Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 19 dec. 1936 - Tekniken 1936, av Axel F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppvärmning på sommaren kan omkastas till
kylning.
På luftfartens område äger en jäsande utveckling
rum. Här har man påtagliga exempel på den
inledningsvis berörda krigsteknikens inverkan på hela
området, exempelvis hurusom utbildandet av stora och
snabba bombplan kommit till nytta för trafikflyget.
Forskningen ger alltjämt nya resultat, som bliva till
allmän nytta. I detta sammanhang kan jag icke
underlåta att betona nödvändigheten för oss i Sverige
att skaffa oss en försöksanstalt för luftfart. Utan
en sådan kunna vi aldrig bygga upp en självständig
flygindustri, och utan en sådan industri torde vårt
flygvapen icke vara många ören värt, om det skulle
gälla allvar.
Den s. k. blindflygningen i mörker och dimma har
gått väsentligt framåt med hjälp av sinnrika
anordningar på radioprincip.
Den elektrotekniska industrien inriktas alltmer på
förbrukningsapparater. Särskilt i Amerika, men
även i europeiska länder, iakttages en kraftig
utveckling i fråga om hjälpapparater för hushållets behov.
Elektrifieringen av järnvägarna fortgår med ökad
intensitet särskilt i Amerika, men även europeiska
länder, främst Italien. Ett nytt uppslag har lanserats
i Amerika i fråga om stadskommunikationsväsendets
intensifiering. Förslaget innebär tvenne rullande
banor bredvid varandra, den ena med måttlig
hastighet, den andra med expresshastighet. Genom
överstigning under gång undvikes stationsuppehållen.
Nyare amerikanska faskompensatorer
(synkronmaskiner) utföras med vätgaskylning, varigenom
dimensionerna i avsevärd grad nedbringas.
I transformatorerna användes i Amerika i alltjämt
stigande omfattning i stället för olja ett syntetiskt
ämne kallat pyranol (en blandning av
pentaklordifenyl och triklorbensol, sp. v. 1,53), vilket har den
ovärderliga egenskapen att icke vara eld- eller
explosionsfarligt, samtidigt som det är ett gott
isolationsmedium. Särskilt för inomhusinstallationer ha
pyranoltransformatorer blivit populära.
Apparattekniken har ytterligare utvecklats. I fråga
om strömbrytare har ett visst jämviktsläge uppstått
mellan de konkurrerande systemen med olja, vätska
eller luft såsom gnistsläckande medium. Såsom ett
viktigt framsteg angives användande av silver i
kontakterna. Reläer och mätinstrument ha fullkomnats
och i samband därmed metoderna för
avståndsmanövrering, avståndsmätning och automatisk kontroll.
I fråga om kvicksilverriktare har tekniken
kontinuerligt gått framåt såväl för vanliga
starkströmsändamål som för radiosändare. En omriktare för
60 000 volt spänning har konstruerats. För
understationer för järnvägsdrift vinner omriktaren
alltmera insteg i stället för den roterande omformaren.
För Höllentalbanan i Tyskland har konstruerats ett
lokomotiv med likriktare ombord. Man har lyckats
utföra en konstruktion, som arbetar utan
vakuumpump. Viktigt är därvid att ha en annan kylvätska
än vatten. Det visar sig nämligen att väteioner
genomtränga stålväggen och intränga i kärlet,
försvagande vakuumet.
Det gitterstyrda röret har fått en allt mångsidigare
tillämpning för olika regleringsanordningar.
Glödkatodrören ha kunnat förbättras och livslängden ökas
genom användande av nya material i katoden.
På den elektriska belysningsteknikens område är
särskilt att anteckna en livlig utveckling av lamporna
på gasurladdningsprincip. Genom olika tillsatser
(cäsium, rubidium m. fl.) har man sålunda kunnat
åstadkomma variation av färgen på natriumlampans ljus.
Även kvicksilverlampans ljus har man lyckats
modifiera ända till vitt genom ett intressant konstgrepp, i
det att man på glasets insida anbringar
luminescerande ämnen, vilka utgöra en transformator för de
ultravioletta strålarnas omvandling i synbart ljus.
Härigenom vinnes också en ökning av ljusutbytets ekonomi.
På radioteknikens område märkes den ökade
användningen av kortvågskorrespondens. Säkerheten
har i väsentlig grad ökats, ehuru obehagliga
överraskningar genom ändringar i de reflekterande
ioniserade atmosfärskikten icke äro uteslutna.
I fråga om televisionen torde man kunna säga, att
den apparattekniska delen i fråga om sändare och
mottagare är i huvudsak slutgiltigt löst. Svårigheten
för den praktiska användningen ligger däri att
överföringen kräver så omfattande våglängdsområden, att
det inte finns tillräcklig plats i etern härför. Såväl
sändare som mottagare bygga numera på
katodstråleoscillografen (Braun’ska röret). Katodstrålknippets
frihet från tröghet gör det möjligt att uppdriva såväl
linjetal som antal bilder pr sekund till
tillfredsställande höjd. Farnsworth, von Ardenne och
Zworykin äro de ledande namnen. Genom dessas och
f. ö. många andras arbeten har den s. k. elektroniken
och dess praktiska tillämpningar undergått en
våldsam utveckling. Ett viktigt element i denna
utveckling är den s. k. fotokatoden, bestående av en skiva
belagd med ett ljuskänsligt ämne av sådan
beskaffenhet, att varje korn med underliggande element av
skivan bildar en kondensator, vilken vid infallande
belysning uppladdas till ett visst värde. En på plattan
fallande ljusbild kommer att motsvaras av ett
"berglandskap" av elektrisk laddning. När nu en
katodstråle sveper över detta laddade komplex, sker en
utjämning av spänningen, och det uppstår i varje
punkt en sekundär strålning proportionell mot
laddningen i punkten. Detta egendomliga förhållande har
möjliggjort den ideala sändaren för television.
Samma fotokatod liar också utbildats till en
elektronkikare, med vars hjälp för ögat osynliga föremål,
exempelvis i dimma, kunna göras synliga, i det att
fotokatodens av ultraröda strålar uppkomna bild
reproduceras av katodstrålarna på en fluorescensskärm.
Genom elektriska linser (spolar eller
kondensatorplattor) kan kikarens förstoring ändras. Det s. k.
elektronmikroskopet, som jag nämnde om för ett år
sedan, har ytterligare förbättrats. Förstoringen kan
drivas till 25 000-faldig mot storhetsordningen 4 000
i det optiska.
En annan intressant nyhet är Zworykins
elektronmultiplikator, en sorts förstärkare, genom vilken ett
strålknippe (exempelvis representerande en bild)
avlänkas att träffa en sekundärkatod, som utsänder
ett starkare knippe, reproducerande det förra, en
procedur, som kan upprepas flera gånger. Härigenom
kunna ursprungligen svaga impulser mångfaldigt
förstärkas — ända upp till 106 ggr.
Av stort intresse är G. C. Southworth’s lyckade
experiment med hyperfrekventa vågor. Man talar
om ultrakorta vågor inom området 30—300 megac/s,
däröver mikrovågor samt slutligen hyperfrekventa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
