Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1936 - Vertikalsvängning hos kontaktledningar, av Th. Thelander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vertikalsvängning förebyggande och motverkande
åtgärder.
Äro orsakerna till vissa fenomen en gång klarlagda,
råder i allmänhet ingen tvekan om lämpliga och
användbara motåtgärder. Denna regel gäller även här.
Ur vunnen erfarenhet om vertikalsvängningarnas
uppkomst härledas omedelbart användbara
botemedel.
Då flertalet vertikala vågrörelser börja med
partialsvängningar, böra dessa i första hand
undertryckas.
TekniskTidskrift
Fig. 8. Effekt av ojämu bärtrådsindelning.
Punkten A utgör där gräns mellan tvenne
partialsvängningar med olika frekvens, och figurerna visa
de rörelsetillstånd, som med lika tidsmellanrum
återkomma. I fig. 9 synes punkten A hava benägenhet
att föras uppåt, i fig. lü nedåt. Denna periodiska
kraftpåverkan, vars intensitet växer med
vindtrycket, återkommer med samma rytm som
svävningens, vilken utgör skillnaden mellan
partialsvängningarnas frekvenser.
Företeelsen giver en antaglig förklaring på den
ofta gjorda iakttagelsen, att ur relativt kortvågiga
och högfrekventa partialsvängningar successivt synas
uppväxa
systemsvängningar med
större våglängd och
lägre periodtal.
Sammanfaller svävningens frekvens med
frekvensen hos vissa
systemsvängningar,
är det nämligen uppenbart, att de sistnämnda lätt
kunna uppstå.
Men partialsvängningarnas övergång till
system-svängningar torde även vara en mera omedelbar
följd av ökat vindtryck. Detta är så mycket mera
troligt, som jämvikt alltid måste råda mellan den
effekt, som tillföres ledningen av vinden, och den
effekt, som förbrukas genom svängningen. Vid
tilltagande vindhastighet, dvs. med ökad vindeffekt,
bliva därför partialsvängningarna alltmera intensiva.
Detta kan emellertid icke fortgå utöver en viss
gräns. Överskrides denna inträffar antingen
materialbrott eller övergår partialsvängningen i en mera
energiförbrukande systemsvängning.
Hur än vågrörelsens uppkomst och tillväxt
förklaras, synes det vara ett av samstämmiga
observationer bestyrkt faktum, att en systemsvängning i regeln
föregås av en partialsvängning. Detta i och för sig
anmärkningsvärda förhållande utesluter emellertid
icke ett annat förlopp.
Vindhastigheten är alltid ytterligt variabel i såväl
tid som rum. På en kontaktledning med stor
utsträckning kommer därför vindtrycket att oavbrutet
variera från spann till spann. I ett ögonblick är
ledningens horisontella vindavdrift stor i en punkt,
i nästa ögonblick i en annan. Eftersom ledningen är
rörlig utmed sin längdriktning, men tröghet och
friktion hindra spännvikterna att hastigt kompensera
Fig. 11. Effekt av starkt vindtryek på
mellanspann (B).
Möjligheten för vågbildning på detta sätt är
givetvis större, om bärlinan liar avsevärd nedhängning än
om den närmare ansluter sig till horisontalplanet.
Långa spännvidder och löst spända linor äro
följaktligen till olägenhet.
Ett horisontellt vindutslag kan även medföra
vertikalrörelse, om bärlinan och profiltråden äro
upplagda med sådan
dragspänning, att de
hava olika stor
motståndskraft gentemot vindangreppet.
[-Vertikalsvängningar,-]
{+Vertikalsvängning-
ar,+} uppkomna såsom
en följd av
ledningens horisontala
ut-buktning, erhålla
vanligen stor, med
dubbla
stolpavstån-det sammanfallande
våglängd och motsvarande låg frekvens.
Sammanlagring av horisontal- och vertikalrörelse giver gärna
svängningen en turbulent karaktär.
I samband med frågan om vertikalsvängningarnas
uppkomst bör även framhållas banans läge i
terrängen. Om profiltråden, såsom ovan visats, är
känslig för jämna, ur horisontalplanet avvikande
luftströmmar, är det påtagligt, att lokala förhållanden,
vilka gynna uppkomsten av dylika strömningar,
kunna vara särskilt olägliga.
Detta bestyrkes av iakttagelser, gjorda på
parallella kontäktledningar, upplagda över järnvägsbank.
Det kan där inträffa, att den på lovartsidan belägna
ledningen ligger orörlig, medan de andra svänga.
Orsaken härtill är då antagligen en av banken
vållad, ur horisontalplanet avvikande luftström, vilken,
beroende på bankens form och läge i terrängen, kan
gå förbi den första men träffa den andra och tredje
ledningen från lovartsidan räknat.
Fig. 9. Fig. 10.
Tillståndsförändringar vid upphängningspunkten
alla mot utbuktningen svarande längdförändringar,
följer härav, att de minst utbuktade spännen
momentant strama och lyftas för att i nästa ögonblick åter
sjunka. Systemet kan på så sätt råka i vertikal
gungning.
Förhållandet återgives schematiskt i fig. 11, som
visar vertikal- och horisontalprojektionen av trenne
ledningsspann, av vilka det mellersta är utsatt för
intensivt vindangrepp. De båda andra lyftas
härigenom för tillfället ur normalläget.
Medel mot partialsvängningar.
Det är i anslutning till det ovan sagda tydligt, att
partialsvängningar kunna motverkas genom val av
lämplig trådprofil, genom ökad dragspänning samt
genom tät och oregelbunden bärtrådsplacering.
Med bortseende från det förstnämnda påverka alla
dessa medel i lika grad profiltråd och bärlina. Detta
kan vara värt att beakta. Även om partial
svängningar hos bärlinan hittills icke iakttagits, är det
nämligen givet, att, om samtidiga svängningar
uppstå på bärlina och profiltråd, risken för en
upparbetad systemsvängning avsevärt ökas.
Trådformens inverkan är i princip klarlagd genom
omtalade laboratorieundersökningar, varav bl. a.
24
1 febr. 1986
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
