Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 31 okt. 1936. Specialnummer: Byggnadsintressen - Modern stadsbyggnad i huvudstaden, av Torsten R. Åström - Industriens lokalisering inom storstaden, av Ingemar Petersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Te km sk Ti ds kri ft
Inom det. österut belägna andra utbyggnads
området, som omfattar 12,8 hektar stadsplanemark.
och för vilket stadsplan fastställts innevarande år.
inrymmes vid en husbredd av 8,0 meter omkring
1 500 eldstäder. Kvartersmark för bostadsbebyggelse
utgör 35 %, kvartersmark för allmänt ändamål 15 %,
gator 16 % samt parker och planteringar 34 %.
Exploateringstalet torde bliva omkring 0,35.
Det torde få anses ligga ett nära nog omistligt
värde för stadens fortsatta utveckling i det
förhållandet att staden själv genom en tidigare
framsynt markpolitik och ändamålsenliga dispositioner nu
såsom markägare behärskar exploateringen på
närliggande delar av ytterområdena och sålunda på ett
mera effektivt sätt än endast genom
stadsplanemakten kan leda den fortsatta utvecklingen av
stadsbebyggelsen. Genom de prov i full skala, som den
hittillsvarande exploateringen av ovan berörda
områden kan sägas innebära, ha utomordentligt
värdefulla erfarenhetsrön gjorts, vägledande för den
kommande storexploatering å ytterområdena, som vi med
ali sannolikhet ha att förvänta. Fördelarna med det
låga smalhuset uppfört till tre våningars höjd torde
numera få anses väl ådagalagda genom dess
ändamålsenliga inpassning i den nu lanserade
stadsbyggnadstypen. Redan övergången till fyra våningars
hus skulle innebära en principiell skiljaktighet, där
svårigheterna i kommunikationen mellan
bostads-och markplanet, särskilt för familjer med barn, ej
fullt tillfredsställande avhjälpes medelst hiss
samtidigt som de ökade kraven på trapputrymme och
olika anordningar i samband därmed inverka
fördyrande på byggnadskostnaderna. Ett intensivare
utnyttjande av marken genom en höjning av
bebyggelsen skulle även helt rubba det väl avvägda
totalintrycket av stadsbyggnadstypen som sådan i
dess naturliga samverkan med terrängen, som icke
gärna kan anses motiverat. Någon brist på mark,
ägnad att upptaga den växande stadsbebyggelsen,
föreligger ju i och för sig icke inom det aktuella
förortsområdet, De nya krav på det moderna
stads-planerandet, som ett nödigt beaktande av
luftskyddssynpunkterna medföra, samverka även på ett
lyckligt sätt vid denna ursprungligen av hygieniska och
sociala skäl framkomna stadsbyggnadstyp.
Med det exploateringstal, som man i här omnämnd
stadsbyggnadstyp rör sig, är man med utgångspunkt
från självkostnaden för markens iordningställande,
Fig. 5. Lägenhetsplaner från Hammarby.
vilken ligger till grund för stadens
markupplåtelse-verksamhet på dessa områden, nere i en fullt
överkomlig kostnad pr eldstad. Denna rör sig, såsom
av ovan nämnda siffror framgår, omkring 800 à 900
kr., vilket är en tredjedel à en fjärdedel av de priser,
som numera i den inre stadens mera välbolägna
delar betalas för bostadsmarken.
Den mest tilltalande lösningen på den växande
storstadens bostadsproblem är tillskapandet av nya
bostadsområden i naturbetonad miljö samtidigt som
näringslivets och administrationens lokalutrymmen
koncentreras till den inre stadens kärna.
Härvid kommer kommunikationsfrågan i
förgrunden såsom den växande stadsbebyggelsens vitala
problem. Den hittillsvarande exploateringen genom
öppen trädgårdsstadsbebyggelse å stadens
ytterområden har inneburit en bosättning av 40 à 50
personer pr hektar stadsplanemark och dess
transporterande till och från den inre staden. Den
bebyggelsetyp, som nu fått sitt fotfäste utanför "tullarna",
innebär en bosättning av 130 à 150 personer pr hektar
stadsplanemark å ytterområdena och därmed följande
stegrade krav på kommunikationerna med den inre
staden. För ett område av exempelvis det fullt
utbyggda Tranebergs storlek innebär detta ett
trafiktillskott på masstransportmedlet till och från den
inre staden av 2,5 à 3 mill. resor pr år.
Det torde sålunda icke ligga någon överdrift i
påståendet att det moderna stadsbyggandet i stor
utsträckning är ett kommunikationsproblem, och för
dess lösande kräves ett intimt samarbete mellan den
stadsplanerande ingenjören och arkitekten.
Torsten, R. Åström.
Industriens lokalisering inom storstaden.
Industriens lokalisering inom stadssamhällena,
enkannerligen storstäderna, har historiskt sett skett
efter tre olika linjer.
Enligt den första linjen har industrien sprungit
fram ur hemslöjd och hantverk, vilka så småningom
utvecklat sig till industriföretag, stundom till
storindustri. På grund av den relativt långsamma
utvecklingen har denna kategori av industrier i
huvudsak blivit inrymd i bostadsbyggnader, vilka mer eller
mindre ombyggts för detta sitt nya ändamål. Då
vederbörande industri blivit alltför trångbodd, har
man genom inköp av närliggande fastigheter sökt
skaffa det behövliga utökade lokalutrymmet. De
industrier, som uppstått på detta sätt — i allmänhet
ägde det rum under 1800-talets senare del — hava
med hänsyn till lokaliseringen inom stadssamhällena
blivit placerade utan någon särskild ordning och
utan hänsyn till alla de hygieniska och sociala
faktorer, som numera spela en betydande roll för
industrien och dess utveckling. Nu ifrågavarande
industrier med sin ganska föråldrade lokalisering ligga
antingen kvar på den plats, som de från början inne-
31 okt. 1936
519
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
