Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 14 nov. 1936 - Sovjetunionens mineraltillgångar, av F. H. Stenhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
tsaourahk,
’’ladivoßh
’ergani
’PAMR y
420 840 km
Fig. 1. Kartskiss över Sovjetunionen, utvisande läget av de i uppsatsen omnämnda orterna.
talen genom sina resor i Sibirien och Ural första
gången påvisade vilka enorma mineralrikedomar som
tydligen lågo slumrande inom dessa vidsträckta
områden.
Till skillnad från dessa tidigare, mera ytliga eller
rent deskriptiva undersökningar, gå de moderna
forskningarna ut på att erhålla en systematiserad
bild av hela landets geologi i ordets vidaste
bemärkelse. Det gäller sålunda att i möjligaste mån
fram-deducera de olika förekomsternas genetiska
sammanhang och att på basis därav även kunna påvisa
sannolikheten för existensen av värdefulla
mineralförekomster i hittills outforskade regioner. I
intimaste sammanhang härmed komma alla de
ekonomiska problem som beröra möjligheterna för
uppkomst eller fortbestånd av industriell verksamhet på
basis av dessa fyndigheter, befolkningsfrågor och
liknande, som bilda den orsakskedja på vilken hela
landets fortbestånd och utveckling beror.
I detta stora forskningsprogram har den moderna
geokemien kommit att spela en framträdande roll.
Med dennas tillhjälp har det varit möjligt att icke
endast bringa reda och system i den brokiga karta
av forskningsresultat som ingått från de olika
expeditioner, vilka under ett flertal år oförtrutet arbetat
i olika delar av landet, t. e. Vetenskapsakademiens
15-åriga expedition till Kolahalvön,
10-årsexpeditio-nerna till Altaibergen och Fergana i Centralasien,
5-årsexpeditionen till Kara-kumöknen m. fi., utan
man har även i ett flertal betydelsefulla fall på
denna väg kunnat leda prospekteringsarbetet i
sådana banor att för landet ytterst värdefulla
upptäckter av nya fyndigheter blivit gjorda bl. a. av
apa-titer, kalilager, antimon, volfram, nickel, svavel m. m.
En viktig roll för det industriella utnyttjandet av
landets mineraltillgångar spelar det ovannämnda
institutet för tillämpad mineralogi i Moskva. Detta
grundades år 1923 av N. M. Fedorovsky och har
specialiserat sig på frågor rörande icke-metalliska
mineral. Bland mera betydande arbeten som utförts
av detta institut kunna nämnas utforskandet av de
stora glimmerförekomsterna vid floderna Sljudjanka
och Mama ävensom det geologiska kartläggandet av
landets samtliga grafittillgångar, vilka torde vara de
största i världen. I avseende på grafitförekomsterna
i Ukrajna har N. S. Lavrinovich påvisat att dessa
uppträda utmed horstar, dvs. i regioner med stora
tektoniska frakturer varest i samband med dessa
senare förekommit stark vulkanisk aktivitet, varav
han drar den slutsatsen, att bergarternas
grafitise-ring sammanhänger med pegmatitinjektioner.
I samband med utforskandet av
asbestförekomsterna i Ural och Kaukasus har speciellt materialets
användbarhet för byggnadsändamål varit föremål för
institutets utredningar, varvid man bl. a. ingående
studerat de spröda asbestvarianternas egenskaper
och genetik. Spridda ådror av spröd asbest
uppträda på många ställen, men sammanhängande
fyndigheter bildas endast i talkförande zoner.
Analytiska undersökningar visa, att huvudparten av
normala krysotilfibrer kännetecknas av ett visst
överskott på kristallvatten, under det att de spröda
varianterna innehålla överskott på kiselsyra och
understundom även på MgO. Dessa fakta bekräfta de
i terrängen gjorda observationerna, att de spröda
fibervarianterna utgöra övergångsstadiet mellan
normal krysotilasbest och talk. Av andra viktigare
undersökningar vilka utförts av detta institut kunna
540
26 sept. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
