Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 12 sept. 1936 - Tekniska bibliotek och centralisering av upplysning om teknisk litteratur, av Hilda S. Lindstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
moderna arbetsmetoder samt i direkt kontakt med
den högre tekniska undervisningens och forskningens
representanter, självfallet bör utgöra grundvalen för
detta centralbibliotek.
Man avser emellertid därmed icke att till ett enda
bibliotek i Sverige sammanföra all befintlig litteratur
av vikt som kan behövas för den tekniska
forskningens och industriens män i landet. Ty därigenom
skulle man visserligen kunna för den stora
allmänheten underlätta snabb åtkomst av önskad litteratur
men samtidigt otvivelaktigt mer eller mindre försvåra
litteraturstudiet för forskaren-specialisten i den mån
denna litteratur utgör dennes dagliga
laboratoriematerial. Man kan å andra sidan icke rimligen
begära att varje forskare, varhelst hans arbetsplats än
är belägen, skall till sitt omedelbara förfogande vid
arbetsplatsen hava tillhands all den utländska
facklitteratur han för alla tillfällen kan behöva. Ty,
oavsett de nog så betungande kostnader detta skulle
medföra för det enskilda företaget, skulle därav följa
en alltför vidsträckt import av duplettexemplar av
den dyra facklitteraturen. Att helt utesluta
duplettinköp låter sig naturligtvis icke göra i vårt avlånga
land, icke ens inom sådana institutioner som t. e.
Tekniska högskolan, där de många skilda
specialinstitutionerna och laboratorierna, ehuru belägna i
relativ närhet av det stora huvudbiblioteket, dock
icke kunna undvara i viss utsträckning egna
handbibliotek omfattande de oumbärligaste tidskrifterna,
uppslagsverken och specialarbetena. Man måste söka
finna en medelväg som tager hänsyn såväl till
kostnadsfrågan för det allmänna som i största möjliga
utsträckning till den enskilde forskarens behov av
litteratur. Centraliseringen skulle därför ingalunda
avse att fråntaga övriga bibliotek deras
litteratursamlingar eller inskränka deras bestånd eller
verksamhet till förmån för centralbiblioteket, utan genom
uppbyggande av ett rationellt ordnat frivilligt
samarbete mellan biblioteken befrämja och utveckla ett
mera effektivt nyttiggörande av tillgänglig
facklitteratur. För vinnande av bästa resultat genom
samarbetet bör däremot vart specialbibliotek för sig
sikta till att bliva specialinstans för sitt särskilda
ämnesområde och dess budget avpassas efter det
särskilda behovet, med hänsynstagande därtill, att det
för vederbörandes specialintresse periferiska
litteraturbehovet kan genom lån fyllas från annat håll.
Om för möjliggörande av ömsesidig lånerörelse och
informationsverksamhet första steget är upprättande
i centralbiblioteket av förut nämnda samkataloger,
upptagande uppgifter om de i kooperationen
deltagande bibliotekens litteratursamlingar, så bör å
andra sidan centralbiblioteket till dessa bibliotek
distribuera regelbundna utdrag ur katalogerna.
Denna reciprocitet förutsättes kunna kontinuerligt
vidmakthållas, så att vilket företag eller bibliotek
som helst alltid kan hålla sig à jour med vad som
finnes tillgängligt på andra håll inom dess
intressesfär. Möjlighet skulle därmed även givas de
bibliotek som så önskade, exempelvis Chalmers tekniska
instituts bibliotek och Malmö stadsbibliotek, att genom
avskrift och i fortsättningen prenumeration skaffa
sig ett fullständigt duplettexemplar av
centralbibliotekets samkataloger av olika slag och sålunda bliva
i stånd att fungera såsom huvudbibliotek inom
respektive distrikt.
Samarbete biblioteken emellan förekommer för
närvarande endast sporadiskt och då huvudsakligen
genom bibliotekariernas tillmötesgående. Dessas
möjligheter begränsas emellertid dels av de instruktioner
som eventuellt blivit för dem och deras verksamhet
utfärdade, dels av de anslag och övriga medel till
litteraturanskaffning (bytesskrifter,
recensionsexemplar, gåvor) och arbetskraft, som vederbörande kan
hava erhållit till sitt förfogande. Och då behovet och
betydelsen av den tekniskt-vetenskapliga
("tekniska") biblioteksverksamheten ännu icke vunnit
tillräckligt beaktande från deras sida, som penningen
och makten omhänderhava, stå de tekniska
bibliotekarierna oftast tämligen vanmäktiga och övergivna
i sina försök att tillmötesgå de tekniska forskarnas
krav på sitt viktiga hjälpmedel: facklitteraturen. Jag
vill icke säga att det saknas insikt i vårt land om de
tekniska forskarnas behov av detta hjälpmedel.
Tvärtom, det gives, såsom i det förbigående
framhållits, dagligen exempel på motsatsen i de krav på
bibliotekets effektivitet i sådant hänseende, som från
olika håll framföras. Men det synes brista i
förståelse för att det för anskaffande av detta
hjälpmedel och dess effektiva nyttiggörande erfordras icke
blott anslag för inköp, lämpliga periodiska
bytesobjekt, lokaler, inventarier m. m. samt kataloger,
utan även medel till anskaffande av för arbetet
lämplig och tillräcklig arbetskraft, både teoretiskt
kunnig, bibliotekstekniskt erfaren samt manuell och
maskinell. Det torde ock synas som om den
litteraturupplysnings- och biblioteksverksamhet, som är
avsedd att underlätta och befordra det
tekniskt-vetenskapliga undervisnings- och forskningsarbetet,
vilket ligger till grund för teknikens fortsatta
utveckling och landets näringsliv såväl som tekniska
försvarsberedskap, borde i närvarande tid kunna
räkna med att bliva särskilt uppmärksammad och
på det kraftigaste understödd såväl av det allmänna
som enskilda intresset. Därest icke förståelse och
känsla för intressegemenskapen förefinnes och icke
erforderliga penningemedel och övriga betingelser på
det ena eller andra sättet äro för handen, kan man
givetvis icke vara berättigad förvänta, att underverk
skola uträttas. Ställas medel till förfogande för
anskaffande av facklitteratur samt dennas konservering,
men icke medel till arbetskraft svarande mot
arbetsuppgifterna, sjunker det samlade litteraturmaterialet
i bibliotek och litteraturinformationsinstanser till att
bliva blott lager eller i bästa fall museimaterial,
intressant kanhända i framtiden för historieforskare,
men till föga eller ingen nytta och betydelse för det
viktiga ändamål, vartill det anskaffats. Landets
olika tillgångar av vetenskaplig-teknisk och
industriell litteratur är ett dyrbart och värdefullt
hjälpmedel, som bör nyttiggöras och icke kan av annat
slag ersättas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
