Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
kustlandsdistriktet O oin Velebit, som betecknas med
Lika. Samtliga äro bundna vid övre trias. Den
nordligaste förekomsten når man på vägen som från
kustbyn Jablanac för till Otocac på en höjd ö. h. av 1 100
m. Härifrån sträcker sig i sydöstlig riktning i en
längd av omkring 40 km ett band av triasformationer
till trakten av Gospic. På denna sträcka ligger på
berget Debeljak på en höjd av 1 500 m en under
kriget bearbetad bauxitfyndighet. I samma riktning
mot SO följer sedan trakten Grgin Brieg, NW om
Gospic, där bauxitförekomster med en mäktighet av
intill 4 m lära förefinnas. (Kispatic: Bauxite des
kroatischen Karstes und ihre Entøtehung. N. J. f.
M., Beil. Bd. XXXIY, 1912, s. 513—552; Tucan:
Alu-minij i nasi boskiti: Hrvatska Njiva I, nr 7, Zagreb
1917). Mineralets sammansättning torde emellertid
icke vara lämplig för fyndighetens bearbetning.
Ytterligare längre mot SO finnas förekomster
mellan Medak och Raduc. Fortsätter man vidare mot
SO, kommer man till trakten av Gracac vid
LiJca-järnvägen från Zagreb (Agram) till Split (Spalato).
Omkring 4 km SW från Gracac i omedelbar närhet
av Vratce befinner sig en bauxitförekomst av 300 m
längd och 120 m bredd, av vilken följande analyser
föreligga:
MA ....... ____ 54,82 56,09 60.99 51.42 %
SiO.......... , , 12,17 12,22 8,04 16.32 %
FeA ...... . ... 21,38 21,3,6 17,62 17,09 %
Glödförl..... , , 12,14 11,29 11.78 ej best.
Från N och NO om Gracac äro kända några, till
dels rätt stora bauxitförekomster. En dylik är
belägen mellan Bruvno och Rudopolje (icke att förväxla
med järnvägsstationen med samma namn på norra
delen av Li/ca-järnvägen). Den har en
längdutsträckning av 6 km vid en bredd av 0,5 till 1 km.
Kvaliteten framgår av följande analysresultat:
Al.,0,–– 66,02 66,68 53,09 62,79 60,63, 60,53 %
SiÖ...... 6,30 6,3$ 25,15 20,97 9,98 1 0,14 %
Fe2Ö3 ... 14,82 1 5,01 9,25 1,80 1 6,73 1 6,87 %
Glödförl... 12,70 12,71 13.23 14,17 1 2,56 1 2,56 %
Från Manin, NO 0111 Bruvno, till byn Babici
sträcker sig ett bauxitfält över en yta av 1 km2.
Fortsätter man landsvägen, som härifrån leder mot N och
överskrider bergsryggen, påträffar man omedelbart
framför byn Gornji Lapac en mindre bauxitförekomst,
vilket det emellertid enligt föreliggande analysresultat
icke lönar sig att bearbeta.
Slutligen kan inom kustlandet Lika ännu nämnas
en omfattande bauxitförekomst, som är belägen vid
gränsen mot Bosnien vid Skocaj Veliki, SW om
Bi/iac. Enligt uppgift har densamma en längd av
omkring 1 km vid 300 m bredd och en mäktighet av 3 m.
Även här är kvaliteten mindre tillfredsställande.
På den framför nämnda kustlandskap belägna
arkipelagen har mångenstädes påträffats bauxit. Sålunda
på ön Krk (Veglia), där vid Vrbnik (Verbenico)
bearbetning ägt rum under kriget. På samma ö finnes
bauxit i trakten av Stara Baska och Baska samt vid
Sv. Juri. Mellan öarna Krk och den S därom
belägna ön Rab (Arbe) ligger den lilla ön Sv. Grgur
(San Gregorio), där bauxitfyndigheter ävenledes
bearbetats liksom på ön Goli. Enligt uppgift lär bauxit
finnas även på öarna Bab och Pag.
Följer man detta östråk, kommer man till det
dalmatinska fastlandet och påträffar även här bauxit på
talrika områden. Bauxitförekomsterna äro här
belägna inom en zon, som börjar vid Canale della
Mor-lacca och sträcker sig över Obrovac mot trakten av
Knin och kan följas vidare över Drnis mot Sinj.
Inom denna zon förekommer bauxit i form av
oregelbundna linser och skenbart oregelbundet fördelad.
Likväl följa förekomsterna vissa lagar, enär en del
av desamma uppträda vid gränsen för krita- och
eocen-skikten, under det den andra följer
medel-eocena skikt. Man kan sålunda i Dalmatien skilja
mellan bauxiter ur tvenne geologiska, epoker, vilka
även kvalitativt skilja sig från varandra därigenom
att de äldre i regel innehålla större mängder Si02.
En utmärkt orientering om de dalmatinska bauxiterna
lämna följande arbeten: Kerner, Geologie der
Beauxit-lagerstätten des südlichen Teiles der österr.-ungar.
Monarchie. Berg- und Hüttenmänn. Jahrb. LXIV,
Wien 1916, och Beitrag zur Kenntnis der
ostadria-tischen Beauxite, ibid. LXIX/LXX, Wien 1921/1922.
En mindre bauxitförekomst är belägen vid södra
änden av Canale della Morlacca vid Vinjerac (Castel
Venier) och en andra befinner sig mitt emot på
kanalens andra sida vid Seline. En grupp äldre och yngre
bauxiter sträcker sig W om Jesenice till W om
Obrovac. Även O om sistnämnda by, NW om Bilisani,
hava bauxiter av den äldre gruppen påträffats.
Någon närmare kännedom om kvaliteten har icke
vunnits, men åtminstone på några ställen torde den
motsvara fordringarna. Dessutom bör läget av dessa
fyndigheter kunna betecknas såsom ekonomiskt
gynnsamt, enär avståndet till havet icke är alltför stort.
Bauxitförekomsterna i Mellandabnatien hava
noggrant studerats av Waagen under världskriget. Vid
denna tid har trakten kring Drnis varit medelpunkt
för gruvdriften. Norr om nämnda by på berget
Kalun och i dess omgivning har mineralet utvunnits
i stora mängder i dagbrytning. Utbytet uppgick i
Dalmatien till
1915 1916 1917
13 400 83 837 134 780 tons,
därav endast en ringa del på områden utanför Kalun.
Denna fyndighet var emellertid redan i april 1918
nästan uttömd, och Waagen uppskattade den då
ännu kvarvarande delen av huvudförekomsten till
endast omkring 50 000 tons. Genom försöksarbeten
kunde dock inom den närmaste omgivningen blottas
ytterligare omkring tjugo förekomster, där det i
dagen liggande mineralet uppskattades till 300 000
tons, medan den sannolika kvantiteten torde uppgå
till 1,5’ millioner tons.
I och med krigets slut upphörde gruvdriften, men
år 1921 återupptog bolaget Adria Bauxit A.-G.
bearbetningen på syd- och västsluttningarna av berget
Kalun och bröt
1921 1922 1923
1 578 13 689 17 388 tons,
tillsammans 32 655 tons. Samtidigt gjordes
förarbeten på fem ytterligare förekomster i närheten, och
25 fyndigheter, samtliga inom en omkrets av 1 km
från Kalun, undersöktes genom försöksarbeten
beträffande kvantitet och kvalitet. Mäktigheten av dessa
fyndigheter uppskattas till 2 millioner tons. Det
handelsgeografiska läget är för dessa fyndigheters
vidkommande mycket gynnsamt, enär järnvägen
ligger i omedelbar närhet.
8 aug. 1936
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
