- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Bergsvetenskap /
72

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Te kn i sk Ti ds kri ft

Beträffande kvaliteten kunna några analyser
anföras:

A1,03 ......... 50.7 52.1 52,7 57,5 56,7 %

SiÖ„ .......... 5.0 1,6 2.0 0,8 0,5 %

TiO» .......... 2.2 1.8 1,8 3,0 2,5 %

Fe»Ö3 ......... 24.3 23.1 24.0 23,1 24,6 %

Olösligt ....... 5.6 2.6 2,7 1.4 1,3 %

genomsnittligen sålunda 54 % A1203 och 2 % SiO».
Waagen beräknade medelvärdet ur analyser för
omkring 13 000 tons Kahm-bauxit till 54,8 % A1.,03 samt
0,84 % SiO.,. Avgörande betydelse liar även
vattenhalten. vilken i detta fall ställer sig på 18—28 %,
sålunda vida högre än hos fransk bauxit.

Bolaget "L’Aluminium frangais" lät år 1920 genom
experter undersöka Kalun-gruvorna och lämnade
följande utlåtande: "Les beauxites de la region de Kalun
sont de bonne qualité industrielie bien qu’assez
chargées en acide titanique. Dans l’ensemble, la
richesse en alumiue de ces remarquer que la
proportion d’eau combinée est assez forte, de sorte, qiril
serait possible d’améliorer sensiblement la qualité du
mineral par voie de grillage."’ Framhållas måste
emellertid att såsom basis för detta utlåtande tjänade
ett genomsnittsprov av följande sammansättning:

A1.,03 ..........................53,050 %

Siö., ............................1,491 %

TiO» ............................3,183 %

Fe,Ö3 ..........................20,600 %

a q." ..............................21.808 %

Under alla förhållanden bör man anse, att
Kalun-bauxiten tål varje jämförelse med förekomsterna i
södra Frankrike, Indien och Nordamerikas förenta
stater. Om hänsyn tages till genomsnittet av
leveransanalyserna, bör kvaliteten till och med kunna
betecknas såsom avgjort bättre.

Norr om Drnis har Waagen konstaterat ett stora
antal bauxitförekomster, sålunda vid Manoilo, Stanica
Stån, Razvadje, Knezevic, Olklai, Suknovci, Vucipolje
samt på toppen av Protnina Vk. De tillhöra dels den
yngre och dels den äldre bauxiten och besitta därför
även olika sammansättning. Någon beräkning av
mängden har icke utförts, dock torde dessa
fyndigheter först komma i andra rummet, enär avståndet
till järnvägen är tämligen stort.

Ett handelsgeografiskt sett gynnsammare läge
hava förekomsterna S om Drnis på ömse sidor om
A/osec-bergen. På deras västsida liar Waagen i
trakten N om Sv. Trojica till W om Mosec fastställt en
zon, där bauxit förekommer rätt rikligt. Kvaliteten
är emellertid ojämn och en del måste betecknas
såsom oanvändbar. Bäst torde bauxiten vara vid norra
änden av ,1/oseobergskedjan. vilken dessutom ligger
i närheten av järnvägen. Mängden av den
användbara bauxiten torde kunna uppskattas till omkring
90 (XX) till 190 000 tons.

Enligt uppgift har i synnerhet under år 1935
gruvdriften varit mycket intensiv, och bortåt 100 000 tons
bauxit hava skeppats över hamnstaden Sibenik
(Sebenico).

På A/osec-bergens östra sluttning vid landsvägen
mellan Drnis och Sinj, omkring 14 km från
förstnämnda by, har bauxit anträffats vid Ruzic,
Umljano-vic samt slutligen vid Kljake, vilken by blivit känd
därigenom, att mineralet därifrån för första gången

beskrivits och erhållit namnet Kljakit (Breithaupt:
Handbuch der Mineralogie III, 1847, s. 896).

Utförda analyser giva vid handen, att kvaliteten
är mycket god. men några kvantitativa beräkningar
föreligga ännu icke.

Bauxitförekomster finnas även på öarna utanför
Mellandalmatien, dels i inre skärgården på liljan
(XJglian), mitt emot lara, på Pasman och Murtor
(Morter), dels i yttre skärgården på Kaprije (Capri),
Zirje (Zuri), Kurbar (Kurba), Komat (även kallad
Krumarski eller lncoronata) samt Dugt Otok (Lunga).
Kvaliteter och mängder hava icke blivit bestämda.

Enligt Kerner finnes bauxit utmed landsvägen
mellan Drnis och Sinj även vid Ramijane och vid
Medvid på norra sluttningen av Visoka mot Sinj,
samt vid Konjski och Blaca, N om Solin (Salo/ia).
Även längs floden Cetina lära bauxitförekomster
finnas på olika ställen, nämligen vid Kosute, Vedrine
och Caporice saint, vid Strmen dolac, Vrulje, Katuni
och Zezevica.

De utanför Split (Spalato) belägna öarna äro
ävenledes rika på bauxit. På ön Ciovo (Bua) förekommer
bauxiten vid Okrug dolnji mitt emot Trogir, vid
Mil na på ön Brac (Brazza) samt på ön Hvar (Lesina).
På sistnämnda ö finnes bauxit icke allenast i
närheten av huvudorten med samma namn, Hvar, utan
även vid Grabje, Jelsa (Gelsa) och Bogomolje. Dessa
bauxiters användbarhet måste dock ifrågasättas, enär
kiselsyrahalten är mycket hög.

Ytterligare en trakt med rikliga bauxitförekomster
bör omnämnas, nämligen kring Imotski i det inre av
Dalmatien, O om Bio ko v u - m a s si v e t. nära gränsen mot
Bosnien. Ur transportsynpunkt är läget synnerligen
ogynnsamt. Waagen och Kerner hava år 1918
undersökt dessa förekomster och konstaterat, att såväl
äldre som yngre bauxit förekommer i stora mängder,
uppskattningsvis 100 000 tons av den förra och
250 000 tons av den senare. Även kvaliteten torde
vara tillfredsställande.

Slutligen kan beträffande Dalmatien ännu nämnas,
att Kerner försökt att uppskatta de mängder bauxit,
som kunna väntas i medeleocena lager, till omkring
5 millioner tons. Kvantiteten av bauxit från den
äldre eocenperioden undandrager sig beräkningen,
vilket för övrigt är av underordnad betydelse, enär
dessa bauxit.arter för det mesta äro av mindervärdig
beskaffenhet.

Såsom framgår av det föregående, befinna sig
bauxitförekomster i omedelbaT närhet av gränsen
mot Herzegovina och fortsätta givetvis även direkt
in i detta landskap. Från Imotski i riktning mot SO
ligger på ett avstånd àv omkring 20 km byn Ledenci
(Ledinac) samt Cematovic kula, där bauxit
förekommer i stora mängder, men med hög kiselsyrahalt.
Dessa förekomster höra redan till en grupp, vilken
vanligen betecknas efter klostret Siroki brieg,
omkring 8 km NO, och vilken Kerner beskrivit i "Neuer
Beitrag zur Kenntnis der ostadriatischen Beauxite"
(Montan. Rundschau XVIII, Wien 1926). Han
omnämner från omgivningen av ügrovaca-Aa.\en ett
antal betydande förekomster och konstaterar, att dessa
bauxiter härstamnia från övre miocen eller pliocen. och
därför äro av än yngre datum än de yngre dalmatinska
bauxitarterna. Några analyser hava icke blivit kända.
Förövrigt äro dessa förekomsters lägen ur
transportteknisk synpunkt mycket ogynnsamma. (Forts.)

72

8 aug. 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:32:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936b/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free