Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
BERGSVETENSKAP
redaktör: ERNST J. A. ROTHELIUS
INNEHÅLL: Några iakttagelser från en resa i östra Frankrikes järnmalmsdistrikt, av professor Gust. G. Bring.
— Världens djupaste borrhål. — Föreningsmeddelanden.
Några iakttagelser från en resa i östra Frankrikes
järnmalmsdistrikt.
Av professor GUST. G. BRING.
(Forts. fr. sid. 11.)
Brytningsmetoder.
Vid beskrivning av brytningsmetoderna inom
mi-netteområdena nöjer man sig i regel med att
karakterisera dem som pelarbrytning, varvid pelarna
antingen utbrytas eller man kvarlämnar ett viset antal
som stöd för flötsens hängande eller tak. Man får
härav lätt den uppfattningen att brytningsmetoderna
äro väl standardiserade. Detta är emellertid endast
delvis riktigt. Tillvägagångssättet varierar i vissa
avseenden med
flöt-sernas mäktighet,
takets fasthet m. m.
Av denna anledning
skall i det följande
ett försök göras till
en något utförligare
beskrivning av
metoderna än som är
vanligt.
Sedan schakt
drivits, vanligast på
lägsta punkten i en
koncession, drivas
huvudutfraktsorter i
flötsen uppför
stupningen samt
horisontala huvudorter
vinkelrätt emot eller
med någon viss
vinkel mot de förra
(fig. 6).
Fyndigheten indelas därpå
i stora
brytningsområden, block (fr.
ilots = kvarter) eller
stora pelare, förr
200 X 200 m,
numera mindre. I
dessa stora block
indrivas breda orter eller
3—6,5 m bredd. Avståndet mellan dessa
sinsemellan parallella arbetsrum avpassas så, att pelarna
mellan desamma få en bredd av 10 till 15 m.
Närmast den ort, där arbetsrummen (fr. chantiers)
påhuggas, göras rummen smala eller med vanlig
ortbredd (2—3 m) till en längd av ca 5 m från den ort
där påhugget skett. Detta för att en tillräckligt stark
pelare skall erhållas mot orten. Mot övriga orter
runt brytningsområdet eller blocket lämnas likaledes
skyddspelare av 15—20 m bredd. Fig. 7, som lånats
från Höök (2), ger en god bild av detta
tillrednings-sätt. Fig. 8 visar ett äldre förfaringssätt utan
denna indelning och med arbetsrummens
strossar mötande varandra utan någon
mellanliggande pelare. Denna arbetsmetod anses
numera föråldrad och övergives allt mera. Vid
SA-a/a
om man så vill
smala arbetsrum av
Fig. G. Transportorter i minettegruvorna med
lin-uttrakt
0 10 tff JO
Fig. 7. Pelarbrytning av minetter, nyare metod.
12 dec. 1936. häfte 12
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
