Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 19 sept. 1936 - Varför olycksfall? De personliga psykiska olycksfallsfaktorerna, av Erik Hallström - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
är de yngre åldersklasserna, som lämna de största
bidragen till olycksfallskrönikan. Det faktum, att
vid yngre personer och särskilt vid lärlingar en
större disposition för olyckshändelser och ofrivillig
skadegörelser föreligger än hos äldre personer, torde
grunda sig på det redan berörda sakförhållandet, att
yngre människor ej sällan brista i yrkeskunskap och
erfarenhet. Orsaken kan också vara otillräcklig
övning, lättsinne och ungdomligt övermod.
Erik Hallström.
Ekonomisk översikt.
Det är icke någon tillfällighet, att de tidigare
ko-handlarna — bondeförbundet och socialdemokrater —
söka att båda i den pågående valkampanjen taga åt
sig äran av den förmånliga konjunkturutvecklingen.
Det är en god reklam inför den stora massan av väljare.
Försöken äro dock närmast ägnade att hos dem, som
närmare följa den ekonomiska utvecklingen i detta land,
rikta uppmärksamhet på den ovederhäftighet, som
kännetecknar den politiska propagandan. Det behövs ingen
mera djupgående undersökning för att konstatera, att
utvecklingen inom våra stora kapitalvaruproducerande
exportindustrier i främsta rummet bär upp
konjunkturförbättringen och att den ökade livaktigheten inom
byggnadsindustrien, som väsentligt medverkat, i
betydligt högre grad beror på det nuvarande ränteläget än
på statsåtgärder samt att ränteläget saknar samband
med de statliga initiativen. Även om man icke kan,
såsom beträffande den ekonomiska förbättringen i
U. S. A. säga, att den ägt rum trots de statliga
åtgärderna, är det dock tydligt, att det är det nuvarande,
förkättrade ekonomiska systemets egen inneboende kraft
som övervunnit svårigheterna och att statsåtgärderna
endast i oväsentlig grad medverkat till resultatet.
Detta inslag i valkampanjen har samma prägel av
humbug som så många andra, t. e. det, att man gör
gällande att uppsättandet av systembolagschefen i
Stockholm å folkpartiets lista, skulle innebära en
speciell inställning för monopol i allmänhet hos detta parti.
Man får ingen hög tanke om de stora massornas
förmåga till eget tänkande, när deras ledare anse att
upplysningar av denna art lämpar sig för dem. Man får
hoppas, att denna grova amerikanisering av våra val
skall slå slint. I U. S. A. är det presidentens fel eller
förtjänst, om konjunkturen ändrar sig. Denna
uppfattning ha vi hittills skrattat åt på denna sida om
Atlanten, men kommer valpropagandan att utvecklas här i
den riktning som skett vid dessa val, få vi sluta att
skratta. Det lider som väl är intet tvivel om att ledarna
felbedömt sina väljare, även om detta icke skulle taga
sig något nämnvärt uttryck i valresultatet.
Konjunkturläget i vårt land är utomordentligt
gynnsamt. Arbetslösheten har slagit nytt bottenrekord.
Antalet arbetssökande lios A. K. var för juli 22 000, vilken
siffra väl huvudsakligen snarast är ägnad att
demonstrera den grad av orörlighet mellan yrken och orter
hos arbetskraften, som är ofrånkomlig, och att en viss
del av klientelet är asocialt och därför konstant
arbetslöst. Brist på yrkesutbildad arbetskraft råder inom ett
flertal branscher. Situationen för dagen kännetecknas
inom t. e. den mekaniska verkstadsindustrien av att
efterfrågan på förstklassiga verktygsmaskiner icke kan
tillfredsställas och att våra förnämsta
verktygsmaskinproducenter under innevarande år höjt sina priser
tvenne gånger med sammanlagt väl omkring 20 %.
Industriförbundets produktionsindex för juli visar
samma siffra som för juni eller 107 (1935 = 100);
julisiffran i fjol var 100 och för juli 1934 92. Starkast är
förbättringen inom verkstadsindustrien, vars indextal
för juli är 112 mot 105 i januari och 102 för ett år
sedan; motsvarande siffror för massa- och
pappersindustrien voro 106, 102 och 98 samt för järn- och
stålbranscherna desamma, så när som på att julisiffran i
fjol var 99. Förbättringen gentemot i fjol är en aning
mindre för livsmedelsindustrien, men något större för
textil- och sömnadsindustrien. Ifråga om övriga
konsum-tionsvaruindustrier faller det i ögonen, att innevarande
års fyra första månader varit särskilt gynnsamma,
medan under de tre därpå följande inträtt en avmattning;
denna är dock icke större än att förbättringen gentemot
ifjol för juli betecknas med jämförelsesiffrorna 104 och
98. Järnframställningen håller sig alltjämt på en
mycket hög nivå med en tillverkning av kvalitetsgöt under
juli på 36 800 ton mot 33 900 ett år tidigare och av
ordinära göt på 41 200 ton och 34 900 ton under juli i fjol.
Konsumtionen inom landet av järn och stål visar en
utomordentligt hög siffra eller 90 800 ton mot 75 600
ton i fjol. Järnexporten steg cirka 12 proc. De inom
denna industri sysselsatta arbetarna voro under juli 10
proc. flera än ett år tidigare, arbetareantalet har under
de gångna sju månader av innevarande år, för vilka
redovisning föreligger, visat en oavbruten stegring.
Våra stora stapelindustrier ha haft en synnerligen god
marknad under innevarande år. Kvantitetssiffrorna äro
icke obetydligt högre än i juli i fjol för exporten av
sågade och hyvlade trävaror, blekt och oblekt sulfit,
sulfat och mekanisk massa samt tidningspapper och
omslagspapper liksom för järnmalm och tackjärn och
göt. Utförseln av smitt och valsat järn och stål visar
en från 10 400 ton i juli i fjol till 9 000 ton i år sänkt
siffra; nedgången i värdesiffran torde icke vara fullt
så stor med hänsyn till den fortsatta dragningen mot
mera högförädlad vara. För den mekaniska
verkstadsindustrien äro siffrorna mera skiftande, i det kullager
och separatorer liksom telefonindustrien visar
förbättrade siffror, under det att de för elektriska maskiner
gått ned och de för förbränningsmotorer äro
oförändrade. Prisutvecklingen för exportprodukterna har
varit gynnsam även under nyssnämnda månad, såsom
framgår av att Svenska handelsbankens prisindextal för
exportvaror har stigit från 121 till 124; vid årets början
var indextalet 116 och stegringen är alltså omkring 7
proc. Samtidigt har importvarornas priser
genomsnittligt legat tämligen fasta. Decembersiffran i fjol var
103, januarisiffran i år var 101, varpå de följande fyra
månaderna visade en dylik på 100, medan i juni
inträdde en stegring till 101; denna fortsatte i juli som
förut nämnts till 103. Prisstegringen såväl å inhemska
varor som importvaror fortgick även under augusti och
den gångna delen av september. Kommerskollegii
engrosprisindex företer en siffra på 120 för augusti, 119
under juli och 118 under årets samtliga föregående
månader. Levnadskostnaderna ha förblivit oförändrade,
med en dragning nedåt för detaljhandelspriserna å
livsmedel.
Även importen har varit synnerligen omfattande
under juli med rekordsiffror för järn och bränsle samt
mycket stora införselkvantiteter för textila råvaror.
Såväl importen som exporten företer för säsongen
exceptionellt höga värdesiffror — de utgöra för vardera
kategorien 132 mill. — och man måste gå tillbaka till 1929
års högkonjunktur för att finna högre. Införseln är
17 mill. kr. större än under samma månad i fjol och
utförseln 20 mill. större. Importöverskottet uppgår
sedan årets början till 99 mill. mot 105 mill. föregående
år. Utförselvärdet för årets sju första månader uppgår
till 789 mill. och har sålunda stigit 106 mill. sedan i fjol,
medan införseln samtidigt gått upp från 791 till 887
456
26 sept. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
