Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 12 sept. 1936 - Tekniska bibliotek och centralisering av upplysning om teknisk litteratur, av Hilda S. Lindstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Kommitté för teknisk nomenklatur" avser att
reglera.
Planmässigt samarbete mellan alla för teknisk
litteratur intresserade parter nödvändigt.
Men alla dessa var för sig värdefulla åtgärder och
arbeten bliva till ingen nytta, därest de icke
kontinuerligt fullföljas och planmässigt samordnas,
understödjas och utvecklas. Härför måste påkallas
samfällt ingripande snarast möjligt från samtliga
intresserade parter. Det fordras tillräckligt
ekonomiskt stöd och det fordras frivilligt samarbete
mellan företrädarna för den vetenskapligt-tekniska
undervisningen och forskningen och representanterna
för den därpå byggda industrien, författarna och
utgivarna av den tekniska litteraturen,
litteraturforskarna själva (fackmännen och
"litteraturingenjörerna") samt slutligen bibliotekarierna i deras
egenskap av dels samlare, vårdare och ordnare av käll-
och upplysningsmaterialet, dels erfarna och skolade
bibliografer och dels förmedlare av litteraturen till
dem som skola använda den. Det är till främjande
bl. a. av detta gemensamma intresse genom
kooperation och samförstånd som "Tekniska
litteratursällskapet" bildats.
Målet för samarbetet bör vara att i landet upprätta
ett sådant biblioteks- och litteraturupplysningssystem
för de tekniska vetenskaperna att varje studerande
och forskare, hans arbetsfält må vara förlagt till
huvudstaden eller till landsorten, till
undervisningsanstalt, forskningsinstitut, industriföretags
laboratorium eller verkstad eller till eget företag, skall
kunna erhålla möjligast snabba tillgång till och
tillförlitlig upplysning om den för hans särskilda
uppgift nödvändiga litteraturen, speciellt den utländska.
Samorganisationen bör även vara inriktad på att
söka förhindra så vitt möjligt dubbelarbete inom
forsknings- och uppfinnareväsendet och därmed
onödiga ekonomiska förluster för företagarna. Det är
vad som kan bjudas av nyaste och aktuell litteratur
inom området (tidskrifter, "acta"-publikationer,
monografiserier, dissertationer, uppslagsverk och
handböcker, specialarbeten, abstraktpublikationer,
firmatryck, reproduktioner etc.) och det sätt varpå denna
litteratur kan göras tillgänglig för dem som skola
använda den samt den noggrannhet varmed den
litteratursökande forskarens förfrågningar besvaras, som
här är av betydelse. Ett tekniskt biblioteks
existensberättigande beror på dess effektivitet i sådant
hänseende. Detta gäller såväl det vetenskapligt tekniska
centralbiblioteket som varje tekniskt och industriellt
specialbibliotek inom sitt givna verksamhetsområde.
Naturligtvis får man även här icke bortse från
värdet av dyrbara, sällsynta och ofta oersättliga verk,
men detta värde ligger på det historiska området
och har mindre betydelse för det aktuella
tekniskt-vetenskapliga och industriella arbetet.
Den fria samverkan måste så manifestera sig, att
den giver såväl ideellt som ekonomiskt underlag för
sina syften. Det fordras aktivt samarbete mellan
landets olika bibliotek, litteraturgranskningsinstanser,
redaktioner, författare och specialister inom området.
Samarbetet bör inkludera icke blott den högre
tekniska och militärtekniska undervisningens och
forskningens, statens och de kommunala verkens och
styrelsernas bibliotek och övriga litteraturinstanser, utan
även de nationella ingenjörssammanslutningarnas
samt de enskilda industrikorporationernas och
industriföretagens bibliotek och litteraturtjänster.
Samarbetet torde även böra inbegripa de tekniska
elementarskolornas och de tekniska samfundens
bibliotek.
Man måste inrikta sig på att med det första skaffa
landet ett verkligt tekniskt-vetenskapligt huvud-
eller centralbibliotek, som äger möjligast fullständiga
samlingar av den viktigaste facklitteraturen inom de
naturvetenskapligt-tekniska ämnesområdena och
samkataloger förda up-to-date över medverkande
institutioners käll- och upplysningslitteratur; ett
centralbibliotek, som hålles öppet dagligen från kl. 9—21.
Det fordras därtill en central litteraturinformation
eller "litteraturclearing" knuten till detta
centralbibliotek. Genom att grunda en samorganisation
som kan giva forskarna på teknikens och industriens
område det käll- och upplysningsmaterial som är
nödvändigt för deras arbetes bedrivande bliver en
sådan litteraturclearing en av hörnstenarna i landets
tekniskt-vetenskapliga och industriella
arbetsorganisation. "Den har den synnerligen viktiga uppgiften att
fylla: nämligen att tillförsäkra forskarna resultaten
av alla de upptäckter och rön som gjorts före dem."[1]
Denna central eller clearing skulle — i den mån den
icke själv kan utföra litteraturforskning — förmedla
förfrågningar om litteraturupplysning till
specialisterna och i allmänhet sträva efter fritt utbyte av
upplysning om litteraturen och andra källskrifter av
icke konfidentiell natur. Den skulle för detta
ändamål upprätta förteckning över förefintliga
litteraturkällor, insamla, sammanställa och redigera efter
enhetliga bibliografiska och klassifikatoriska metoder
det å de olika specialinstanserna utarbetade
upplysningsmaterialet och distribuera detsamma till
litteratursökarna antingen direkt genom utgivande av
periodiska publikationer eller kartotek eller indirekt
genom tidskriftsredaktioner etc.
Den naturvetenskapligt-tekniska forskningen i
Sverige torde kräva facklitteratur av i huvudsak samma
art och allsidighet, som står denna forskningsgren
till buds i de stora industriländerna. Om det därför
är av yttersta vikt, att man kan ställa betydande
samlingar av den utländska facklitteraturen till denna
forsknings tjänst, så torde man dock av
nationalekonomiska hänsyn böra, då det gäller ett till
numerären litet folk som Sveriges, tillsvidare endast räkna
med möjligheten av ett relativt fullständigt
vetenskapligt-tekniskt huvudbibliotek (centralbibliotek)
för hela landet. Jag utgår därför alltjämt från att
Tekniska högskolans bibliotek såsom Sveriges största
på en gång naturvetenskapligt-tekniska och allmänt
ingenjörsvetenskapligt betonade offentliga bibliotek,
därtill beläget i huvudstaden i en rymlig nybyggnad,
och med en redan nu relativt allsidig verksamhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
