessförinnan och senare hava även
andra åtgärder vidtagits, som kunna anses utgöra
betydelsefulla bidrag till realiserande av
centraliseringsplanerna. Sålunda har genom
Ingeniörsvetenskapsakademiens åtgörande år 1921 såsom bekant Tekniska
högskolans bibliotek kommit i besittning av det icke
minst för den vetenskapligt-tekniska forskningen i
vårt land värdefulla, fortlöpande bibliografiska
hjälpmedlet "Library of Congress depository set of printed
cards". Därtill träffades år 1923 överenskommelse
mellan akademien och högskolan, enligt vilken
högskolans bibliotek erhöll rätt att i viss utsträckning
använda akademiens handlingar för etablerande av
betydelsefulla bytesförbindelser med utlandet, och
statsmakterna beviljade särskilda medel härför. Ett steg
mot lösningen av frågan om centralisering av
upplysningen om i landet tillgänglig
naturvetenskapligteknisk facklitteratur utgör den på uppdrag av
Ingeniörsvetenskapsakademien av högskolans
bibliotekarie under åren 1922—1930 utarbetade samkatalogen
över det naturvetenskapligt-tekniska
tidskriftsbeståndet i ett 100-tal större och mindre, offentliga,
halvoffentliga och enskilda bibliotek huvudsakligen
belägna i Stockholm och Uppsala. Denna katalog
trycktes 1927—1931, delvis med statsmedel.[4]
Sedermera har i Tekniska högskolans bibliotek såsom
statligt reservarbete genom uppklistring på katalogkort
av boktitlar skurna ur förenämnda katalog samt den
genom Kungl. biblioteket årligen utgivna
"Accessionskatalogen" över i Sveriges offentliga
(vetenskapliga) bibliotek tillgänglig utländsk litteratur,
påbörjats upprättande av centralkataloger över
tillgänglig tidskrifts- och boklitteratur på hithörande
områden. Dessutom hava de i högskolans bibliotek
deponerade boksamlingarna tillhörande bl. a.
Fotografiska föreningen, Byggnadsföreningen och
Ingeniörsvetenskapsakademien samt ett flertal av
högskolans institutionsbibliotek förtecknats för dessa
samkataloger, ävensom klassificerats efter det i
högskolans bibliotek använda L. C.-systemet (se nedan).
Såsom bidrag till centralisering av den tekniska
litteraturupplysningen kunna även betraktas de i
vårt land utgivna tidskriftsöversikterna, som lämnas
t. e. i Jernkontorets annaler, Betong, Tidskrift i
sjöväsendet etc., ävensom den av civilingenjör F.
Holmgren sedan år 1931 utgivna periodiskt utkommande,
abstraktpublikationen "Svenskt tekniskt kartotek",
upptagande nyheter inom elektrotekniken,
maskintekniken och svetsningstekniken. Jernkontorets
annalers tidskriftsöversikt utgives såsom bekant även
separat i form av kartotek. Till exponenterna för
centraliseringstanken kunna slutligen räknas de på
sina håll gjorda försöken att införa enhetlig
titeluppställning samt internationellt använda
klassifikationssystem, såsom det vid Tekniska högskolans
bibliotek för ämneskatalogens uppställning med
modifikationer använda "Library of Congress
classification" (L. C.),[5] eller decimalklassifikationen (D. C.),
låt vara med större eller mindre betydelsefulla
avvikelser och omarbetningar. Ett viktigt led i
arbetet för underlättande av teknisk litteraturforskning
och -förmedling utgör ock den aktuella strävan i
landet att åstadkomma överensstämmelse i den
tekniska terminologien samt att skapa en svensk
teknisk nomenklatur,[6] vilken en i dec. 1935 nytillsatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
