Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1936 - Frekvensanalys vid undersökning av radiostörningar, av E. T. Glas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
00
• 2
co„
’sin co t
I -f 1 för t > 0
som sig
■<l«>=y_1 t < „
o
bör.2 Lägga vi till likspänningen 1 för alla tider i
00
fig. I c och halvera, få vi -f | S111-Cü . d m =
2 71 J CO
o
r+ 1 för * > O , ,.. ... .. .
= \ O t O’ darfor som resultat av
gränsövergången erhållit Heavisides’ språngfunktion.
Utgångspunkten för den linje av allmän
ekvivalensräkning (operatorkalkyl), som arbetar med analytiska
funktioner, är som bekant identiteten
-Hoo
J_ fi dv- ’ + 1 för*>°
2 ar jj p \ 0
— j 00
En pol av första ordningen finnes för p = O, annars
är integranden reguljär. Därför gäller att
+ ;oo i joo —joo
1 revt i r ept • ept
dp
2 n) J p
— joo
re"’ 111
+ j T-dpr8+»
i i i , / e’" ,
2,y| .1 j p-dl> +
i
ejmt— e—)mt aco
■| p = n
1 1
= 2+„
sin co t
2 j
dvs. samma identitet som förut.
Impulsen fig. 1 b kan ersättas med tvenne impulser,
som vara ända till t — oo, enligt fig. 1 d.
Med stöd härav skriva vi direkt upp ekvivalenten
n J
o
"sin co t , 1
–––– dm-|-g
1
?? sin co
co
71 ..
O
• dm =
— 1 för O < t <
t < O, t > -a
eller uträknat
eos co (t — • tfft) =
1 för O <t<
O
<<0, t>
Enveloppen blir i spektrum en liksidig hyperbel,
så att den spektrala intensiteten stadigt faller med
ökad frekvens.
- Som bekant
Jsin x jt
— ■<**= 2 *
Ekvivalenten till den ojämna "växeln" fig.
blir nu med ™ — co0
g{t) = A. 2 sin [(2 « -f- 1) • m0t]
n n — O
2 n
1
1
COo
sm
Jt CO
2 ’ co.
71 CO
2
0 ■ eos co [t ■
71
2 co„
(co.
Genom att ett telegraftecken missats, har därför
det ursprungliga linjespektrum (Fourier-serien)
överlagrats med ett kontinuerligt spektrum, vars inten-
sin x
sitet vid olika frekvenser förhåller sig som — ,
dvs. är väsentligen fallande med stigande frekvens.
Så snart periodiciteten förvanskas genom
ojämnheter — jämför exemplet med den ojämnt brinnande
ljusbågen — får man därför i det ekvivalenta
spektrum energi på alla frekvenslägen, ej blott på de
karakteristiska spektrallinjerna. Alla elektriska
spänningar, som alstras med maskiner, äro av naturliga
skäl mer eller mindre oregelbundna, och det blir
därför vid varje frekvensanalys av grundläggande
betydelse att först och främst avgöra spektrums
kvalitet, i vad mån kontinuerligt fördelad energi
uppträder, och om man behöver taga hänsyn till denna
vid sidan av eventuella spektrallinjer. Av särskilt
intresse blir detta vid alla störningsförlopp, t. e.
radiostörningar. En sådan störnings fullständiga
beskrivning är liktydig med frekvensanalys av emk
och störningskällans inre impedans. För att kunna
bestämma störningsströmmarna måste man dessutom
känna de anslutna ledningarnas frekvensegenskaper.
Experimentella undersökningar ha visat att dessa,
när det gäller en vanlig belysningsledning vid
radiofrekvens, äro mycket besvärliga att definiera.1
Impedansen vid radiofrekvens varierar i själva
verket oberäkneligt mellan O och ± oo. Härav framgår,
att en och samma störande apparat kan ge
fullkomligt olika störningar, när den anslutes till olika
väggkontakter. Det är inte bara skalan som ändras,
utan frekvensberoendet blir också starkt varierande
från fall till fall. Från
praktiken är det skiftande
frekvensläget av
maximi-störningen från en och
samma apparat vid olika
inkopplingar
("kvasireso-nans") väl bekant.
Ett alldeles särskilt
intresse har spektrums radiofrekventa "svans". Denna
kan innehålla såväl spektrallinjer, vilka för stora
bivärden falla mycket lätt, som kontinuerlig energi. I fig.
2 åskådliggöres ett "tillslag" under tiden r0.
Ekvivalenten blir
Fig. 2.
CO t o
sin co
M)
o
CO T o
2
■ dco.
i Jfr A. S. Angwin : Interference with wireless reception
arising from the operation of electric plant, sid. 8—9. (The
Institution of Post Office Electrical Engineers, nr 137.) 1932.
H. Reppisch & F. Schultz: tiber Messungen des
Hoch-frequenz-Seheinwiderstandes von Starkstromnetzen.
Elek-trische Nachrichtentechnik. April 1935, sid. 124.
42
7 mars 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
