Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1936 - Synpunkter beträffande värdet av elektrisk kraft alstrad i vattenkraftverk, av Charles Hässler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
kraft, som produceras i de under senaste åren i olika
delar av landet utförda kraftverken (varigenom en
uppfattning om medelsjälvkostnadspriset per kWh
i kraftstationerna erhålles) samt de pris, som
betalas för kraft levererad hos förbrukarna men
omräknad till kraftstationsväggen (varigenom en upp
fattning om försäljningspriset för råkraften
levererad vid resp. kraftverk erhålles).
p ore per kwn
2.0
A, 1,0
0,1 Q! Q3Q<Ö5 Qzs /
3 4 5 7,5 10
20 30 40 50*1000
P kW
Fig. 1. Allmänt samband mellan primakraftens värde i öre
per kWh (/)) och kraftverkets storlek i kW (P) (övre kurvan)
samt korrektionsfaktor k3 för mindre, beroende kraftverk
(undre kurvan).
Beträffande sambandet mellan självkostnadspriset
och kraftvärdet p torde man kunna säga, att om en
kraftleverantör har behov av ökad krafttillgång och
för detta ändamål utbygger ett outnyttjat vattenfall,
så blir självkostnaden för därstädes utvunnen kraft
ett uttryck för det värde, som kraftleverantören
åsätter kraften; medelvärdet av självkostnaden för
nyligen utförda större kraftverk blir därför i
väsentlig omfattning bestämmande för kraftens värde i
kraftstationen.
Ytterst bestämmes kraftens värde i kraftstationen
av det pris, som förbrukarna vilja betala, dvs. av
försäljningspriset minskat med överförings- och
distributionskostnaderna. Dessa senare äro högre ju
större distributionsområdet är, varför kraftvärdet
(per kWh eller kW) vid stora kraftverk, som i regel
överföra kraften långa avstånd och distribuera
densamma över vidsträckta områden, blir lägre än vid
små och medelstora kraftverk, som hava ett
begränsat distributionsområde. — Möjligheten att åsätta
kraften i stora kraftstationer ett lägre värde än i
små kraftstationer beror på att självkostnaden per
kWh resp. kW blir av kända skäl lägre vid större
kraftverk än vid mindre.
Ovanstående resonemang torde vara generellt
riktigt; svårare blir det att uttrycka ovan anförda
förhållanden i en formel så att exakta siffervärden
erhållas. Visserligen finnes ett ganska rikhaltigt
siffermaterial över såväl självkostnadspris som
rå-kraftpris vid olika kraftverk, men det blir dock till
slut en fråga av subjektiv art, huru kraftvärdet bör
variera med storleken av ett kraftverk. Till en
början kan diskuteras, om man härvid skall utgå
från den installerade maximala maskineffekten eller
från något av de effektbelopp, som erhållas vid viss
vattenföring, exempelvis medelvattenföringen, 9 mån.
vattenföringen eller normalt lågvatten. Då värdet
av p, såsom ovan anförts, är bestämmande ej blott
för prima kraftens värde utan även för värdet å
sekunda kraften (sekunda kraftens värde har antagits
till 70 % av prima kraftens värde), är det påtagligen
mindre lämpligt att låta kraftvärdet p variera med
något av ovan omnämnda effektgränsvärden —
således varken med det största värdet, den maximalt
installerade effekten eller med det minsta, den mot
normalt lågvatten svarande effekten — utan man
torde komma verkligheten närmast om man väljer
det effektvärde, som svarar mot 75 % varaktighet
av vattenföringen. Kraftvärdet p bör sålunda
variera med det effektbelopp P.., som svarar mot 9
mån. vattenmängden, dock skall i händelse den
installerade maskineffekten är mindre än P75, det
installerade effektbeloppet insättas i formeln för p (i
nedan anförda beräkningar användes för enkelhets
skull P utan index för att beteckna 9 mån.
vattenmängden).
Rörande sambandet mellan priset p och effekten P
visar erfarenheten såsom nämnt, att p varierar
omvänt med P, dvs. p minskar, då P ökar och omvänt;
vidare är det tydligt, att p vid stora kraftverk
ändras procentuellt obetydligt även vid procentuellt
stora ändringar av P och omvänt, att p vid små
kraftverk ändras avsevärt även för obetydliga
ändringar av P. Man kan angiva ett flertal olika
matematiska uttryck för dylikt samband mellan p och
P. Formeln
25
p= 0,6 +
sjp
synes ge tillfredsställande värden; i denna formel är
p värdet på primakraften uttryckt i öre per kWh och
P är den effekt i kW, som svarar mot 9 mån.
vattenmängden.
En uppfattning om kraftvärdets variationer med
kraftverkets storlek enligt den föreslagna formeln
erhålles av nedanstående siffervärden:
p = 1,72 öre per kWh för P = 500 kW
p =r 1.39 „ ., „ P= 1000 „
p—1,16 „ „ „ „ P= 2 000 „
p —. 0,95 „ ,. „ „ P = 5 000 „
p — 0,85 „ „ ,. „ P = 10 000 ,,
p = 0,78 ., ,. „ „ P=20 000 „
P = 0,725 „ „ „ „ P = 40 000 „
Av skäl som nedan under D anföras bör formeln ej
användas för lägre värden på P än 170. För detta
F-värde blir p — 2,5 öre per kWh. som således är ett
övre gränsvärde; det nedre gränsvärdet på p er-
25
hålles för mycket stora kraftverk (då termen — när-
V/P
mar sig noll) och blir ca 0,6 öre per kWh eller ca
50 kr. per kW och år för primakraft levererad i
kraftstationen (se fig. 1).
Geografiska lägets inverkan på kraftvärdet.
Kraftvärdet varierar även för identiskt lika
kraftverk med det geografiska läget. Den i ett kraftverk
producerade kraften (råkraften) har av flera skäl ett
högre värde i södra Sverige än exempelvis i Lappland.
Den i norra Sverige producerade elektriska kraften
har hitintills i stor utsträckning använts ay
förbrukare. vilka för sin tillverkning hava behov av ett
2
4 jan. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
