Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 41. 10 okt. 1936 - Industriens luftförsvar, av Nils Lindquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
10 OKT. UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 41
O
1 9 3 6 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 66
INNEHALL: Industriens luftförsvar, av kaptenen vid flygvapnet Nils Lindquist. — En ny
konstruktionsprincip för gaspumpar, av ingenjör Charles Askenasy. — Notiser. — Litteratur. — Sammanträden.
Industriens luftförsvar.
Några synpunkter.
Av kaptenen vid flygvapnet NILS LINDQUIST.1
Luftkrigföring mot industrien är en av formerna för
den s. k. hemortsbekämpningen, vilken liksom ali
annan offensiv krigföring har till ändamål att
framtvinga eftergifter hos motståndaren. Genom
upprepade flyganfall mot industrianläggningar strävar
en fiende att lamslå den produktion, varav
motståndarens land är beroende. Det är således ej endast
den rena krigsindustrien, som utgör anfallsmål vid
industribekämpning. Alla för ett lands försörjning
betydelsefulla industriföretag kunna förväntas bliva
mer eller mindre begärliga mål för en fiendes
bombflyg-
Metoden att vid en väpnad konflikt insätta flyget
till anfall mot motståndarens industrianläggningar är
ingalunda någon helt ny form av luftkrigföring.
Redan några månader efter världskrigets utbrott
riktades flygangrepp mot fabriker och verkstäder i syfte
att störa tillverkningen av krigsmateriel. Dylika
operationer, som sedermera även verkställdes mot
företag med fredligt betonad produktion och som
därjämte riktades mot större städer för att terrorisera
befolkningen och på så sätt framkalla motvilja mot
krigets fortsättande, pågingo under hela krigsperioden
med ständigt stegrad anfallsfrekvens. Under det
sista krigsåret blevo exempelvis de tyska
industriområdena vid landets västgräns så gott som dagligen
utsatta för bombanfall.
Beträffande resultaten av de under världskriget
mot industrien utförda anfallen föreligga inga
fullständiga uppgifter. Av tillgängliga upplysningar
framgår emellertid, att en allmän
produktionsminskning blev följden inom de för flyganfall utsatta
områdena. I Tyskland voro störningarna kraftigast för
de i landets västra delar belägna stålverken, där
stålframställningen i dess helhet minskades med
omkring en tredjedel.
Industribekämpningen under världskriget vann ej
det åsyftade målet — industriens fullständiga
lamslående. Orsakerna till det relativt begränsade
resultatet berodde dels på den dåtida flygmaterielens
tekniska ofullkomlighet och personalens bristande
erfarenhet om flygvapnets användning, dels på de
omfattande motåtgärder, som vidtogos till hemortens
i Föredrag" hållet vid Svenska, teknologföreningens
höstutflykt till Domnarvet och Falun den 25 sept. 1936.
och ej minst till industriens försvar. Beträffande
det senare förtjänar framhållas, att vissa
industrianläggningar i de krigförande länderna redan år 1915
disponerade över luftvärnskanoner, vilka betjänades
av verkens egen personal.
Alltsedan världskrigsåren har flygtekniken
utvecklats i hög grad och särskilt ha bombplanen erhållit
anmärkningsvärt förbättrade egenskaper. Samma
bomblast, för vars framförande man år 1915 behövde
ej mindre än 8—9 flygplan av den då mest
viktbärande typen, kan i dag medföras i 1 tungt
bombplan av modern typ. Vidare är att märka, att våra
dagars bombplan ha betydligt ökad aktionsradie,
varför anfallen nu för tiden kunna genomföras mot mera
avlägsna mål. De moderna bombplanens höga
hastigheter medföra dessutom, att numera i många fall
endast helt kort tid står till buds för
skyddsförberedelser mellan flyglarm och därpå följande anfall.
Anfallsfrekvensen beräknas också bliva större, eftersom
moderna flygplans navigerings- och radioutrustning
möjliggör flygning även under svåra väderleks- och
siktförhållanden. Ytterligare kan konstateras, att
konstruktionen av flygbomber under årens lopp
bringats till allt större fulländning och att
bombfäll-ningstekniken gått väsentligt framåt. Lägger man
slutligen härtill, att ökade erfarenheter vunnits
rörande bombförbandens användning, framstår det
klart, att bombflyget i dag besitter en avsevärt större
slagkraft än för ca 20 år sedan. Motåtgärderna måste
anpassas härefter.
Därest vårt land skulle bliva indraget i krig
finnes anledning att räkna med, att en motståndare,
som förfogar över tillräckliga flygstridskrafter,
beslutar sig för att insätta bombflyg mot den svenska
hemorten för att snabbt framtvinga ett
krigsavgörande. Enbart genom anfall i stor utsträckning
mot den svenska industrien skulle — om denna är
oförsvarad — så betydande värden kunna gå till
spillo, att ett dylikt avgörande bleve tänkbart. De
medel, som för vårt lands vidkommande måste finnas
för att om möjligt få motståndaren att avstå från en
dylik form av krigföring eller för att begränsa
verkningarna av en igångsatt hemortsbekämpning, äro
främst flygstridskrafter, vars bombförband äro i
stånd att tvinga tillbaka motståndarens flygplatser
och förhindra en för hans flygverksamhet gynnsam
19 sept. 1936
475
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
