Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berg svetenskap
jektionsmikroskop föredragas fasta preparat i
kanadabalsam. Sanden utröres då med en nål innan
balsamlösningen vid indunstningen blir för viskos.
Oftast användes dock någon vätska med lämplig
ljusbrytning (t. e. nitrobensol, anethol) mot vilken
mineralets ljusbrytning för kontrollens skull kan jämföras
under arbetets gång.
Mätningarna utföras i mikroskop eller i
mikroprojektion. För mycket grovt material har vid enstaka
tillfällen även mikrometermått under lupp kommit till
användning. Jag har mycket begagnat mig av ett
litet portabelt Busch-mikroskop, vilket har den
fördelen att det genom tubförlängning låter ställa in
sig på vilken som helst önskvärd förstoring (vanl.
jämnt 50 eller 100 ggr) inom sitt kapacitetsområde. I
stället för vridbart objektbord vrides
mikrometer-okularet så dess skala infaller i den riktning i vilken
varje observation skall göras. Såväl genomfallande
som påfallande belysning användes; det senare för
att kornets form skall kunna klart uppfattas.
Ur sistnämnda synpunkt är givetvis
binokular-mikroskopet att föredraga, vilket lämpligen kan
kombineras med en Abbès ritapparat, på sätt som man
numera mycket använder inom mikropalentologien.
Vid mikroprojiceringen inställes den önskade
förstoringen genom skärmens avstånd från okularet.
Varje uppmätt korn och senare varje uppmätt
synfält avprickas på skärmen, respektive objektglaset, så
att ingen repeterad observation behöver förekomma.
Jag övergår nu till enskildheterna i varje
bestäm-ningssätt.
Forts.
NOTISER
Världsproduktionen av zink 1935. (Enl. Metall und
Erz, 1936, häfte 10, sid. 267.)
Land Ar 1935 ton Januari 1936 ton Februari 1936 ton Mars 3936 ton
Förenta staterna1... 391 370 38 026 32 865 38 540
Kanada och Mexiko 173 095 14 730 11 431 13 771
Amerika ........... 564 465 52 756 44 296 52 311
Australien och Eng-
land ............. 129 620 10 981 10 049 10 722
Asien3 ............ 54 100 4 500 4 500 4 500
Afrika (Rhodesia).. 20 959 1 829 1 697 1 803
Belgien och Holland 197 800 18 800 17 400 18 900
Polen .............. 84 636 7 433 7 000 7 727
Tyskland .......... 124 196 11 276 10 478 10 962
Frankrike ......... 52 087 4 908 4 627 5 032
Spanien ........... 7 647 731 683 731
Jugoslavien och Tjec-
kosloavkien ...... 12 264 977 997 1 033
övriga Europa2 ____ 89 300 7 800 7 500 7 800
Europa utan England 567 930 51 925 48 685 52 185
Världsproduktionen 1 337 074 121 991 109 227 121 521
i Innehåller även av gammalt material erhållen zink. —
2 Delvis uppskattat. — 3 Uppskattat.
E. R—S.
Kalinmtillsats till järn gör järnet härdbart. Enligt
undersökningar av Steuding vid Carnegie Steel Co. giver
K samma härdande egenskaper på järn som C.
Dessutom erhålles genom tillsats av 0,01 % K och ringa
mängder Cr, Cu, ’Si och spår av Mn och Se ett järn med
hög korrosionsbeständighet. E. R—s.
Världsproduktionen av bly 1935. (Enl. Metall und
Erz, 1936, häfte 10, sid. 267.)
Land År 1935 ton Januari 1936 ton Februari 1936 ton Mars 1936 ton
Förenta staterna... 341 688 30 924 29 230 29 197
Mexiko ........... 179 692 19 217 16 748 14 664
Kanada ........... 149 125 12 753 13 017 14 533
övriga Amerika1 .. 18 000 1 600 1 600 1 600
Amerika3 ......... 688 505 64 494 60 595 59 994
Birma ............ 73 216 6 127 6 101 6 101
Övriga Asien2 ..... 35 000 3 000 3 000 3 000
108 216 9127 9 101 9 101
24 708 500 1 476 3 198
Australien ........ 218 089 15 400 15 840 15 005
Spanien .......... 67 567 3 997 4 612 4 2001
Tyskland ......... 122 328 10 414 10 347 10 570
Belgien1 .......... 60 000 5 000 4 500 5 000
Frankrike ........ 5 562 434 7002 7002
Jugoslavien och Ös-
terrike ......... 15 995 1407 1221 8001
övriga Europa1 ... 94 000 8 500 8 300 8 500
Europa ........... 365 452 29 752 29 680 29 770
Världsproduktionen 1 404 970 119 273 116 692 117 068
i Delvis uppskattat. — 2 Uppskattat. — 3
Raffineringsprodukter.
E. R—s.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avd. för Kemi och
bergsvetenskap. Svenska teknologföreningen firade
den 18—20 maj årsmöte och 75-årsjubileum, i vilket
samband sammanträden med underavdelningarna
höllos på skilda lokaler i Stockholm. Avdelningen för
Kemi och bergsvetenskap avhöll sitt sammanträde pä
Jernkontorets hörsal, vid vilket ett hundratal av
avdelningens medlemmar voro närvarande.
Avdelningens ordförande, direktör Karl Sundberg,
öppnade sammanträdet och hälsade de närvarande
välkomna, varvid han särskilt vände sig till avdelningens
seniorer samt till den tyske gästen Stadtrat Professor
P. Waldén från Rostock.
I anledning av dagens betydelse höll ordföranden
en resumé över teknologföreningens och avdelningens
utveckling under föreningens 75-äriga tillvaro. Den
2 mars 1861 kan betraktas som teknologföreningens
födelsedag. Ernst August Wiman samlade då några
kamrater i Teknologiska institutets första avdelning i
en kamratförening, vilken döptes till U. V. S., men
som redan påföljande år ändrade sitt namn till T. I.
Styrelsen bestod till en början av 3 ledamöter och
föreningsmedlemmarna utgjordes av elever vid
Teknologiska institutet ävensom sedermera av frän
detsamma utexaminerade ingenjörer. Intill 1875 arbetade
föreningen på tre sektioner, varvid avdelning 1 bestod
av elever från Teknologiska institutet, avdelning 2 av
relativt nyligen utexaminerade ingenjörer och
avdelning 3 av äldre ingenjörer. Under 1887 ändrades
föreningens namn till Svenska teknologföreningen och
samma år konstituerades de fem första
fackavdelningarna, nämligen elektroteknik, husbyggnadskonst, kemi
och bergsvetenskap, mekanik samt väg- och
vattenbyggnadskonst.
Den nybildade avdelningens för Kemi och
bergsvetenskap första ordförande blev bergsmannen
professor G. Nordenström. Kemisten professor P. Klason,
avdelningens nu näst äldste medlem, blev ordförande
1895. Sedan nämnda år har det nuvarande systemet
14 nov. 1936
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
