Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
Underjordsbrytning vid
Audun-le-Tiche.
(Gruvorna Fer Montrouge och
St. Michel.)
Vid det sydligare belägna
Audun-le-Tiche finnas tvenne koncessioner om
tillsammans 1 546 hektar. Den ena
av koncessionerna (Montrouge) äges
av La société des terres rouges, den
andra av samma firma järnte La société
des Aciéries d’Angleur (St. Michel).
Den järnmalmförande formationen
har en mäktighet av ca 60 m och de
brytvärda flötsernas sammanlagda
mäktighet är 6—18 m.
Trakten omkring Audun le Tiche
innehåller i regel alla de tidigare
nämnda järnmalmsflötserna (se fig. 3)
och därför drivas
undersökningsarbetena mycket energiskt. Då den grå flötsen är den
uthålligaste, drives i denna ett nät av
undersöknings-orter, som ligga flera hundra meter före själva
brytningsområdena. Från dessa orter göras lodräta
borrhål för undersökning av övriga flötser, ungefär ett
borrhål pr hektar. Så snart man funnit en
överliggande flöts av den beskaffenhet och mäktighet, att
den kan anses brytvärd, tillgodogöres den så fort som
möjligt. Man känner för närvarande följande
brytvärda flötser vid Audun-le-Tiche:
pig. Brytvärd area Mäktighet Järnhalt
r’°’’8 hektar m % Fe
Kalkiga:
Röda ............310 4.9—9.2 24—30
Gula ............396 3,9—5.7 22—30
Grå ..............1 280 1,7—7.0 22—34
Kiselsyrehaltiga:
Bruna ..........1 020 2,0—3,7 32—40
Svarta ..........330 2,2—4,4 32—37
Gröna ..........200 1,8—3,0 32—34
Brytningsmetoden är den vanliga med
pelarbryt-ning. Pelarna utbrytas på det äldre sättet med sned
front (fr. fronts décalés), men man gör för
närvarande tillredningsarbeten för brytning med ’’fronts
alignés". Borrningen sker med självroterande
ham-marborrmaskiner med utvändig gänga å stålet
(spiralstål). Även elektriska borrmaskiner finnas.
Borrhålens djup var ca 2,0 m och endast en borrpost fanns
till varje maskin. Berget är lättborrat. En arbetare
skötte upp till 3 borrmaskiner samtidigt. Maskinen
lades upp i en skena, som fästs i ett grunt borrhål
strax under det blivande borrhålet. Frammatning och
omvridning var automatisk. Intet spolvatten
användes. Borrmjölet var mycket grovt, varför ingen
dämning förekom. Det packades i papperscylindrar och
användes som förladdning. Sprängämne var flytande
syre (ca 0,5 kg pr ton).
Lastningen gjordes med 8 st. Conway och 2 st.
Thew maskiner. De förra voro monterade på hjul
samt löpte på samma spår som vagnarna (5 ton last).
Bredden på arbetsrummen, där Conway användes,
var 5 m. Kapacitet: 150—175 ton pr skift, maximum
300 ton.
Thewmaskinen var försedd med larvfötter. Den
arbetade i rum med 6,5 in bredd. Kapacitet 300—350
ton pr skift. På sidan om lastmaskinen löpte spår
Fig. 23. Centralen för flytande syre i Briey, interiör.
för vagnar. Dessa manövrerades med 4 tons
elektriska lok matade med kabel på tidigare beskrivet
sätt. För att lastmaskinerna skola få tillräcklig
kvantitet att lasta betjänar var och en 4—15
arbetsrum.
Utfrakten sker med elektriska lok (500 voit
likström). Tvenne kvicksilveromformare för 1 800 och
1 000 kW funnos under jord. Likaledes fanns under
jord kompressorcentral för 217 m3 fri luft pr min.,
7 atö.
De elektriska loken (16—19 ton) matas med trolley
120—140 hkr. Malmen går ut i dagen genom 3 st.
stoliar med dubbla spår och gruvan har en kapacitet
av 9 000 ton pr dag. En mindre del av malmen
uppfordras genom schakt. Schakten i
Briey-bassinen utföras vanligen (2 st. pr gruvfält) som
tvillingschakt med en uppfordringskapacitet av 1
mill. ton pr år.
Vattenfrågan är i regel besvärlig i
minette-gruvorna, där ej vattnet kan avrinna direkt genom
stoilar. Om rasen genombryta den överliggande
glimmerrika märgeln, som är vattentät, kunna svåra
vattenflöden inträffa (upp till 100 m® min.), som
dock i regel äro kortvariga. För vissa gruvor är
medelvattenmängden 10 m:l pr ton malm. Man möter
dessa svårigheter som redan framhållits genom att
skona taken genom kvarsättande av pelare, genom
stora vattenmagasin och kraftiga pumpar. Vid
Audun-le-Tiche föreföll gruvan alldeles torr, men
pumpar funnos installerade för sammanlagt 71 m:’
pr min. Pumpstationen var så inrättad, att
pumparna arbetade även om gruvan var översvämmad.
Uppfordringshöjd var 90 m.
Brytningen är 2,5 mill. ton pr år och bolagets
malmreserver gå upp till ca 170 mill. ton, varav ca
hälften kalkig malm. Malmen går till bolagets
järnverk i Audun samt tre hyttor i Luxemburg vid Escli
och Belval.
Centralen för framställning av flytande syre i Briey.
Sedan användning av flytande syre som
sprängämne blivit allmän i minettegruvorna, bildades en
sammanslutning av flera gruvbolag för gemensam
tillverkning härav. År 1932 bildades sålunda Société
Socoxyl, som sedan överlåtit tillverkningen till ett
särskilt bolag, Société L’Air liquide. Detta igång-
14 mars 1936
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
