Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
J BERGSVETENSKAP
Redaktör , ERNST J. A. ROTHELIUS
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFOB E.N I NGE.N
rsmgSE
INNEHALL: Om inflytandet av stålprocessens förlopp på stålets kvalitet, av professor Bo Kalling. — Notiser.
Om inflytandet av stålprocessens förlopp
på stålets kvalitet.
Av professor BO KALLING.1
Ehuru de moderna stålprocesserna äro ungefär lika
gamla som den förening, vars jubileum vi nu fira,
måste vi erkänna, att vår kunskap om
framställningssättets inflytande på det färdiga stålets kvalitet ännu
är i hög grad bristfällig. På sin höjd våga vi uttala,
att vi kunna göra stål av en god kvalitet, däremot
måste vi bekänna, att vi i många fall inte veta
varför kvaliteten i ena fallet är annorlunda än i det
andra. Metallurgiens gamla anor som konst ha
givit denna ett försprång framför vetenskapen, som
ännu icke helt tagits in, om det också undan för
undan i rask takt förminskas. Man tillgriper
fortfarande! gärna det gamla begreppet "body"’, när man
talat-om sådana kvalitetsegenskaper hos stålet, som man
visserligen, åtminstone delvis, behärskar genom att
arbeta efter vissa recept, men vilkas natur ännu är
outforskad. Det torde emellertid icke vara bristande
forskariver, som medfört den metallurgiska
vetenskapens eftersläpning på detta område. Anledningen
är att söka dels i stålhanteringens relativt långt
hunna utveckling, innan ännu någon egentlig
vetenskap existerade, och dels i de stora svårigheter av
olika slag, som möta, då man vill söka tillämpa
kemiska eller fysikaliska lagar på de metallurgiska
processerna. Därtill kommer den mångfald olika
operationer, som stålet måste genomgå, innan det är
färdigt för användning, och vilka var för sig kunna
utöva ett avgörande inflytande på stålets förmåga att
motstå de speciella påkänningar, som det skall
utsättas för. De huvudfaktorer, som bestämma det
färdiga stålets kvalitet, kunna sammanfattas på följande
sätt:
1) Stålbadets kemiska sammansättning före dess
färdigställande i ugnen.
2) Dess halt av icke upplösta föroreningar vid denna
tidpunkt och arten av dessa.
3) Förändringar i ovanstående avseenden genom
desoxidationen och vid stålets tappning i skänk och
kokiller.
4) Stelnings- och avsvalningsförhållanden. Götfel.
5) Stålets värmning och formgivning i värme.
6) „ kallbearbetning.
7) „ värmebehandling.
1 Föredrag: hållet å Kungl, tekniska högskolan den 20
maj 1936 med anledning av Svenska teknologföreningens
7H-årsjubileum.
På grund av alla dessa medbestämmande faktorer
måste försök att på rent empirisk väg draga
slutsatser rörande inflytandet av någon viss av dessa kunna
ge mycket osäkra resultat. Gamla märken lia också
ofta fått vika, sedan man konstaterat, att en förut
förbisedd faktor haft ett kanske avgörande inflytande,
och särskilt gäller detta ju längre tillbaka den
ifrågavarande delprocessen ligger. Det är sålunda icke
förvånande, att sambandet mellan stålprocessernas
förlopp och stålets kvalitet ännu i många avseenden
är outrett. Jag skall emellertid här söka framlägga
några synpunkter på detta samband, som
framkommit genom de senaste forskningarna på detta område,
och skall belysa dessa med resultaten av studiet av
ett antal stålsmältningar.
Innan jag går in på de förändringar i stålets
sammansättning, som ske eller kunna ske under
färsk-ningsprocessen, skall jag med några ord beröra de
ämnen, som kunna finnas i en stålcharge. Därvid
undantagas de vanliga järnledsagarna kisel, mangan,
svavel och fosfor, vilkas ursprung och förhållande
under stålprocessen ju äro relativt väl kända.
Även sådana, ofta oavsiktligt, förekommande
legeringsbeståndsdelar, som t. e. krom, nickel och koppar,
skola uteslutas, ehuru en icke känd närvaro av något
av dessa ämnen naturligtvis kan bereda vissa
överraskningar. De tillhöra emellertid de ämnen, vilkas
halter man kan hålla under uppsikt, då så kräves, och
vilkas förhållande under processen och inflytande
på stålets egenskaper ävenledes äro relativt väl
kända.
Bland övriga ämnen, som förekomma i ett olegerat
stålbad, intaga ämnena syre, väte och kväve en
särställning, dels emedan de alltid, om än i ringa mängd,
förekomma i stålet, och dels emedan vart och ett
till-mätes eller kan tillmätas stor kvalitativ betydelse.
Vad först syret beträffar, kan som bekant en hög
halt därav medföra rödskörhet under vissa
förhållanden. Då vidare stålets syrehalt, till stor del
åtminstone, återfinnes i de i stålet förekommande
slaggpartiklarna, råder ett visst samband mellan stålets
syrehalt och dess slagghalt. Emellertid har oxidernas
art- oeh förekomstsätt säkerligen ofta större
inflytande på stålets kvalitet än syrehalten i och för sig.
Stålets varierande benägenhet för korntillväxt vid
härd-ningstemperaturen, som för närvarande är föremål för
12 sept. 1936. häfte 9
t
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
