Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 19 dec. 1936 - Tekniken 1936, av Axel F. Enström - Ingenjörernas dag i Falun, av T. Q.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vågor, dvs. av storleksordningen 3 000 megacykler/s.
S:s experiment gå ut på överföring från en plats till
annan av dylik hyperfrekvent strålning. I motsats
till vanlig elektrisk strålning, som följer yttre
ytskiktet av en ledare, försiggår här fortplantningen
inuti ett ämne med hög dielektricitetskonstant,
exempelvis en god isolator eller luft. Vid
transmissionen omges detta dielektrikum med en cylinder av
ledande materiel, vanligtvis koppar, och överföringen
sker i luften eller dielektrikum inuti denna
kopparcylinder på samma sätt som ljudvågor kunna ledas i
en trumma. Användningen av denna upptäckt
ligger ännu i vida fältet, möjligen kan densamma
komma ifråga vid televisionstransmission, ehuru även
detta är mycket problematiskt.
I Sverige utvecklades katodstråleoscillografen på
ett tidigt stadium till ett pålitligt
finmätningsinstrument av professor H. Norinder. Vid institutet för
högspänningsforskning i Uppsala har med detta
hjälpmedel uppnåtts nya resultat. Sålunda ha omfattande
mätningar företagits rörande atmosfäriska
radiostörningar (25 000 st.). Dessa störningars
variationsnatur har klarlagts ävensom deras samband med
åskväder, undersökningar som väckt uppmärksamhet i
den internationella fackpressen. Blixtens
urladdningsegenskaper ha undersökts med nya metoder
(ramantenner i kombination med förstärkare och
katodstråleoscillograf). På grundval av den så vunna
kunskapen om variationsförloppen har det blivit
möjligt att laboratoriemässigt reproducera fenomenet
samt att studera verkan av åskledare,
överspänningsskydd o. d. Slutligen ha de indirekta
blixtöverspänningarna varit föremål för observation, i det man
lyckats mäta samtidigt variationerna i blixtströmmen
och verkningarna i en högspänningsledning (icke
direkt träffad av blixten). Högsta amplituden befanns
vara 170 000 voit.
Nya förbättrade konstruktionsmaterial framträda i
rask följd. Materialkunskapen vidgas jämväl. På
gjutjärnsområdet beteckna Hanemanns nyligen framlagda
undersökning ett betydande framsteg mot ökad insikt
om detta materials egenskaper och framställning.
Ett intressant hjälpmedel vid studiet av
spänningsfördelningen i konstruktioner utgör numera
polarisationspolitiken. De ultrakorta ljudvågorna ha kommit
till användning för materialprovning (liksom i ett
flertal andra sammanhang såsom inom kolloidalkemien
för högdispersa system, avgasning av vätskor m. m.)
Av legerade stål hava nya varianter framkommit
med förbättrad motståndskraft mot angrepp av olika
agensier. En intressant legering "Fernico"
(järn-nickel-cobolt) har samma utvidgningskoefficient som
glas och lämpar sig därför utmärkt till
gitterrörkonstruktioner o. d. Permanenta magneter av stor
styrka har man tidigare gjort av legeringar med krom
eller wolfram och tillsats av cobolt. Numera har man
funnit andra material med överlägsna egenskaper,
som icke innehålla järn, t. e. "Alnico" (alumin, nickel,
cobolt). Denna metall har en exceptionell
koercitivkraft och förlorar ej sin magnetism ens vid våldsam
behandling med värme och vibrationer.
Metallen zink har upplevt en renässans sedan man
lärt sig framställa den i mycket rent tillstånd.
Metallen lithium har liksom tidigare beryllium
funnit användning som legeringsmetall bl. a. för
framställning av en hård lättmetall (skleron). Av
intresse är också att metallen niob gjort sitt intåg på
det tekniska planet i och med att givande
naturtillgångar upptäckts (i Afrika). Den synes närmast
vara ägnad att vid tillsats till kromnickelstål
förhindra s. k. interkristallin korrosion.
Den tyska maskinindustrien har satt i gång med
en tillverkning av traktorer och jordbruksmaskiner i
små enheter och av förenklad typ, avsedda för det
mindre jordbrukets mekanisering, en utvecklingslinje
som förtjänar att närmare studeras. Den tyska
bilindustrien är stadd i kraftig uppgång med stark
betoning på småvagnar. Inbyggnad av gummifjädrande
element är ett starkt framträdande drag. Av intresse
är att framhjulsdriften synes vinna terräng.
Dieselmotorernas framsteg har förut berörts.
Den svenska verktygsmaskinindustrien har visat
en glädjande livskraft och framkommit med nya
moderna maskintyper.
Inom såväl den metallurgiska industrien som
verkstadsindustrien ha de elektriska ugnarnas segertåg
gått vidare. Högfrekvensugnen bygges numera med
ända upp till 8 tons kapacitet. Ajax-Wyatt ugnen
har förbättrats och dess användningsområde vidgats
till smältning jämväl av zink och koppar. En
karbidugn av stora dimensioner (15 000 kW) och dock
med goda elektriska egenskaper är den
Miquel-Perron’ska konstruktionen. Glödgningsugnarna ha
fullkomnats konstruktivt och bragts till en hög grad
av precision medelst finregleringsanordningar. De
torde numera vara oumbärliga i fråga om behandling
av metaller med kvalitetspretentioner. Deras
utbildning lämpar sig också väl för inlänkande i en
"flytande" produktionsprocess.
Aluminsmältugnens kapacitet har ökats och
uppdrivits till 20 000 amp.
Vid värmebehandling av ömtåliga stålsorter,
legeringar av olika slag, koppar etc. är det ofta
nödvändigt att fylla ugnsrummet med en indifferent
skyddsgas. En dylik gas får ej innehålla syre, vattenånga
eller svavelsyrlighet. Den kan framställas genom
förbränning av vanlig stadsgas med bestämd mängd
luft. Efter brännkammaren ha gaserna att passera
en kylanordning för kvarhållandet av
svavelsyrlighet och vattenånga samt därefter eventuellt ett
torktorn med kiselgel. Dylik skyddsgas har börjat
användas i Amerika.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
