Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 12 dec. 1936 - Den tekniska forskningen, av Alf Grabe - Årets nobelpris i fysik och kemi, av John Tandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
trädande. Även för lösande av dylika uppgifter
finnas redan nu organ, om än icke tillräckligt utrustade
med ekonomiska resurser. Svenska
teknologföreningens olika avdelningar bilda sådana organisationer,
och många äro de frågor av detta slag, som genom
dem erhållit sin lösning eller åtminstone värdefull
belysning. Men dessutom finnes ett för ifrågavarande
uppgifter alldeles särskilt lämpat organ i
Ingeniörs-vetenskapsakademien, vars utredningar äro allt för
väl kända för att här närmare behöva beröras.
Mest styvmoderligt behandlad ifråga om anslag är
utan tvivel den allmänna och grundläggande
tekniska forskningen. Tyvärr kan man ofta konstatera
en bristande insikt om dess betydelse. Ej sällan får
man till och med av industriledare höra uttalanden av
ungefärligen följande art: "Vi hava ordnat vår
tekniska forskning genom inrättande av egna dyrbara
laboratorier, och för någon annan forskning hava vi
intet intresse." Denna inställning till frågan synes
mig analog med följande: "Den våning, jag bebor,
har jag inrett på för mig passande sätt, men husets
grund intresserar mig inte."
Den allmänna tekniska forskningen avser grunden,
på vilken specialforskningen vilar. Den förstärker
grunden på redan existerande områden och
möjliggör högre industriell utbyggnad, den lägger nya
grunder, på vilka ny industri kan uppstå.
Det måste erkännas att Sverige i hög grad
försummat att deltaga i denna forskning, och att
densamma icke står på den nivå, som med hänsyn till
landets höga tekniska ståndpunkt vore önskvärt. 1
längden går det icke att leva på de resultat, som av
utländska forskare och forskningsanstalter publiceras.
Risken är, att resultaten tidigare komma utlandets
industri till godo än vår egen. Våra egna industriella
förutsättningar äro dessutom i många fall säregna
och även den grundläggande tekniska forskningen
måste därför komma att uppvisa särdrag och bör
framför allt inriktas på i Sverige rådande
förhållanden.
Det synes mig i högsta grad angeläget att insikten
om den allmänna tekniska forskningens betydelse
ut-bredes och vinner förståelse inom icke blott
industriella kretsar utan även hos statsmakterna.
Ansvaret härför åvilar i främsta rummet industriens och
teknikens representativa sammanslutningar.
Särskilt bör härvid framhållas, att den del av kost-
naderna, som eventuellt kan komma att betalas
av-industrien, bör utgöra en omkostnad för densamma,
lika väl som de medel, som nedläggas på den egna
forskningen. I själva verket hava de båda slagen
av forskning samma mål. Den allmänna tekniska
forskningen arbetar endast på något längre sikt än
den enskilda. För statsmakterna bör framhållas, dels
att staten själv såsom idkare av teknisk verksamhet
har stora intressen att bevaka samt dels att den
tekniska forskningens resultat icke enbart kommer
industrien utan även andra näringar till godo.
Skapandet av de ekonomiska förutsättningarna
fölen allmän teknisk forskning innebär intet
avskräckande. Redan en summa av hundra tusen
kronor årligen vore säkerligen till en början
tillräcklig för utnyttjandet av nu förefintliga resurser vid
de högre undervisningsanstalterna på ett relativt
tillfredsställande sätt. Sedd mot industriens betydelse
i vår folkförsörjning är denna summa av ringa
storleksordning. Den motsvarar exempelvis en summa
av 25 öre och år för var och en av industriens 400 000
arbetare.
Nog vill det synas, som om det icke borde ligga
utom möjligheternas gräns att genom förtroendefullt
och intresserat samgående mellan stat och industri
en dylik summa skulle kunna ställas till förfogande.
Men det må icke fördöljas, att i framtiden den nu
nämnda summan ingalunda är tillfyllest. Om våra
högre tekniska läroanstalter verkligen en gång inom
den tekniska forskningen skola bliva vad teknik och
industri hava rätt att vänta och hoppas, är denna
summa otillräcklig. Det är emellertid min fasta
förvissning, att då frågan om ökning av
medelsanskaffningen på allvar blir aktuell, den tekniska
forskningen redan skall kunna visa på sådana resultat, att
varken statsmakter eller industri skola draga en
sådan åtgärd i betänkande.
Slutligen bör påpekas att de medel,-som avses för
den tekniska forskningen, icke böra sammanblandas
med dem, som äro behövliga för den tekniska
undervisningens laboratoriers skötsel och utrustning. Att
även för detta ändamål tillgängliga medel äro
otillräckliga har nyligen av industriens och teknikens
representanter framhållits. Beviljandet av anslag för
detta ändamål torde emellertid helt vara en statens
omsorg.
Alf Grabe.
Årets nobelpris i fysik och kemi.
Viktor F. Hess, professor i Innsbruck, har fått
halva årets nobelpris i fysik för upptäckten av den
kosmiska strålningen. Hess fann under en serie
ballonguppstigningar 1911—12, att en mycket svag
men likväl genomträngande strålning med ungefär
samma egenskaper som röntgenstrålningen finnes i
fria luften och att dess intensitet först något minskar
med höjden, når ett minimum på ca 800 m höjd och
sedan ökar med höjden. Hess nådde med sin
ballong ända upp till 5 350 m, en för den tiden
aktningsvärd prestation. Den svaga strålningen vid
jordytan, som minskar med höjden, antog Hess
kunde förklaras huvudsakligen av radioaktiv
strålning från marken. Men den hårda komponenten, som
ökar med höjden, ansåg Hess komma från
världsrymden. Att man var skeptisk mot dessa hans
slutsatser är icke så märkvärdigt, ty en kvantitativ
förklaring måste leda till mycket djärva antaganden.
Den fortsatta utvecklingen har visat, att Hess hade
rätt och att man måste göra de djärva antagandena.
W. Kolhörster fortsatte mätningarna i ballong 1913—
14, men när han landade efter sista färden hade
världskriget just brutit ut och mänskligheten fick
annat att tänka på. Under de senaste åren ha djärva
580
12 dec. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
