- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Automobil- och motorteknik /
15

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Automobil- och Motorteknik

fulla längden arbetas med ali iver. Under den varmare
delen av äret äro också bortåt 400 000 man i arbete pä
desamma. Man ser tydligt att autostraderna påverkat
konstruktionerna i olika avseenden. Omnibusschassierna
ha vuxit ut högst avsevärt, och det är ej längre sällsynt
att se sådana på ända till 16 meters längd.

Flata motorer ha under de senaste åren arbetat sig
fram. Krupp var inne på denna konstruktion redan för
flera år sedan och likaså NAG, som då använde motorn
för personbilar. En liknande motor för personvagnar
har också Stoewer i år framställt. Nämnas må i detta
sammanhang att ett par motorer också ha oljekylning.

Bland motornyheterna falla mest i ögonen några
nybyggda dieselmotorer med liggande cylindrar på upptill
300 à 350 hkr effekt samt några motorer (t. e. M. A. N.
och Maybach), vilka utrustats med Buchi-Brown-Boveris
avgasdrivna kompressorer för förkomprimering.

På ett undantag när ("Vomags" liggande åtta) liava
samtliga flata motorer mitt emot varandra liggande
cylindrar. Den lilla Kruppmotorn på 60 hkr är luftkyld.
De övriga, som samtliga äro vattenkylda, äro på 150 à
200 hkr utom Henschel & Sons, vilken bromsar 300 hkr.
En åtminstone till det yttre mycket tilltalande flat
motor är Magirus-motorn på 150 hkr. Den stora
utrymmesbesparingen vid användning av en dylik liggande
motor åskådliggöres av att Magirus-motorn kan inbyggas
i chassiet och under lastflaket å en lastbil. Den nya
motorn har 12 cylindrar med 95 mm diam. och 125 mm slag.
Normala varvtalet per min är 2 000 och
kompressionsför-liållandet 19,5. Motorns vikt inkl. svänghjul, generator
och startmotor är 840 kg, dvs. 5,0 kg per hkr — som
synes en ganska ringa vikt för en dieselmotor.

Ett annat exempel på användning av motor med
liggande cylindrar visar Henschel med ett chassi med
motor, avsett för "autostrada"-buss med en hast. av 120
km pr tim. Motorn är inbyggd längst fram under de
uppåtböjda chassiramarna rätt under förarsitsen.

Ävenledes torde få nämnas en av "Vomag" utställd
modell å 4-axlig, 16,25 m lång expressbuss med längst
baktill placerad 12-cylindrig liggande motor på 350 hkr.
Cylinderdimensionerna äro 140 mm diam. och 190 mm
slag. Antalet varv per min. 1 500.

Beträffande kompressorerna hänvisas till uppsatsen

angående 1935 års dieselvagnar i marsnumret av
Mekanik.

Rörande olika konstruktioner må nämnas, att det
gamla ramsystemet med två längsgående sidobalkar och
ett antal tvärstag nu synas vara på väg att få vika för
en "centralram" av något slag. I vissa fall har man
dock icke vågat att taga steget helt ut, dvs. låta en enda
fyrkantig eller rund mycket grov balk ersätta både
långs-gående och tvärgående balkar, utan man har nöjt sig med
att så att säga sammanföra sidobalkarna till en mer eller
mindre X-formad anordning. Detta system förekommer
hos ett par tre firmor, bl. a. hos Mercedes och Hansa.
En enda balk har dock Audi, Wanderer och Stoewer.

leke alltid göras balkarna av U-järn, utan man
använder ibland stålrör, vilka giva lägre vikt.

Den individuella fjädringen går kraftigt framåt. Snart
sagt alla personvagnar äro numera försedda med sådan.
Ännu förekommer individuell fjädring sällan annat än
på personbilar, men vissa fabrikanter börja nu att
använda dem även på lastvagnar.

Även baktili börjar man nu att i allt större
utsträckning få individuell fjädring.

Vad bromsarna angår har även i Tyskland det
hydrauliska systemet helt slagit igenom, och detta gäller även
om lastvagnar och omnibussar. Vad särskilt större
lastvagnar beträffar använder man dock pneumatiska
bromsar, och Kuntz-Knorr-bromsarna äro här de
förhärskande.

De ansatser, som gjordes i Tyskland redan för en del
år sedan att få fram mer eller mindre automatiska
växellådor, har icke krönts med framgång. Den gamla vanliga
konstruktionen — visserligen med en hel del finesser och
precisionsarbete utan like — är alltjämt förhärskande.
Detta hindrar dock icke att man fortfarande arbetar pä
framställandet av nyheter, och den stora "Zahnradfabrik
Friedrichhafen" visade i år två nya typer, därav en med
elektrisk växling. En ny växlingsanordning visade
också Hanomag. Den svenska Lysholm—Smith
hydrauliska växellådan tillverkas i Tyskland av Krupp och har
fått rätt betydande användning.

Karosserierna voro i mycket stor utsträckning av
strömlinjeform, men för vissa typer bibehållas dock de
gamla formerna.

Automobil- och motortekniska kommitténs
årsberättelse för år 1935.

Kommittén har bestått av följande medlemmar:

Kommerserådet Axel F. Enström, ordf., civilingenjör
N. Gustafsson, v. ordf., direktör A. Gabrielsson, direktör
E. Höglund, professor E. Hubendick, civilingenjör C. A.
Jacobsson, civilingenjör V. Kellberg, direktör Gustaf
Larsson, direktör G. Lindmark, civilingenjör E.
Lundeberg, kapten N. von Matern, docent E. Norlin, 1.
byråingenjör E. Nothin och kapten R. von Segebaden, den
senare invald vid avdelningens för Mekanik sammanträde
den 19 oktober 1935. Som sekreterare har B.
Grandin-son fungerat.

Den samlade kommittén har hållit två ordinarie
sammanträden under året, samt dessutom arbetat genom
sitt arbetsutskott, vilket hållit ett antal sammanträden.
Dess medlemmar har varit: Gustafsson, ordf.,
Hubendick, Jacobsson, Kellberg, Larsson, von Matern, Norlin
och sekreteraren.

I början av året behandlade kommittén
Finansdepartementets förslag till beskattning av brännoljor avsedda

för drift av motorfordon. Arbetsutskottet uppställde
yttrande, vilket behandlades av kommittén och i vanlig
ordning överlämnades till styrelsen för Mekanik för
vidarebefordran. Riksdagen beslöt sedermera att låta
beskattningen anstå till den 1 jan. 1937 i överensstämmelse med
den av kommittén uttalade önskan.

Kommittén har utarbetat normer för smörjoljor
avsedda till förbränningsmotorer, växellådor och bakaxlar.
Grundstommen till dessa voro föremål för
diskussionsmöte den 27 febr., vartill inbjudits representanter för
producenter såväl som konsumenter. Normförslag
publicerades först i Teknisk tidskrift, fackavd. för
Automobil- och motorteknik i juli-numret, samt senare efter en
del kompletteringar i Sv. tekn.-fören. handlingar nr 2i87,
i vilken form det behandlades vid sammanträde med
avd. för Mekanik den 19 nov. En del synpunkter
framfördes härvid från olika håll och avd. beslöt antaga det
framlagda förslaget, men uppdrog åt arbetsutskottet att
företaga vissa ändringar samt därefter utgiva normer-

21 mars 1936

15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:33:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936am/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free