Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 12 dec. 1936 - Den tekniska forskningen, av Alf Grabe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
12 DEC. UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 50
1 9 3 6 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 66
INNEHÅLL: Den tekniska forskningen. — Årets nobelpris i fysik och kemi. — Notiser. — Litteratur. —
Tekniska föreningar. — Personalnotiser. — Sammanträden.
Den tekniska forskningen.
Den tekniska forskningen, dess arbetsuppgifter,
dess organisation och finansiering äro frågor,
som till följd av teknikens snabba utveckling och
därav följande stora fordringar på industriens och
samhällets snabba anpassning, allt mera trätt i
förgrunden. Det ena landet efter det andra har funnit
med sin fördel förenligt att mer eller mindre
rationellt lösa dessa frågor, på statlig eller enskild väg
eller genom kombination av bådadera. Tyvärr måste
erkännas att vi i vårt land inom den tekniska
forskningen kommit efter utlandet i vissa avseenden, och
det synes mig hög tid att frågorna tagas upp på allvar
och bringas till lösning.
De tankar, åt vilka jag i det följande kommer att
giva uttryck, äro i stort sett frukten av förberedande
arbeten för den kommitté för den högre tekniska
undervisningèns organisation, som tillsatts
gemensamt av Svenska teknologföreningen, Sveriges
industriförbund, Tekniska samfundet i Göteborg, Tekniska
högskolan och Chalmers tekniska institut i samarbete
med statens tekniska verk. Frågorna torde inom
denna kommitté komma att närmare behandlas,
åtminstone i vad de angå den högre tekniska
undervisningen, men deras vidd och omfattning är sådan,
att skäl torde föreligga att redan nu mera allmänt
diskutera- desamma.
Redan begreppet teknisk forskning synes mig tarva
ett klarläggande särskilt med hänsyn till dess
av-gränsning mot vad jag i det följande vill kalla
akademisk forskning, varmed jag då endast avser den
naturvetenskapliga forskningen.
Den akademiska forskningens mål synes mig kunna
sägas ytterst vara att utforska naturens lagar och
att skapa en såvitt möjligt riktig och fullständig
bild av den materiella världens innersta väsen. Den
tekniska forskningen är mera begränsad. Den söker
ut ur det sålunda hopbragta vetenskapliga materialet
sådana företeelser och rön, som synas möjliga att
inom relativt kort tid använda för att med
tillämpning därav framställa för mänskligheten nyttiga
alster. Mellan den vetenskapliga principens upptäckt
och den industriella tillverkningen av därpå
grundade nyttigheter, ligger oftast ett långt och mödosamt
forskningsarbete, och detta måste med nödvändighet
utföras av forskare med teknisk utbildning, ty endast
den, som samtidigt besitter den teoretiska kunskapen
och kunskapen om teknikens möjligheter och medel,
kan väntas föra uppgiften till ett lyckligt resultat.
Den tekniska forskningen har sålunda alltid till
skillnad från den akademiska en nyttighetsbetoning,
en ekonomisk betoning om man så vill, på längre
eller kortare sikt.
Gränsen mellan den akademiska forskningen och
den tekniska är svår att uppdraga. Ofta övergår den
förra omärkligt i den senare och ofta avsätter den
tekniska forskningen resultat, som kanske snarast
borde räknas till den akademiska, men i stort sett
torde väl ovan nämnda karakteristik av den tekniska
forskningen kunna tillämpas — om man nu
verkligen behöver skarpt skilja dem åt.
De tekniska forskningsuppgifterna synas mig i
avseende på sin innebörd kunna hänföras till någon av
följande tre kategorier:
1. Uppgifter, som avse att snabbast möjligt lösa
frågor av detaljkaraktär, av omedelbar
teknisk-ekonomisk betydelse för viss industri.
2. Uppgifter av mera allmän, grundläggande
karaktär utan omedelbar industriell syftning.
3. Uppgifter av mera utredande karaktär,
omfattande större men begränsade områden inom tekniken.
De båda förstnämnda slagen av uppgifter erfordra
för sin lösning i allmänhet experimentellt arbete, de
senare innebära en tillämpning av redan gjorda rön
och ett konstaterande i vad mån dessa äro för frågans
lösning ofullständiga samt ett planläggande av
kompletterande undersökningar, vilka senare givetvis
kunna hänföras till några av de två första
kategorierna.
Det torde omedelbart vara klart, att lösandet av de
till den första gruppen hörande uppgifterna måste
vara en industriens egen angelägenhet, uppgifter för
dess egna, i nära samband med den industriella
driften arbetande drifts- och forskningslaboratorier.
Naturligtvis kan det härvid i vissa fall inträffa, att
arbeten av denna karaktär med större fördel kunna
utföras å högskolornas laboratorier eller å andra
forskningslaboratorier, men även i sådant fall torde
det böra åvila industriföretagen själva både att
organisera och finansiera forskningen.
I stort sett torde man kunna säga att den tekniska
forskningen av denna karaktär redan organiserats av
industrien själv och för utvecklingen torde icke
någon större oro behöva hysas. Industriens
självbevarelsedrift torde i detta hänseende utgöra den
bästa drivfjädern.
Lösandet av uppgifter, tillhörande den tredje
gruppen förutsätter organisationer, som inom sig hava
tillgång till högt kvalificerade, på olika områden
sakkunniga personer, under det att tillgången till
egna laboratorier ej behöver vara särskilt fram-
24 okt. 1936
579
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
