Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1936 - Synpunkter beträffande värdet av elektrisk kraft alstrad i vattenkraftverk, av Charles Hässler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ELEKTROTEKNIK
Redaktör: JULIUS KÖRNER
UTGIVEN AV 5VLN&KA TC.KNOLOGf0BENlNOe.rs .
INNEHÅLL: Synpunkter beträffande värdet av elektrisk kraft alstrad i vattenkraftverk, av Charles Hässler.
— Nollpunktsjordning vid högspänningsnät, av G. Löfgren. — Den elektrotekniska undervisningen vid tekniska
högskolan. — Notiser. — Litteratur. — Föreningsmeddelanden.
Synpunkter beträffande värdet av elektrisk kraft
alstrad i vattenkraftverk.
Av CHARLES HÄSSLER.
1 samband med en för någon tid sedan utförd
undersökning rörande fastighetstaxering av
vattenkraftverk visade det sig önskvärt att närmare
undersöka huru värdet av elektrisk kraft varierar vid
olika kraftverk. Kraftvärdet är som bekant beroende
av en mångfald skiftande förhållanden; nedan
lämnas en översikt över en del mera allmänt kända
faktorer, som äro bestämmande för kraftvärdet såsom
kraftstationens storlek, geografiska läge,
regleringsförmåga, utbyggnadsgrad etc., ävensom ett försök att
räknemässigt fastställa huru dessa faktorer påverka
kraftvärdet. Det behöver måhända ej särskilt
framhållas, att vad som sålunda anföres ej gör anspråk
på allmängiltighet, utan är ett uttryck för subjektiv
uppfattning och erfarenhet, och gäller detta framför
allt nedan anförda formler och däri angivna
siffervärden.
Kraftvärdet definieras såsom det belopp, uttryckt
i öre per kWh, som vid försäljning vid
kraftstationen av därstädes producerad kraft kan erhållas;
totala kraftvärdet för en viss kraftstation erhålles
såsom produkten av detta kraftvärde och den
producerade kraftmängden. Man kan beträffande
kraftmängden räkna antingen med den totalt
producer-bara kraften, dvs. ali kraft som i genomsnitt per år
(medelvattenår) skulle med samtliga installerade
enheter kunna produceras och ett häremot avpassa!
kraftvärde, eller med den i genomsnitt per år
uttagna kraftmängden (som givetvis är mindre än den
totalt producerbara kraftmängden) och ett
motsvarande högre kraftvärde. Då den uttagna
kraftmängden varierar år från år och således ej kan generellt
angivas, baseras beräkningarna på den medelvatten
år totalt producerbara kraftmängden och på ett här
emot svarande kraftvärde.
För beräkning av kraftvärdet per kWh uppdelas
den medelvattenår totalt producerbara kraften i
prima årskraft, Wp kWh, motsvarande ca 11,5 mån.
vattenmängden, och sekunda kraft, W, kWh, med
en varaktighet mellan 4 och 11,5 mån. Kraft med
kortare varaktighet än 4 mån. medräknas ej i detta
sammanhang; värdet av dylik kraft är obetydligt och
anses ingå i värdet på sekunda kraften.
Om värdet per kWh av prima kraften betecknas
med p, så är värdet å sekunda kraften lägre. Sc-
kundakraftens värde varierar med varaktigheten —
10 månaders sekundakraft är således värdefullare än
5 mån. sekunda kraft. För en given kraftstation kan
hänsyn tagas härtill genom att låta värdet av
sekundakraften variera på visst sätt med
varaktigheten; i en del fall har man vid dylika beräkningar
bestämt värdet å den sekunda kraften, som har don
längsta varaktigheten, till 85 % av värdet av pri
makraften, och därpå låtit värdet av övrig
sekundakraft rätlinjigt variera mellan sagda 85 % ned till
noll, vilket senare värde åsättes kraft med en
varaktighet av 4 mån. och därunder (att värdet av
sekunda kraft med praktiskt taget samma varaktighet,
som prima kraft minskas till 85 % av värdet å
primakraften beror på att vissa fasta årliga kostnader äro
nödvändiga för att förvandla även den bästa
sekundakraften till prima årskraft). Då det gäller att fä
fram riktlinjer för en generell bedömning av
kraft-värdet är det av praktiska skäl icke möjligt att taga
hänsyn till dylik differentiering av sekundakraftens
värde, utan antages i nedan anförda beräkningar, att
värdet av ali tillgänglig sekunda kraft är 70 %
av-värdet på primakraften. I sådant fall blir totala
kraftvärdet
V=p ■ Wp -f 0,7 v ■ Ws=p (Wp+ 0,7 Ws);
Wp och Ws beräknas på vanligt sätt med ledning
av för resp. kraftverk gällande
vattenvaraktighets-kurvor, fallhöjder, verkningsgrad för turbiner och
generatorer etc.
Det gäller således närmast att få fram riktlinjer
för bestämmandet av värdet p på primakraften. En
närmare undersökning visar, att detta värde bl. a.
är beroende av
a) kraftverkets storlek,
b) kraftverkets geografiska läge,
c) kraftverkets möjlighet till korttidsreglering av
tillgänglig vattenmängd (dygns- och
veckoreglering),
d) kraftverkets samhörighet med andra större
kraftverk.
Kraftvärdets beroende av kraftverkets storlek.
Såsom vägledning vid bestämningen av värdet på
p har använts uppgifter över självkostnadspriset för
4 jan. 1936
häfte 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
