Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 24. Luftkompressor för flytande syre.
satte tillverkningen i en nybyggd anläggning i Briey
under år 1933. Den är avsedd att innehålla fyra
grupper maskinaggregat vardera med en kapacitet
av 300 liter syre pr timme. För närvarande äro
två dylika aggregat inbyggda, vars kapacitet vid
förf:s besök uppgavs till 285 kg/tim pr styck.
Luften befrias först från vatten med
natrium-liydroxid i styckeform och därpå från kolsyra med
den erhållna natronluten. Den komprimeras därpå
i 5 steg till 150 atö och avkyles i ett system av
kylare enligt motströmsprincip. Kylmediet är
flytande kväve. Fig. 23 visar interiör av centralen
med kompressorerna och fig. 24 är sektion av en
dylik. Fig. 25 visar kylarna.
Det färdiga syret håller 99,5 % 02. Det inpumpas
i transporttankarna, som givetvis måste tillåta det
avdunstade syrets bortgång. Detta sker genom
kylrör, som äro inlagda i behållarnas isoleringsskikt.
Rymden är 8 m3 och syreförlusten pr tim uppgavs
till 0,09 % av tankens innehåll. Fig. 26 och 27 visa
behållarnas utseende. De fraktas på lastbil eller spe-
cialbyggda järnvägsvagnar till
gruvorna, där de tömmas på
mindre behållare, vari
patronerna doppas före användningen.
Patronerna göras av träfibrer
med en ringa mängd av
inblandat metalliskt aluminium. En
patron absorberar 2,5 gånger sin
vikt syre. Effekten av 1 1 syre
(4 patroner) uppgavs vara lika
med effekten av 1 kg bergkrut.
Kostnaden av syret beräknades
till 2,60 fr. pr 1. under det att
svartkrutet kostar fr. 3,60 pr kg.
Kraftåtgången är 0,85 kWh pr kg syre och
förbrukningen av natriumhydroxid 6 gr pr kg syre.
Kompressorernas motorer voro vardera på 368 kW.
Konsumtionen var 1934 ca 6 millioner kg mot 3,37
millioner i Lorraine 1926. Samtidigt har
konsumtionen av andra sprängämnen gått ned från 4 till ca 1
million kg.
Järnmalmsproduktionen i Lorraine.
År 1880 var järnmalmsproduktionen i franska
Lorraine endast 1,66 mill. ton som framgår av
tabell III. År 1913 hade den stigit till det 12-dubbla
eller 20 mill. ton. Genom tyska Lothringens
övergång till Frankrike i Versaillesfreden fördubblades
järnmalmsbrytningen i det närmaste och Frankrike
är ej blott Europas på järnmalm rikaste land utan
har även den största brytningen. Under 1929, då
konjunkturen var särskilt gynnsam, bröts i Lorraine
48 mill. ton av världens 200 mill. och under den
svåraste krisen (1932), då världsproduktionen var
nere i 75 mill. ton, lämnade Lorraine ensamt
tredjedelen, eller 26,2 mill. ton.
I Sverige var brytningen 1929 11,47 mill. ton eller
något mer än en femtedel av Frankrikes
sammanlagda 50,7 mill. Räknar man emellertid med
malmens järninnehåll blir skillnaden ej så stor.
Järninnehållet i den svenska malmen är nämligen ca 6,8
mill. ton emot ca 15,2 mil. ton i den franska, eller
något mer än dubbelt mot i den svenska brytningen.
Medeljärnhalten i den svenska malmen har då satts
till 59 % Fe, vilket är ungefär riktigt, och till 30 %
Fe i den franska. Den senare siffran kan synas låg,
men man bryter i Lorraine flötser med ända ned till
Fig. 25. Kylare för flytande syre. Fig. 26. Transportkärl för flytande syre.
24 14 mars 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
