Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1936 - Bärfrekvensförbindelser på ledningar, av A. Westling - Insänt - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Fig. 6. Ändstationsutrustning för trekanalsystem.
kvenssystem ligger i ändutrustningarna kan det
tydligen icke konkurrera med fysikaliska ledningar vid
hur korta avstånd som helst; man brukar sätta
100—300 km som ekonomisk gräns för olika slag av
system, och det är således på längre sträckor de ha
sin huvudsakliga betydelse. När
bärfrekvenssyste-men först började användas omkring 1920
betraktades de kanske i allmänhet som en mera provisorisk
eller tillfällig hjälp. I en del länder, där telefonien»
stora utbredning och de geografiska förhållandena
möjliggöra en förkabling av alla viktigare stråk,
Fig. 7. Melianförstärkare för trekanalsystem.
exempelvis i större delen av mellersta, norra och
västra Europa ha de även fortsättningsvis bibehållit
denna karaktär av övergångsform, och lättheten att
flytta systemen har därvid varit av stor betydelse.
I länder, där kabelnät icke varit ekonomiskt
möjliga, äro de däremot i dag av utslagsgivande
betydelse; i vissa länder såsom Sydafrika, Indien och
Australien, där avstånden mellan de viktigaste
storstäderna äro mycket stora, äro de praktiskt taget
förutsättningen för den storartade utveckling av
in-terurbantelefonien, som nu pågår i dessa länder.
INSÄNT
Elektron multiplikatorn.
I häfte nr 1 av Teknisk tidskrift detta år
efterlyses nytt namn för "elektronmultiplikator". Förslag:
"Potensrör".
Väg- ocli vattenbyggare 1927.
NOTISER
Elektroteknisk nomenklatur på Internationella
elektrotekniska kommissionens plenarmöte 1935. Den
rådgivande kommittén för nomenklatur arbetar på tre
sektioner, nämligen sektion A för elektroteknisk ordbok,
sektion B för elektriska och magnetiska storheter och
enheter samt sektion C för bokstavsbeteckningar.
Som delegerade för Sverige deltogo vid kommitténs
möte civilingenjör Sven Norberg och tekn. dr John
Wennerberg. Ett referat av de viktigaste resultaten följer
nedan.
Sektion A.
Ordboken är tvä-spràkig, franska ocli engelska, och
upptager för varje ord en noggrann definition pä båda
språken. Även om tvä parallella ord, såsom stundom
måste bli fallet, icke exakt täcka samma begrepp,
behöver således ingen olägenhet uppstå, enär skillnaden
framgår av definitionerna. Det har föreslagits att i
ordboken även medtaga en inofficiell översättning till
vissa andra språk (till en början tyska, italienska,
spanska, esperanto), dock icke av definitionerna. Detta
förslag, som mottagits med stor tvekan, har avböjts från
svensk sida under hänvisning till de svåra språkliga
problem, som därigenom skulle införas, och vilka
väsentligen ligga utanför IEC:s arbetsområde.
Vid mötet förelåg ett tryckt förslag till första delen
av ordboken, Publication 50, omfattande "Fundamentala
begrepp". I manuskript finnes vidare preliminära
förslag till grupperna kopplings- och regleringsapparater,
mätinstrument, generering, transmission, distribution,
elektromekaniska anordningar, elektrotekniska
anordningar, elektrokemi och radio.
Enligt den uppgjorda planen skall ordboken omfatta 15
dylika grupper. Det är således ett vidlyftigt arbete, som
säkerligen tar läng tid att fullborda. Emellertid har
1 febr. 1936
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
