- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Bergsvetenskap /
7

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Berg svetenskap

tisk pyroxenit. Stupningen är brant och synes närma
sig 90°.

Serpentinerna inom Mount Cormack-regionen, som
ligger något öster om den sistnämnda lokalen, men
även den i de centrala delarna av Newfoundland, synas
vara av en annan karaktär. De stupa enligt uppgift
av Murray åt väster. Liggande sidan utgöres av
mörka skiffrar och hängande sidan av en serie
kvartsrika skiffrar med mellanlagringar av kvartsit och diorit.

Den geologiska åldern hos det östra serpentinbältet
är osäker. De sedimentära bergarter inom vilka det
uppträder i närheten av floden och sjön Gander äro av
tidig paleozoisk ålder.

Det västra serpentinbältet, som understundom
uppvisar en bredd av 10 engelska mil, sträcker sig med
undantag för vissa avbrott över en längd av nära 65
engelska mil parallellt med och i närheten av
Newfoundlands västkust mellan vikarna Port au Port i
söder och Bonne i norr. Detta bälte bildar en
bergskedja med en medelhöjd över havet av 2 000 engelska
fot och består huvudsakligen av fyra intrusioner, vilka
konkordant injicierats i olika horisonter i en’ serie
av veckade sedimentära och magmatiska bergarter
antagligen av ordovicisk ålder. Söder om Bay of Islands,
som delar det västra serpentinbältet i två ungefär lika
långa delar, består den östligaste delen,
Blow-me-down-området, av ett pseudo-stratifierat komplex, upptagande
en stor zon av olika typer vid bergskedjans fot följd av
mera sura bergarter mot toppen. Både intrusiven
och de sedimentära bergarterna ha en västlig stupning
inom detta område.

Norr om Bay of Islands bestå de understa delarna av
de ultrabasiska bergarterna, som bilda själva
bergskedjan, av peridotiter, som stupa åt väster.

Såsom framgår av kartan, fig. 1, finns dessutom stora
areor av serpentiner på östra sidan av Newfoundlands
norra halvö vid Hare Bay. Dessa stupa åt öster. Även
mellan White Bay och Notre Dame Bay uppträda
serpentiner. På dessa sistnämnda platser, som ännu ej
varit föremål för närmare geologiska undersökningar,
har man hittills ej kunnat påvisa någon förekomst av
kromit.

Kromitförekomster inom dat östra serpentinbältet.

1. Shoal Pond. (Nr 1 på kartan.)

Kromitförekomsterna vid Shoal Pond äro belägna en
och en halv engelsk mil söder om den sydöstra armen
av Rocky Bay, benämnt Sir Charles Hamiltons Sound,
på Newfoundlands nordöstra kust. Närmaste stad är
Carmanville. Rocky Bay är isbelagd från januari till
maj. Skeppning kan äga rum från en av de yttersta
öarna i viken.

Alla hittills funna kromitkoncentrationer inom detta
område gå alla i dagen på Chrome Hill, en linsformad
höjd bestående av serpentiniserad dunit, vars topp
ligger 150 engelska fot över vattenytan i Shoal Pond.

Kromiten uppträder inom området på följande tre
sätt:

A. Impregnationer av kromit utgörande i medeltal
mindre än 10 % av den serpentiniserade bergart, i
vilken de uppträda. Chrome Hill och hela
serpentinbandet har denna genomsnittliga sammansättning.
Kro-mitinnehållet är här endast obetydligt mera än i den
normala dunitiska bergartstypen.

B. Linser av insprängd kromit, i vilka mineralet
kromit utgör ända upp till ca 40 % och serpentin
resten. Den största linsen av denna typ ligger på
sydvästsidan av Chrome Hill och har en mäktighet av 7 fot
och en längd av 40 fot samt stupar 40 grader åt
nordväst. Kromitinnehållet i denna lins varierar mellan
10—20 %.

C. Linser av nästan ren kromit i serpentiniserad
dunit. Maximala tjockleken på dessa linser uppgår till
10 tum och längden endast till några få fot. Ungefär
50 sådana små linser synas på Chrome Hill. De följa
i allmänhet strykningen hos det centrala
serpentinbandet.

illustration placeholder
Fig. 1. Karta över Newfoundland visande kromitförekomster (markerade

med siffror) och serpentinbälten (markerade svart). De med svart

markerade områdena hålla serpentin, peridotit, pyroxenit, gabbro etc.

Kromitförekomsterna äro: 1) Shoal Pond, 2) Burnt Hill, 3) Mount Cormack,

4) Stowbridge, 5) Blow-me-down, 6) Bluff Head, 7) Chrome Point.



Genom mikroskopiska undersökningar har
konstaterats att kromiten bildar allotriomorft kantiga till
rundade korn, vilka ha djupbrun färg. Korndiametrarna gä
upp till 4 mm. Både i derb form och i insprängda
korn genomträngas kromitkristallerna av små gångar
av serpentin. I enstaka fall finns oomvandlade korn
av olivin, såsom inneslutningar i kromitkristallerna, men
praktiskt taget är ali olivin omvandlad till serpentin.

Hittills ha på Chrome Hill avsänkts 6 schakt och
utförts fyra skärpningar samt bortgrävts lösa
avlagringar. Ingen malm har ännu skeppats. Flera ton
ut-skrädd krommalm finns lagrad i högar.
Anrikningsförsök ha visat att ett rågods hållande 14,34 % Cr2C>3 kan
anrikas till 44,22 % Cr2C>3.
2. Burnt Hill. (Nr 2 på kartan.)

Detta område är beläget vid floden Ganders källor i
södra delarna av det centrala Newfoundland, ungefär
5 engelska mil nordost om Burnt Hill. Närmaste hamn
är Conne River vid Baie d’Espoir. Under vårfloden
och vid starkare regnperioder kan man härifrån komma
dessa förekomster så nära med små transportbåtar att
man endast behöver färdas 5 engelska mil till lands.
Berggrundsblottningarna äro fåtaliga beroende på
is-tidsavlagringarnas stora utbredning.

Två distinkta typer av kromit finnas här.

A. Linser av kromit insprängd i serpentin,
huvudsakligen på västra sidan av floden Gander.

B. Klumpar av derb kromit i serpentin, där
kromiten endast håller några få procent andra mineral,
uppträdande på östra sidan om floden Gander.

Strykning och stupning hos kromitlinserna och
klumparna förete stor variation inom detta område.

Den insprängda kromiten bildar rundade korn med
tendens till egen kristallform av upp till 2 mm
diameter. De ligga i serpentin, som håller något kalcit
och sparsamt kromhaltig klorit. Den derba typen av
kromiten har grov kornformig struktur och innehåller
endast ringa föroreningar av serpentin, kalcit, plagio-

14 nov. 1936

7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936b/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free