Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 17 okt. 1936 - Notiser - »Vattenföringens 15-årsperiod», av s. - En ny typ av slagkross med under gång förställbara slitytor, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
är till år i avseende på "våt- och torrperioder". Förf.
nämner även, att nyligen publicerade statistiska
uppgifter i en tjeckoslovakisk teknisk tidskrift rörande
vissa hydrografiska förhållanden i floderna Moldau
och Elbe synas giva vid handen, att även beträffande
dessa en 15-årsperiod föreligger. Till komplettering
av kommerserådet Enströms uppgifter meddelar
professor Sten Velander någrä diagram i en uppsats i h. 3
av IVA, 1934, betitlad "Vattenföringens periodicitet i olika
landsändar". Förf. har i anslutning till å Tekn.
högskolan utförda examensarbeten rörande problemet om
samköming mellan vattendrag i Norrland och i
mellersta och södra Sverige studerat vattenföringens
periodicitet i olika landsändar. I allmänhet föreligger
ännu otillräckligt med statistik utom för Indalsälven
och Vänern, varest serierna överstiga 50 år. Av
utredningen framgår, att en tydlig 15-årsperiod
dominerar i Vänern och att en liknande period förefinnes i
Indalsälvens vattenföring, vilken ligger i stort sett
förskjuten en halvperiod i förhållande till Vänerns,
en omständighet som givetvis är synnerligen gynnsam
för samkörningsfrågan. Emellertid framhåller förf.,
att det synes som om Indalsälvens flerårsperiod vore
närmare 20 än 15 år. Genom jämförelser med
nederbördssiffror för Östersund har förf. blivit ytterligare
bestyrkt i detta antagande, och han kommer därför
till den slutsatsen, att den 15-åriga perioden, som
stämmer bra för landets södra delar, dit hittills
vattenkraftutvinningen varit koncentrerad, icke synes kunna
användas för Norrland. Den för samkörningen
synnerligen gynnsamma förskjutning i vattenföringen,
som under de senaste årtiondena förelegat mellan
Norrland och Sydsverige, är därför måhända icke
permanent. Den fleråriga perioden i Norrland synes bli
20-årig, eller om man ser till nederbörden 25-årig,
vilket skulle medföra att den faslikhet som förelåg
pä 1890-talet skulle återkomma bortåt 1960. Den
gynnsamma komplementutställning i
flerårsvariatio-ner som vattendragen nu intaga kan därför befaras
avtaga under de närmaste årtiondena för att först vid
nästa sekelskifte återkomma med full verkan.
Orsaken till de senaste årtiondenas
motsatsförhållanden i avseende på våt- och torrår norr och söder
om en ungefär genom Finska viken gående gränslinje
har enl. förf. av tyska forskare visats bero på den
meteorologiska karaktären under mellaneuropeiska
torrår. Härvid ligga långvariga högtryck över
Mellaneuropa, som tvinga de nederbördsförande
lågtrycken att passera norr eller söder därom, varigenom
Nord- och Sydeuropa få "våtår". I övrigt framhåller
förf., att många förhållanden spela in när det gäller
längre perioder av detta slag. Särskilt viktigt är att
icke slå ihop och analysera materialet för hela landet,
när det synes sannolikt att variationerna följa andra
lagar i Norrland än i sydligare trakter av Sverige,
vilket torde vara en naturlig följd av landets stora
utsträckning i norr och söder. s.
En ny typ av slagkross med under gång förställbara
slitytor som i en del avseenden väsentligt avviker från
gängse konstruktioner, beskrives i Engineering för den
24 april 1936. Såsom framgår av bilderna, vilka
återgivas efter nämnda tidskrift, består den periferiella
slitytan, i stället för som brukligt av plattor, i detta fall
av ett antal tätt intill varandra anordnade cylindriska
kroppar (a) vilka uppbäras av sexkantsbultar på sådant
sätt, att de icke kunna vrida sig under påverkan av det
mot desamma av slagorganen slungade krossgodset.
Såsom visas å fig. 2 är varje cylinder därjämte indelad i ett
flertal sektioner. I likhet med tidigare brukliga
plattor eller sköldar utföras cylindrarna av stål med stor
slitstyrka. Hela cylindersatsen kommer sålunda att
bilda en slitstark infodring av kvarnen i form
av en korrugerad yta. Krossens vertikala innersidor
äro på brukligt sätt inklädda med plattor av liknande
material.
Fördelen med den beskrivna anordningen uppgives
vara, att den periferiella slitytan på ett enkelt sätt kan
justeras alltefter den skeende avnötningen, därigenom
att bultarna lossas och vridas mer eller mindre, så att
någon annan, osliten del av cylinderns mantelyta bringas
att intaga den slitna delens plats. En dylik justering
kan företagas medan apparaten är i gäng. Genom denna
anordning vinnes även, att det stundom ganska dyrbara
slitmaterialet på ett betydligt mer fullständigt sätt kan
utnyttjas än som tidigare varit fallet vid användning av
plattor. Indelningen i sektioner i längsriktningen gör
det även möjligt att utbyta alltför starkt förslitna delar
på de punkter som särskilt äro utsatta för nötning, utan
att samtidigt behöva slopa närliggande alltjämt
brukbara delar. På grund av att varje dylik cylinderbit.
endast väger omkring 15 kg kan ett sådant utbyte med
EmHaÄBi
17 okt. 1930
489
Fig. 1. Slagkross med justerbar slityta.
Fig. 2. Vertikalsektion av fig. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
