Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1936 - Frekvensanalys vid undersökning av radiostörningar, av E. T. Glas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
MV
Fig. 7.
måste man naturligtvis taga reda på de
störnings-strömmar, som alstras av en given emk, men som
förut framhållits äro de elektriska data vid
högfrekvens hos ledningar inklusive anslutna apparater
så svårdefinierbara och varierande från fall till fall,
att någon absolut pålitlig regel för de olika
frekvensernas verkan utåt icke kan ges. Fig. 7 visar
högfrekventa störningar från en 6-fas gallerstyrd
kvicksilverlikriktare för 2 X 220 V belysning nära
tomgång, uppmätt vid samlingsskenorna. Den vänstra,
väsentligen fallande delen av kurvan är ganska
karakteristisk. På grund av emks art (jfr teorien)
10000
5 00
>000
1500 kc/s
Fig. 8.
Fig. 9.
sjunker intensiteten i medeltal, när frekvensen ökar.
Hacket i kurvan beror på en oregelbundenhet i
ledningsnätets impedans. För rundradio brukar vid
vanliga fordringar 600—700 fiV från likriktaren
kunna tillåtas, och det är därför endast mottagning
av de längre rundradiovågorna, som skulle
besväras, när fig. 7 gäller. Det är emellertid ej alldeles
tillräckligt att taga upp en sådan kurva i
likriktar-stationen, ty nätets egenskaper kunna vara sådana,
att spektrum blir annorlunda ute i nätet med
otill-låten och oväntad framhävning av något
frekvensparti. Emellertid förefalla ytterligheter i detta
avseende att vara sällsynta. En mätning i själva
stationen brukar därför ge god ledning vid justeringar.
Vid inkopplade apparater eller vid greningar och
ändrad förläggning av ledningar uppstår reflexion.
För någon viss frekvens kan reflexionsfaktorn till
amplitud och frekvens bli sådan, att ett maximum
hos spänning eller ström utbildas, ofta mycket
tydligt, i en bestämd observationspunkt. Det kan
också bli en hel interferensfrans med flera maxima och
minima. Ansats härtill visa kurvorna i fig. 8 och 9.
Kurvorna i fig. 7 och 8 gälla samtliga för en och
samma likriktartyp med endast obetydliga
skillnader i detaljer. Emellertid är nätet i fig. 7 rent
luftledningsnät, i fig. 8 blandat luftlednings- och
kabelnät. Kurvornas förlopp har inte mycket, som
är gemensamt, och det är tydligt, att det är
glätt-ningsanordning och ledningar, som tillsammans
ansvara för det komplicerade frekvensberoendet. I
speciella fall vill det synas, som om orsaken till ett
maximum skulle vara att söka i de fenomen, som
försiggå i själva ljusbågen (t. e. för kvartslampor),
men någon regel synes det inte vara.
Ingrepp i likriktarens glättningsanordning kan ha
mycket stor inverkan på störningarna. I fig. 8
visas, huru man genom symmetrering av
katod-drosseln (fördelning av induktansen så lika som
möjligt mellan de båda branscherna) högst avsevärt
minskar störande högfrekvens mellan 200 000 och
7 mars 1936
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
