Teknisk Tidskrift / 1936. Allmänna avdelningen / 472 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 3 okt. 1936 - I Norge, av E. Hlr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

standard, vi äro vana vid från Brunkebergstorg. Som
norrmännen i allmänhet och norska ingenjörer i
synnerhet äro ett kritiskt släkte, stack man på sina håll
ingalunda under stol med åtskilliga anmärkningar
mot byggnaden. Av de påtalade olägenheterna hade
emellertid den flyktige besökaren föga känning.

Fig. 1. Det tredje norske ingeniörmöte öppnas i ingeniörenes hus.

Mötet öppnades i närvaro av konung Håkon i
ingenjörshusets stora sal, där N. I. F:s president,
direktör Hj. Samuelsen höll hälsningstalet, som
omedelbart följdes av ett föredrag av doktor Alf B. Bryn
om "Patentvesenet som hjelpmiddel i industrien".
Efter lunchpaus följde sedan en rad exkursioner till
olika tekniska anläggningar. För sin del valde
anmälaren möjligheten att bese gatuarbeten och
vattenreningsanläggningarna; det blev på så sätt en
rundfärd i staden under sakkunnig ledning, vilken
ytterligare förstärkte det intryck man genast får av
Oslo vid jämförelse med Köpenhamn och Stockholm,
nämligen att staden verkar så kompakt. Det är ont
om stora perspektiv i gatubilden, och trafiken i
huvudstråken är, åtminstone skenbart, särdeles
intensiv. Bristen på tomtmark gör sig gällande på
många sätt, ej minst i den omfattning
höghusbebyggelsen fått. Tomtbristen kom också till uttryck
i valet av platser för reningsanläggningarna för
avloppsvattnet. Den lilla anläggningen vid Skarpsno,
som tar ungefär 1/6 av totala vattenmängden, ligger
inklämd mellan villafastigheter och har därför måst
maskeras med skärmanordningar och
blomsteranläggningar. För den under byggnad varande större
anläggningen på Akershus fästning, där vattnet för
övrigt blott skall behandlas med grovrening och
luftning, har staden till staten måst betala ett tomtpris,
som förefaller fantastiskt högt.

Efter exkursionerna samlades man ånyo i
ingenjörshuset för behandling av föreningsangelägenheter.
Detta tillfälle att iakttaga de norska kollegernas
inställning till samhällsintressen och särskilt
kårintressen blev för en svensk besökare mycket givande. Den
norska ingenjörskåren frapperar genom sin
spänstighet och medvetenhet. Det är gott om skarpa
profiler och skarpa tungor bland norska kolleger.
Naturligtvis har sporten satt sin prägel på
fysionomierna, som ge en församling som denna en
påfallande ungdomlig prägel, men frågan är dock, om ej
ingeniörforeningens medlemmar och särskilt de
ledande bland dem i genomsnitt äro yngre än vår
teknologförenings. Den nyvalde vice presidenten i
N. I. F. är sålunda blott 42 år. Ingenjörernas
medvetenhet tog sig ett slående uttryck i de olika
yrkanden som gjordes i akt och mening att bereda
ingenjörerna större inflytande på det allmänna, politiska
och kommunala livet. Man gjorde gällande, att
ingenjörerna med sin praktiska syn på företeelserna
skulle vara mer ägnade än någon annan yrkesgrupp
att göra positiva insatser i politiken. För sin del
tror anmälaren ej, att vi här ha att göra med någon
avläggare av den amerikanska teknokratien, utan att
det i verkligheten förhåller sig så, att ingenjörerna i
Norge ej i samma utsträckning som i Sverige tagits
i anspråk inom de grenar av den kommunala och
statliga förvaltningen, där deras tekniska insikter ha
ett omedelbart värde.

Huvudpunkten vid första dagens gemensamma
möte var utan tvivel generalsekreteraren Bjarne
Bassöes revy över N. I. F:s uppgifter och dess
verksamhet. Den senare har i betydande mån gått ut
på att bereda ingenjörerna anställning, säkrare
anställningsförhållanden och bättre lönevillkor.
Föreningen har genom sitt "engagements- og
oplysningskontor" år för år lyckats förmedla ett större antal
anställningar eller mera tillfälliga arbeten. De
grenar, där det varit svårt att bereda de sökande
anställning, äro de elektrotekniska och kemiska
industrierna. Det är särskilt kemisterna, som för
närvarande vålla bekymmer. Den kemiska linjen har
under senare år haft en stark dragning på de norska
ingenjörsämnena, vilket fört med sig, att
konkurrensen om inträde vid Norges tekniske höiskole blivit
ytterligt skärpt. En följd härav är, att ett stigande
antal kemister sökt sig till tyska högskolor för sin
utbildning, och för närvarande synes det råda en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>