Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
y
// o - -»-X
Fig. 2.
/ ’
///
) c’ > III
x lör i =• a
Fig. 3. O’ svarar mot fullbelastning, 0" svarar mot mellanbelastning,
0"’ svarar mot tomgång.
Minsta bränsleförbrukning erhålles för q>’max dvs.
för tangeringspunkten mellan kurvan och en tangent
från 0’.
Trottellägets inflytande.
För olika trottellägen gälla olika ß-värden och
därmed olika S-värden. Detta har till följd att
diagrammet krymper och växer i vertikal led. Man kan
emellertid i stället tänka sig kurvan ligga fast men
cskalan för y variera med trottelläget eller egentligen
med tryck och temperatur i insugningsröret, fig. 3.
För varje sådant värde finns då ett visst värde av
(V — V’) dvs. ett visst mått 0—0’ i diagrammet. Vid
minskande trottelarea kommer på grund av skalans
förändring sålunda 0’-linjen att lyftas tills den vid
tomgång blir en horisontell tangent till kurvan, vilket
värde i figuren betecknas med 0"’. Härvid ha vi
antagit konstant varvtal.
Vi kunna nu draga två betydelsefulla slutsatser:
Blandningsförhållandet för maximieffekt hos motorn
förblir konstant för olika trottellägen. Detta
bland-ningsförhållande måste alltid vara större än det
reaktionsekvivalenta, emedan kurvans högra asymptot
lutar mindre mot æ-axeln än den vänstra. Detta
blandningsförhållande bör ha högre värde ju sämre
motorn är, emedan stort ^4-värde betyder lägre kurva
med maximum längre åt höger. Det
blandningsförhållande, som motsvarar bästa bränsleekonomi,
ligger vid full trottelarea vid ett värde motsvarande
kraftig bränslebrist. Vid minskande trottelarea
höjes 0’ och tangenten från 0’ kommer att tangera
kurvan längre och längre åt höger ju mer 0’
höjes. Det reaktionsekvivalenta blandningsförhållandet
överskrides och då slutligen 0’ kommer i höjd med
ymax dvs. i tomgång erhålles lägsta
bränsleförbrukning vid det blandningeförhållande, som ger största
effekt. Dessa eaker äro ju också empiriskt
bekräftade.
Varvtalets inflytande.
Emedan olika varvtal i stort sett endast innebära
ett snabbare upprepande av processerna och
diagrammet gäller för en enstaka process, bör
blandningsförhållandet för en viss egenskap hos motorn t. e.
för bästa bränsleekonomi förbli detsamma oberoende
av varvtalet. Emellertid ökas ju motorns inre
motstånd något i verkligheten med ökande varvtal,
emedan accelerationskrafterna öka med varvtalets
kvadrat. Sålunda kommer 0’ att höjas något vid
höjning av varvtalet, vilket för med sig att
blandningsförhållandet för bästa bränsleekonomi kommer att
vara något högre vid stor hastighet än vid låg.
Givetvis måste man även vid höga varvtal räkna
med att en strypning inträffar, vilket har samma
inverkan som ett sänkt trottelläge. Vidare har
varvtalet inflytande i enlighet med senare
behandlade omständigheter.
Korrektion för indikatordiagrammets deformation.
Vi ha tidigare sagt, att det ursprungligen
beräknade y-värdet kunde sägas vara lika med motorns
vridande moment i en viss skala. Härvid
förutsattes att indikatordiagrammet var schematiserat
bl. a. så, att förbränningen skedde uteslutande vid
konstant volym. Detta motsvarar ju icke
verkligheten. Särskilt när blandningen blir för fattig
eller för rik, utdrages ju förbränningslinjen över en
längre kolvväg. Därvid minskas ju verkningsgraden.
Den verkliga effektkurvan kommer således ått ligga
under hyperbeln och att vara mer fallande åt
ändarna, vilket principiellt visas i fig. 4.
Men förbränningslinjens lutning är även beroende
av varvtalet. Förbränningsliastigheten ökas
visserligen med ökat varvtal på grund av don ökade
turbulensen, men ökningen sker icke proportionellt mot
varvtalsökningen, och särskilt vid mycket höga
varvtal faller förbränningslinjen ut, varför
verkningsgraden sjunker och effektkurvan blir lägre så som
visas i fig. 5. Detta har till följd att
blandningsförhållandet för bästa bränsleekonomi kommer att
stiga med ökat varvtal och att stegringen blir särskilt
märkbar vid mycket höga varvtal. Denna stegring
Fig. 4.
Fig. 6.
20
16 maj 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
